KrigarSjäl skrev:Det finns ingen som har sagt att alkohol är ofarligt, men man behöver inte bannlysa måttligt alkoholbruk för den sakens skull.

Man kan inte heller jämföra det med cannabis.

Fyllan rinner ur kroppen på två dar, cannabis klistrar sig fast i hjärnan och sitter kvar i tre månader.

Plus psykoser, apati, försämrad tankeförmåga mm.

Vårdguiden skrev:Att supa och slåss tycks höra ihop, i alla fall i Sverige. När fler dricker mer, sker också mer våld. Det gör också att män som slår kan göra det oftare och med större brutalitet. Alkohol är ändå inte själva orsaken till våld utan snarare en utlösande faktor.
I Sverige följs våldsbrottsligheten och den allmänna alkoholkonsumtionen åt. Mer tillgång till alkohol gör att fler dricker mer och det synliga våldet ökar. Så tycks ekvationen se ut. Och tvärtom. Mord- och dråpnivån var lägst mellan de två världskrigen när alkoholen kontrollerades hårdast genom motbokssystemet.
I dag sker hälften av den polisanmälda och registrerade våldsbrottsligheten i samband med alkoholpåverkan.

Iridia skrev:

KrigarSjäl skrev:Man har roligare med sprit än utan.

Nej det har 'man' inte. DU kanske har det.

Deadly_Nightshade skrev:Vad jag anser? Tja jag är en minarkist som anser att staten är individens fiende nummer ett, och att den ska ge fan i människors privatliv. Staten ska stötta och hjälpa individen - inte trakassera henne och bestämma hur hon ska tycka.

Cannabis borde legaliseras och beskattas precis som alkohol - lägg pengarna på missbruksvård.

Jag är helt övertygad om att det leder till:
-Mer pengar till staten
-Färre som blir alkolister
-Färre våldsrelaterade brott då en del människor "byter" social drog från alkohol till cannabis.
-Vi får fler som missbrukar cannabis (självklart).
-Vi får färre som missbrukar andra droger - då de som enbart vill bruka cannabis aldrig behöver komma i kontakt med säg tjack eller opiater (som vi faktiskt gör när vi köper på svarta marknaden av våra langare)
-Ökad företagsamhet i landet (coffee-shops, head shops osv)
-Att krogarna/pubarna/barerna får en aning färre kunder
-Fler mediciner och färre sjuka, eftersom det blir lättare att forska om cannabis/cannabinoider
-Färre brott överlag då svarta marknader försvinner och blir vita. Priserna på varan går ner och konkurransen ökar vilket dödar många langares verksamheter. Vidare leder detta till att polis kan sätta resurser på viktigare saker än att jaga ungdomar och vuxna som vill festa med alternativ till alkohol
-Färre som dör och/eller får negativa bieffekter av så kallade "research chemicals". Människor köper lagliga cannabinoider och andra research chemicals eftersom marijuana är olagligt.


Slutligen några önskningar:
Ni som inte har någon som helst insikt i cannabisens historia (hela grejen med FBI, alkoholförbudet i USA, mafians verksamheter osv) borde inte ens skriva i denna tråd.

...och:
Ni som inbillar er att brotten och missbruket kommer löpa amok pga en eventuell legalisering borde studera Portugals politiska historia ca 12år tillbaka i tiden. Portugal har avkriminaliserat ALLT bruk av narkotika, och visat omvärlden att den restriktiva narkotikapolitiken är skräp.

Vidare vill jag tillägga att jag har erfarenhet av missbruk inom min familj: jag har sett sådant på nära håll så skippa moralpredikan tack - den är bara stenkorkad och grundad i känslo-argument.

Ska ni klanka ner på droger så gnäll över opiater, benso, tjack, tobak och alkohol - det som de flesta missbrukare går på. Och argumentera med fakta och logik eller gå och lägg er... känslor hör inte hemma i narkotikadebatten.

JorgenX skrev:marcooleo, du använder hela fem narkotikaklassade preparat. Jag tror det påverkar din logik.

Deadly_Nightshade skrev:cannabis fungerar annars utmärkt mot sömnproblem - även i låga doser.

Mycket bättre än all syntetisk skit (benso), inte i närheten av samma beroendefaktor, snabb halveringstid, och inget behov av nedtrappning när man vill sluta. Avtändning på benso kan vara direkt livsfarligt om man slutar tvärt.

