Jag tror att Amalia är "min" Gammelmaja! Hon såg ut så där, gammal och vis.

En annan grejj de gör är att hoppa upp på en möbel när jag precis börjat borsta tänderna och en blir helt vild om jag inte borstar henne innan jag är klar. Alltid!

Griselda och Gustav får nu dejta en gång per dag. Griselda blir så glad när hon får träffa Gustav, hon kurrar förtjust och svansen vajar högt. Gustav vågar sig ibland in i hennes box också. Griselda lekte med en boll men Gustav fattade inte tjusningen med detta utan gick ut igen. Griselda tog ut bollen i korridoren och försökte visa Gustav hur man leker, såg det ut som.

En ny katt har kommit, en storväxt en. När man kommer in i buren för att mocka kommer han fram och spinner högljutt och stryker sig mot en, han förstår inte att man kan komma in utan att kela med honom. Det är givetvis en fd huskatt, som familjen inte kunde behålla.

Sigge

http://25.media.tumblr.com/tumblr_lp1w5 ... o1_400.gif

Min katt kommer när jag gör vissa kattljud.
Han sitter och väntar vid dörren 10-20 minuter, om jag går ut.
Han gnyr och försöker riva ner toalettdörren om man sitter där inne utan honom.
Han slickar sig själv på snoppen.
Han älskar att jaga vatten, men hatar att bli blöt.
Ibland undrar jag vad det är för en underlig katt jag har, men men.

Edit: En bild Bull.

Det har kommit fem exotic katter till katthemmet! Det är tre honor (ljus, mörk och röd) och två hannar (en röd och en mörk). De är placerade i varsitt rum, eftersom de inte är kastrerade. Och där får de sitta tills de blivit kastrerade, men pengar saknas.

De ser så lustiga ut med sina tillplattade ansikten, riktigt bistra. Man kan klappa dem men de är inte så sociala. Svårt att veta om en katt spinner, eftersom de låter så mycket: snörvlar och piper. Det är andningen som påverkas av deras platta nosar. Även ögonen påverkas; de rinner. (Människans fel förstås.)

Det här är inte just de katterna men så här ser de ut:



(Från http://www.katter.nu/raser/exot.htm)

Ibland sammanfaller katters egendomligheter med en del saker jag kan känna igen mig i. Bilden här under togs ca 30 sekunder före den orangerandiga katten (Sinus) plötsligt klippte till den sköldpaddsmönstrade (Princess Daisy) och sedan sprang därifrån. Han hade väl fått nog av närhet.

Men du brukar väl inte klippa till när du får nog av närhet?

Vilken elaking, Sinus! Han kunde väl nöjt sig med att bara springa därifrån. Den gullliga bilden är alltså en smula missvisande.

På katthemmet finns katter med varierande grad av tamhet.

En är så skygg att hon bara ligger i ett hörn. Klappar man henne blir man riven, så därför har vi en särskild klapp-pinne att smeka henne med. Det räcker inte för katter att få mat och veterinärvård, de måste också vänjas vid mänsklig kontakt, annars kan de inte få några hem.

Sen har vi katter som fräst, morrat och bitits men med tiden blivit mildare. Även katter som fräser och slår till med tassen men inte biter.

En katt (som bitit mig) är nu så tam att man får smeka honom och han spinner. Men plötsligt får han nog och då kan han bita till. En del katter är sådana, och de kan inte komma till någon barnfamilj. Det är inte alltid man får någon varning innan heller, typ piskande svans.

Sen finns det de som uthärdar smekningar men inte verkar gilla det, även om de inte protesterar. Sådan var Gasso (men Gasso och Lasse har fått flytta till ett hem nu, Lasse har redan sovit ihop med hunden men Gasso är mer reserverad).

Sen har vi de keliga katterna. Som Stella som lägger sig på rygg på sin hylla och kurrar glatt när man kommer in. När hon är ute på promenad så stryker hon sig mot benen och ställer sig på två ben för att komma åt att skuffas mot ens händer.

