låg
önskar den var högre (eller att man kunde träna upp den, men det kanske man kan?) så att jag orkade med "hus görat" och kanske också ett deltidsjobb

brukar normalt tro att jag kan mer än jag kan också så jag börjar på 250% av min förmåga för att sen några veckor eller max några månaser "gå in i väggen" och sen tar det längre och längre tid att återhämta sig

Hallå rapchic.

"Välkommen in i utbrändheten"...

Ja, jag har egen erfarenhet av att bli utbränd...

/geocache

geocache skrev:Hallå rapchic.

"Välkommen in i utbrändheten"...

Ja, jag har egen erfarenhet av att bli utbränd...

/geocache

vet inte om jag rent diagnosmässigt gick in i väggen (därav situationstecken) jag vet inte hur det känns/vad det riktigt är + jag fick inte diagnos på det då jag redan hade diagnos på AS och bara praktiserade den gången då det inte avslutats automatiskt (dvs sommarjobb)

rapchic skrev:

geocache skrev:Hallå rapchic.

"Välkommen in i utbrändheten"...

Ja, jag har egen erfarenhet av att bli utbränd...

/geocache

vet inte om jag rent diagnosmässigt gick in i väggen (därav situationstecken) jag vet inte hur det känns/vad det riktigt är + jag fick inte diagnos på det då jag redan hade diagnos på AS och bara praktiserade den gången då det inte avslutats automatiskt (dvs sommarjobb)

Utbränd är samma sak som utmattningsdepression alltså en depression som har blivit utlöst utav för mycket stress eller för mycket krav.

slackern skrev:
Utbränd är samma sak som utmattningsdepression alltså en depression som har blivit utlöst utav för mycket stress eller för mycket krav.

har inte fått den diagnosen heller, min kontakt med vuxenpsyk har varit milt sagt sporadisk. och då jag har haft kontakt med dom så var svaret på allt "men vad tycker du att vi ska göra åt det"

rapchic skrev:har inte fått den diagnosen heller, min kontakt med vuxenpsyk har varit milt sagt sporadisk. och då jag har haft kontakt med dom så var svaret på allt "men vad tycker du att vi ska göra åt det"

"men vad tycker du att vi ska göra åt det"... ja det var ju också ett svar att ge en person i din situation... som om det skulle vara din sak att förklara... "kan de inte bättre än så", kan man ju tycka...

om du vill.

rapchic skrev:

slackern skrev:
Utbränd är samma sak som utmattningsdepression alltså en depression som har blivit utlöst utav för mycket stress eller för mycket krav.

har inte fått den diagnosen heller, min kontakt med vuxenpsyk har varit milt sagt sporadisk. och då jag har haft kontakt med dom så var svaret på allt "men vad tycker du att vi ska göra åt det"

Ja du uppfyller du kriterierna för antingen ångestsyndrom eller depression är väll det vården har att erbjuda antingen KBT eller psykofarmaka. Så det är väll bara att singla slant antar jag.

geocache skrev:

rapchic skrev:har inte fått den diagnosen heller, min kontakt med vuxenpsyk har varit milt sagt sporadisk. och då jag har haft kontakt med dom så var svaret på allt "men vad tycker du att vi ska göra åt det"

"men vad tycker du att vi ska göra åt det"... ja det var ju också ett svar att ge en person i din situation... som om det skulle vara din sak att förklara... "kan de inte bättre än så", kan man ju tycka...

om du vill.

Problemet som jag kan se det som psykiatrin har är att de vill att patienterna ska visa framfötterna har jag fått förklarat för mej både från psykolog och SSK. Inte alltid det lättaste när man mår skit.

slackern skrev:Problemet som jag kan se det som psykiatrin har är att de vill att patienterna ska visa framfötterna har jag fått förklarat för mej både från psykolog och SSK.

Hur fan man än vänder sig så har man ändan bak, inte minst när man är deprimerad eller har gått in i väggen. Det är definitivt inte lägen när man kan visa framfötterna (eller visa fram fötterna) och det är då man behöver hjälp för att komma till ett läge då man kan ta tag i saker själv!

slackern skrev:Problemet som jag kan se det som psykiatrin har är att de vill att patienterna ska visa framfötterna har jag fått förklarat för mej både från psykolog och SSK. Inte alltid det lättaste när man mår skit.