Men nu drar väl någon moralist-kortet - fast benso är precis lika mycket "knark" som cannabis, om inte mer. Skadligt för lungorna är heller inget argument då man kan baka bakverk med cannabis i, eller använda vaporizer.

marcooleo skrev:Cannabis fungerar även utmärkt för att framkalla ångest och oro, samt att utlösa psykos.
Vad gäller bensodiazepiner så är de inte beroendeframkallande med en adekvat behandling.

Deadly_Nightshade skrev:Säger vi att Sverige har 250 000 cannabisrökare, så innebär detta att 2,65% av befolkningen brukar denna ört. Tycker du då inte att det är jävligt konstigt att bara ~1900 till 2800 människor per år insjuknar (av hela befolkningen) - eller närmare bestämt ca 950 till 1400 som ej har anlag för schizofreni.

Deadly_Nightshade skrev:Vad jag anser? Tja jag är en minarkist som anser att staten är individens fiende nummer ett, och att den ska ge fan i människors privatliv. Staten ska stötta och hjälpa individen - inte trakassera henne och bestämma hur hon ska tycka.

Cannabis borde legaliseras och beskattas precis som alkohol - lägg pengarna på missbruksvård.

Jag är helt övertygad om att det leder till:
-Mer pengar till staten
-Färre som blir alkolister
-Färre våldsrelaterade brott då en del människor "byter" social drog från alkohol till cannabis.
-Vi får fler som missbrukar cannabis (självklart).
-Vi får färre som missbrukar andra droger - då de som enbart vill bruka cannabis aldrig behöver komma i kontakt med säg tjack eller opiater (som vi faktiskt gör när vi köper på svarta marknaden av våra langare)
-Ökad företagsamhet i landet (coffee-shops, head shops osv)
-Att krogarna/pubarna/barerna får en aning färre kunder
-Fler mediciner och färre sjuka, eftersom det blir lättare att forska om cannabis/cannabinoider
-Färre brott överlag då svarta marknader försvinner och blir vita. Priserna på varan går ner och konkurransen ökar vilket dödar många langares verksamheter. Vidare leder detta till att polis kan sätta resurser på viktigare saker än att jaga ungdomar och vuxna som vill festa med alternativ till alkohol
-Färre som dör och/eller får negativa bieffekter av så kallade "research chemicals". Människor köper lagliga cannabinoider och andra research chemicals eftersom marijuana är olagligt.

Måndag 31 oktober
Cannabusiness – om konsten att legalisera en drog
Johan Anderberg, frilansjournalist beskriver hur olika intressen försöker göra cannabis till en laglig drog både i Sverige och i många andra länder.
Kl 18.00, ABF-huset, Sveavägen 41 • Entré 60 kr

Wine skrev:

Deadly_Nightshade skrev:Säger vi att sverige har 250 000 cannabisrökare, så innebär detta att 2,65% av befolkningen brukar denna ört. Tycker du då inte att det är jävligt konstigt att bara ~1900 till 2800 människor per år insjuknar (av hela befolkningen) - eller närmare bestämt ca 950 till 1400 som ej har anlag för schizofreni.

Den där beräkningen är bara hypotetisk. Det finns sannolikt fler som insjuknar i psykos som inte begriper det själva och inte ens söker sig till psykiatrin.