Hennes bror Duvel är ännu keligare, han spinner som en galnlng när man kommer in, buffar med huvudet och kan aldrig få nog. Sätter man sig på det kalla stengolvet (och undviker att placera någon fot i matskålen el toalådan) så är han genast där i famnen. Försöker man kolla i toalådan så hoppar han upp på ens rygg.

När man efter en lång stund lämnat hans box och gått in i en annan katts box, så jamar han förorättat "Varför ägnar sig ingen åt MIG?"

Katter far illa när det är vinter:

Moira fick hjälp av föreningen efter att hon uppmärksammats av en snäll person i januari, då det var som allra kallast. Hon var utsvulten och den lilla frusna stumpen till svans trillade av, likaså de förfrusna öronlapparna.

http://uppsalakatthem.blogspot.com/2011 ... chive.html

Så här ser Moira ut, idag har hon iaf det bra:

Alien skrev:Katter far illa när det är vinter:

Ja det är så tråkigt att katterna ska behöva fara så illa, bra för den lilla Moira att det fanns hjälp att få. Katthemmen med sina ovärderliga insatser av mänskliga kontakter värmer även mitt sinne ... får mig att glömma ... hur grym Människan kan vara när det lider brist på omsorg och ansvar för den värld vi alla tillhör.

Mvh doggig

Alien skrev:Men du brukar väl inte klippa till när du får nog av närhet?

Vilken elaking, Sinus! Han kunde väl nöjt sig med att bara springa därifrån. Den gullliga bilden är alltså en smula missvisande.

Ibland har impulsen varit att klippa till någon, vilket jag lyckats hejda innan jag faktiskt gjort det. Särskilt gällde det ovälkomna kramar eller annan kroppskontakt från min mor när jag var barn/tonåring. Det jag gjorde var att stelna och backa.

Sinus är verkligen hur snäll som helst, så jag blev faktiskt väldigt förvånad när han gjorde som han gjorde, det tillhör verkligen inte hans vanliga beteende. De ligger ofta så där han och Daisy och det brukar mest vara ett förnöjt spinnande som hörs.

Sinus kommer från ett katthem, Spinnhuset. Lakritz kommer också därifrån. Lakritz hittades som unge, väldigt mager. Det kan man inte tro när man ser honom idag, det är en ganska stor katt, som jag faktiskt lyckats banta ned från över 7 kg till strax över 6 kg. Han är lite nojig om matskålen blir tom.

Daisy kommer från en kull som bodde hos oss när vi var jourhem för ett katthem. De hade en amma som hittades i en kartong med sin kull, men där hade en hund varit framme och bitit ihjäl nästan alla hennes ungar. Eftersom kullen Daisy tillhörde hade hittats (de var ungar till en vildkatt) så försökte man låta den kattmamman som blivit av med sina ungar ta hand om den upphittade kullen och det fungerade jättebra. En egen unge hade hon kvar, och så fyra från den utomhusfödda kullen. Samtliga ungar fick bra hem och mamman bodde kvar hos oss ett tag efter att ungarna (utom Daisy) hade flyttat. Kattmamman fick sedan flytta till katthemmet och då fann hon snart ett hem när en besökare blev totalt förälskad i henne.

Stackars Moira, vad hon ser eländig ut.

Kul att det finns en kattråd här Jag har själv två katter, två systrar. De är verkligen mitt allt. De är min trygga, fasta punkt i tillvaron. Allt annat kan plötsligt börja svaja, men katterna finns alltid här

Hade fyra katter.. 3 har dött.
Jag saknar dom...
Inte vårt fel...
En unge kidnappade en katt som sedan dog hoss dom av skjukdom och stress.
Två andra blev bortjadade av en katt och ena katten var för rädd att
hon nästan dog av den lilla.