1+

Kan vara så att de inom sjukvården/psykiatrin har träffat alltför många människor med dålig självinsikt som förväntar sig att andra ska lösa deras problem eller att de skyller ifrån sig sina egna tillkortakommanden på annat som samhället t.ex. och inte inser att de måste anstränga sig själva lite också.

Wine skrev:Kan vara så att de inom sjukvården/psykiatrin har träffat alltför många människor med dålig självinsikt som förväntar sig att andra ska lösa deras problem eller att de skyller ifrån sig sina egna tillkortakommanden på annat som samhället t.ex. och inte inser att de måste anstränga sig själva lite också.

problemet är att jag vet ju inte hur man ska göra, och en psykolog vet antagligen mer än jag.
om dom bara skulle förklara vad man kan göra så testar jag ju men jag vet inte vad jag ska testa.
men även om jag försöker förklara detta så blir det samma svar ("men vad tycker du att vi ska göra åt det")

nu har jag äntligen fått en kontakt på vuxenpsyk (krävdes bara en flytt) och hon hade faktiskt ideer på vad vi kan göra så kanske det blir bättre snart

Jag är oerhört stresskänslig; bara att veta att jag måste laga mat eller städa badrummet kan ge mig ångest och kännas oöverstigligt.

OT: Vilken fin katt i avataren, Drutten!

Kahlokatt skrev:Jag är oerhört stresskänslig; bara att veta att jag måste laga mat eller städa badrummet kan ge mig ångest och kännas oöverstigligt.

Story of my life

Hej
Jag tror, och det här är min personliga funderingar att har man som AS kontroll över sin tid i både arbete och fritid så kan man höja sin stress tröskel.

Jag kan försöka förklara på det här sättet.
Om jag vet själv vad som ska göras på mitt arbete samt får priotera på mitt sätt så kan jag överblick över det hela och då kan jag ta saker i mellan utan att stress upp mig.

Men det är en svår balansgång för det behövs bara en liten sak som inte passar in så faller hela korthuset med ett brak.
Därför slås jag med näbbar och klor för att få ha kontroll över min tid.
Vet inte om min förklaring var vidare bra men låt gå.

Bilden på min avatar är min räddningsplanka, han heter Junior och är den förstår när jag mår dålig och är bara hos mig. Han och jag går på promenad när jag kommer hem och har värdens personlighet, jag kan skriva en bok om honom.

Tack DruttenSE för klok förklaring!

Fín avatarbild också!

Jag har väldigt låg stresströskel och det behövs inte mycket för att jag ska få "kortslutning" (som en del har kallat det för).

KaosPrinsessa skrev:Jag har väldigt låg stresströskel och det behövs inte mycket för att jag ska få "kortslutning" (som en del har kallat det för).

Hallå KaosPrinsessa. Här kommer en virtuell "strömbrytare" som tål jättestark ström.

/geocache

Kahlokatt skrev:Jag är oerhört stresskänslig; bara att veta att jag måste laga mat eller städa badrummet kan ge mig ångest och kännas oöverstigligt.

Där känner man igen sig...

Har alltid haft låg tröskel, men numera blir jag inte stressat, snarare bara resignerad och uppgiven. Kan bli vansinnigt trött när gamla kränkningar dyker upp igen. Att få slippa kontakt med andra minskar de företeelserna.

Låg...

Jag har haft en enormt hög stresströskel så länge det är jag som pressar. Kommer någon annan så har den varit betydligt lägre. Detta brukade jag lösa genom att pressa mig själv ännu mer så att ingen skulle ha något att pressa mig med ytterligare.

Idag är den väldigt låg tyvärr. Blir också påverkad av årstiderna. Vår och sommar och tidig höst, speciellt när vi har sommartid, så funkar det någorlunda idag men när det slår över till vintertid och speciellt när det är både mörkt, kallt och snöigt då vill jag bara gå och gömma mig.