I sin berömda bok De artificiella paradisen (1860) beskrev den franske författaren Charles Baudelaire egna erfarenheter av haschisch påverkan på det mänskliga sinnet. Han skildrade ingående hallucinationerna under ruset och tröttheten dagen efter. Särskilt farlig ansåg han haschischrökningens inverkan vara på mänskligt tänkande: ”Den som tar sin tillflykt till gift för att tänka kan snart inte tänka utan gift. Kan man föreställa sig den människas förskräckliga öde, vars förlamade fantasi inte längre skulle kunna fungera utan hjälp av haschisch eller opium?”. Ungefär vid samma tid skrev den franske psykiatern J.J. Moreau om haschisch och psykisk sjukdom. Han prövade själv haschisch och noterade hur upplevelserna under ruset med hallucinationer, eufori, känsla av personlighetsupplösning och tankeflykt var de samma som kunde förekomma vid psykisk sjukdom.
I äldre psykiatrisk och farmakologisk litteratur fanns korta översikter av psykiska störningar i samband med missbruk av cannabis (haschisch och marijuana), huvudsakligen grundade på erfarenheter från Arabvärlden och Indien. Farmakologen Louis Lewin skrev i Phantastica (1924) om hampa att det i Egypten redan år 1800 var känt att haschrökare ”förlorar förståndet och lider av våldsamma delirier”. Lewin noterade att hamprökning ger samma begär efter drogen som opium eller kokain.
Bilden av riskerna med cannabis skulle ändras i och med ungdomsprotesten vid mitten av 1960-talet. Då blev rökningen av haschisch och marijuana en del av oppositionen mot samhällsetablissemanget. John Lennon sammanfattade en allmänt utbredd uppfattning när han kallade marijuana ett ”harmlöst fniss”. De störningar som uppkom i samband med rökning kom då att förklaras på annat sätt, eller t.o.m. bortförklaras. Numera finns emellertid en omfattande dokumentation om vilka psykiska störningar som kan uppkomma i samband med cannabismissbruk.
Många typer av störningar

Cannabismissbruk kan ge upphov till en rad psykiska störningar. Det finns olika sätt att indela dessa, exempelvis på följande sätt:
Akuta störningar under cannabisruset uppkommer av att missbrukaren fått i sig för mycket cannabis (t.ex. rökt en för stark beredning), blivit störd av yttre skeenden eller varit orolig inför ruset. Resultatet kan bli en mycket obehaglig förvirring (s.k. ”snedtändning”) med kraftig ångest, förföljelseidéer och aggressivitet. Tillståndet kan i den akuta fasen vara svårt att skilja från en psykos och kräva psykiatriskt omhändertagande, men det går ofta över på några timmar.
”Ekotrippar” (eng. ”flashbacks”) är återuppflammande rusupplevelser utan att drogen har tillförts på nytt. Fenomenet är ofullständigt undersökt och har ingen formell diagnos. Frekvensen är troligen låg.
Cannabispsykoser är långdragna eller bestående psykosreaktioner som utlöses eller orsakas av cannabis. I en del fall finns en särskild känslighet (s.k. predisposition) hos personen, i andra fall föreligger bara ett långvarigt och ofta tilltagande cannabismissbruk. I störningen ingår bl.a. depersonalisation (en känsla av att personligheten upplöses), hallucinationer eller vanföreställningar, förföljelseidéer samt ibland höggradig oro och aggressivitet. Idag diagnosticeras cannabispsykoser ofta som schizofreni. Bejerot var dock övertygad om att cannabispsykosen var ett särskilt tillstånd, bl.a. genom att patienten var ”galnare” och ofta hade ”kos-miska” föreställningar (om djupare kontakt med universum).
Amotivationssyndrom är en form av djupgripande personlighetsförändring med passivitet, apati och nedsatt initiativförmåga, kraftigt försämrad hygien, socialt förfall, försämrad koncentrationsförmåga, nedsatta minnesfunktioner samt stark upptagenhet med drogen. Tankemönstret blir förändrat, ofta med magiskt tänkande, verklighetsuppfattningen förryckt och tankeförloppet fragmenterat. Missbrukaren lever för sina haschrus, som han uppfattar som en djupare verklighet. Han saknar insikt om sitt tillstånd. I en studie av det s.k. Humlegårdsklientelet fann Bejerot och medarbetare (1974) fyra fall av amotivationssyndrom i en undersökt grupp av 50 personer som omhändertagits av polisen. Idag torde amotivationssyndrom i många fall diagnosticeras som schizofreni.
Ändrade tankemönster med s.k. haschlogik (eng. ”pot logic”) är vanliga hos gamla cannabisrökare.
Särskilt verkar den matematisk-logiska och den kritiska förmågan vara störd. Argumentation och förklaringar kan bli orimliga. Paranoia (förföljelsetankar) kan bli ett markant inslag. Missbrukaren talar ofta om ”djupa” samband som inte kan uttryckas i vanligt språk (vilket bara bevisar hur djupsinniga dessa tankar egentligen är… ) eller så presterar han något fragmenterat och obegripligt.
Minnesstörningar uppträder direkt i samband med cannabisruset och består någon dag efter detta (polisen letar efter sådana störningar vid undersökning av drogtecken och symptom). Vid upprepat cannabisintag kan minnesstörningarna tilltaga över tid så att missbrukaren blir oförmögen att hålla komplicerade operationer i huvudet, får svårt att minnas det han gjort eller till slut helt tappar tidsorienteringen. Minnesproblemen kan bli så allvarliga att missbrukaren förlorar förmågan att följa normal skolundervisning.