Jag ska få en till katt nu den 15 december. Det är en sköldpaddsmönstrad liten tjej som kommer få namnet Sabrina efter Sabrina the Teenage Witch på grund av att hon ska tydligen vara en riktig liten häxa. Hon kommer vara 17 veckor när jag får henne.

Är lite nervös för hur hon ska komma överens med min Shabo, han är 3,5 år gammal och hur lugn och trygg som helst. Kanske kan hans lugn smitta av sig på den lille busen och hennes energi göra honom lite livligare, det är vad jag hoppas på i alla fall. Ska bli spännande.

Alien:

Tack för alla dina bilder och inlägg i den här tråden, jag tycker katter är bland det vackraste som finns. Det var hemskt att se bilden på den där katten som frusit i vintern, fy fan!

Jag pratade med en kompis som är veterinär på facebook för några dagar sedan och hon sa att tyvärr är katter lågstatusdjur, vissa tycker att man kan behandla dom hur som helst. T ex när jag skaffade min katt så frågade jag en kvinna jag känner som har 2 katter och 1 hund om vad en försäkring till katten skulle kosta, då svarar hon "om en katt blir sjuk så avlivar man henne". Jag blev helt chockad och visste inte vad jag skulle säga. Jag hade aldrig avlivat en av mina bästa vänner!

Kahlokatt skrev:Stackars Moira, vad hon ser eländig ut.

Ja, men hon ser nog bättre ut nu. Den första bilden är från tiden på katthemmet, nu bor hon i ett eget hem och hennes skador har läkts. Hon finns med i årets kattkalender. (Försäljning av kattkalendern är en viktig inkomst för föreningen.) Förhoppningsvis har även hennes mentala skador läkts; på denna bild ser hon väldigt misstänksam ut. Här ser man också vad som blev kvar av svansen efter amputationen.

Lilla katten, sådan tur att Moira blev omhändertagen. Kattföreningarna gör ett enormt och underskattat arbete.

Katthemmets röda katter igen (fast Tigern har kommit till ett jourhem nu):

Barnaby som tärna

Tiger Woods som pr-katt i butik. Han arbetade (nåja, mest i liggande ställning) i hela sex timmar! Den rosa selen var den enda som gick om hans mage.

Kahlokatt skrev:

Alien skrev:Du kanske luktar som kattmynta?

Nämen fy, luktar jag kåt honkatt?

Av de två exotic-hanarna så var det den röda som var skyggast men samtidigt keligast. Nu har de bägge kastrerats och fått flytta till ett jourhem.

Även bland honkatterna är den röda skyggast men ändå keligast. Hon brukar ligga gömd i transportburen, men sticker man in en hand så börjar hon spinna och kommer ut.

Senaste gången vände hon sig bort efter en stund mot buren och såg ut som hon tänkte gå in igen. Men så vände hon huvudet mot mig och ändrade sig och kom strykande mot mig. Hennes ryggrad kändes så vass, de är troligen något undernärda men äter med frisk aptit. Efter att ha gosat ett tag vände hon sig mot matskålen och började äta. Det märktes att hon hade vissa besvär, hon skakade på huvudet när hon skulle tugga. Det beror på att det tillplattade huvudet har så liten käke.

Nu har det kommer bilder på de tre exotic-honorna:

Gracie, den som gömmer sig mest och ändå keligast.

Nemi, den minsta som alltid plirar med ögonen

Lazy, den största av de tre

Oj, ojojoj ... Tack för så fina bilder å varmt trevliga berättelser från katternas nya tillvaro. Konstiga tankar far genom mitt huvud, då jag funderar på hur det kan vara så stor skillnad på mina medmänniskor ...

Människor med ett rymligt hjärta som ger frikostigt av sig själva, för att rädda det som går att rädda, av vad andra mer trånghjärtade människor trasat sönder ...

Mvh jamigt

Vackert skrivet, segdeg!

geocache skrev:Vackert skrivet, segdeg!

+1