Smygande förändringar

Många förändringar i psykiska funktioner sker smygande vid cannabismissbruk. Det kan ta månader eller kanske år innan de blir så tydliga att omgivningen reagerar. Ofta kan de vara svåra att beskriva och diagnosticera exakt. En del av tragedin med de psykiska störningarna vid cannabismissbruk är att missbrukaren inte förstår sin situation eller hur hans personlighet och tankemönster förändras.
Bejerot noterade att intensiteten i ett cannabisrus gör att många missbrukare upplever detta som en sannare och mera äkta upplevelse än den som medvetandet och sinnena normalt erbjuder oss. Upplevelsen kan kännas som den ”absoluta sanningen”, ohjälpligt fördold för vanligt folk. Den grå vardagen framstår som en skenvärld. I de flesta fall förstår missbrukaren efter tillnyktring att rusupplevelsen varit en isolerad händelse och återvänder till folkhemsverkligheten. Vid upprepning finns däremot en risk att rusets upplevelsesfär framstår som den verkliga.
För många cannabisskadade patienter finns ingen verkningsfull behandling.

marcooleo skrev:Psykiska störningar vid cannabismissbruk har varit kända i århundraden.

I sin berömda bok De artificiella paradisen (1860) beskrev den franske författaren Charles Baudelaire egna erfarenheter av haschisch påverkan på det mänskliga sinnet. Han skildrade ingående hallucinationerna under ruset och tröttheten dagen efter. Särskilt farlig ansåg han haschischrökningens inverkan vara på mänskligt tänkande: ”Den som tar sin tillflykt till gift för att tänka kan snart inte tänka utan gift. Kan man föreställa sig den människas förskräckliga öde, vars förlamade fantasi inte längre skulle kunna fungera utan hjälp av haschisch eller opium?”.

Ungefär vid samma tid skrev den franske psykiatern J.J. Moreau om haschisch och psykisk sjukdom. Han prövade själv haschisch och noterade hur upplevelserna under ruset med hallucinationer, eufori, känsla av personlighetsupplösning och tankeflykt var de samma som kunde förekomma vid psykisk sjukdom.

I äldre psykiatrisk och farmakologisk litteratur fanns korta översikter av psykiska störningar i samband med missbruk av cannabis (haschisch och marijuana), huvudsakligen grundade på erfarenheter från Arabvärlden och Indien. Farmakologen Louis Lewin skrev i Phantastica (1924) om hampa att det i Egypten redan år 1800 var känt att haschrökare ”förlorar förståndet och lider av våldsamma delirier”.

Lewin noterade att hamprökning ger samma begär efter drogen som opium eller kokain.

Bilden av riskerna med cannabis skulle ändras i och med ungdomsprotesten vid mitten av 1960-talet. Då blev rökningen av haschisch och marijuana en del av oppositionen mot samhällsetablissemanget. John Lennon sammanfattade en allmänt utbredd uppfattning när han kallade marijuana ett ”harmlöst fniss”.

De störningar som uppkom i samband med rökning kom då att förklaras på annat sätt, eller t.o.m. bortförklaras. Numera finns emellertid en omfattande dokumentation om vilka psykiska störningar som kan uppkomma i samband med cannabismissbruk.

Många typer av störningar

Cannabismissbruk kan ge upphov till en rad psykiska störningar. Det finns olika sätt att indela dessa, exempelvis på följande sätt:

Akuta störningar under cannabisruset uppkommer av att missbrukaren fått i sig för mycket cannabis (t.ex. rökt en för stark beredning), blivit störd av yttre skeenden eller varit orolig inför ruset. Resultatet kan bli en mycket obehaglig förvirring (s.k. ”snedtändning”) med kraftig ångest, förföljelseidéer och aggressivitet. Tillståndet kan i den akuta fasen vara svårt att skilja från en psykos och kräva psykiatriskt omhändertagande, men det går ofta över på några timmar.

”Ekotrippar” (eng. ”flashbacks”) är återuppflammande rusupplevelser utan att drogen har tillförts på nytt. Fenomenet är ofullständigt undersökt och har ingen formell diagnos. Frekvensen är troligen låg.

Cannabispsykoser är långdragna eller bestående psykosreaktioner som utlöses eller orsakas av cannabis. I en del fall finns en särskild känslighet (s.k. predisposition) hos personen, i andra fall föreligger bara ett långvarigt och ofta tilltagande cannabismissbruk. I störningen ingår bl.a. depersonalisation (en känsla av att personligheten upplöses), hallucinationer eller vanföreställningar, förföljelseidéer samt ibland höggradig oro och aggressivitet. Idag diagnosticeras cannabispsykoser ofta som schizofreni.

Bejerot var dock övertygad om att cannabispsykosen var ett särskilt tillstånd, bl.a. genom att patienten var ”galnare” och ofta hade ”kos-miska” föreställningar (om djupare kontakt med universum).

Amotivationssyndrom är en form av djupgripande personlighetsförändring med passivitet, apati och nedsatt initiativförmåga, kraftigt försämrad hygien, socialt förfall, försämrad koncentrationsförmåga, nedsatta minnesfunktioner samt stark upptagenhet med drogen.

Tankemönstret blir förändrat, ofta med magiskt tänkande, verklighetsuppfattningen förryckt och tankeförloppet fragmenterat. Missbrukaren lever för sina haschrus, som han uppfattar som en djupare verklighet. Han saknar insikt om sitt tillstånd. I en studie av det s.k. Humlegårdsklientelet fann Bejerot och medarbetare (1974) fyra fall av amotivationssyndrom i en undersökt grupp av 50 personer som omhändertagits av polisen.

Idag torde amotivationssyndrom i många fall diagnosticeras som schizofreni.

Ändrade tankemönster med s.k. haschlogik (eng. ”pot logic”) är vanliga hos gamla cannabisrökare. Särskilt verkar den matematisk-logiska och den kritiska förmågan vara störd. Argumentation och förklaringar kan bli orimliga.

Paranoia (förföljelsetankar) kan bli ett markant inslag. Missbrukaren talar ofta om ”djupa” samband som inte kan uttryckas i vanligt språk (vilket bara bevisar hur djupsinniga dessa tankar egentligen är… ) eller så presterar han något fragmenterat och obegripligt.

Minnesstörningar uppträder direkt i samband med cannabisruset och består någon dag efter detta (polisen letar efter sådana störningar vid undersökning av drogtecken och symptom). Vid upprepat cannabisintag kan minnesstörningarna tilltaga över tid så att missbrukaren blir oförmögen att hålla komplicerade operationer i huvudet, får svårt att minnas det han gjort eller till slut helt tappar tidsorienteringen. Minnesproblemen kan bli så allvarliga att missbrukaren förlorar förmågan att följa normal skolundervisning.

Smygande förändringar

Många förändringar i psykiska funktioner sker smygande vid cannabismissbruk. Det kan ta månader eller kanske år innan de blir så tydliga att omgivningen reagerar. Ofta kan de vara svåra att beskriva och diagnosticera exakt. En del av tragedin med de psykiska störningarna vid cannabismissbruk är att missbrukaren inte förstår sin situation eller hur hans personlighet och tankemönster förändras. Bejerot noterade att intensiteten i ett cannabisrus gör att många missbrukare upplever detta som en sannare och mera äkta upplevelse än den som medvetandet och sinnena normalt erbjuder oss. Upplevelsen kan kännas som den ”absoluta sanningen”, ohjälpligt fördold för vanligt folk. Den grå vardagen framstår som en skenvärld.

I de flesta fall förstår missbrukaren efter tillnyktring att rusupplevelsen varit en isolerad händelse och återvänder till folkhemsverkligheten.

Vid upprepning finns däremot en risk att rusets upplevelsesfär framstår som den verkliga.
För många cannabisskadade patienter finns ingen verkningsfull behandling.

marcooleo skrev:Din citat baseras mycket på vad du "tror" och det håller inte.

Och förövrigt är Cannabis ingen mild drog, den är extremt potent jämfört med vad den var för 20 år sedan och borde klassas som tung narkotika. Ecstacy är smågodis jämfört med Cannabis.

Marijuanan idag är lika stark som haschet så den ger inget milt rus.

Iridia skrev:Möjligt, men ditt citat gällde Lennon-tiden. Fortfarande på 80-talet var det så. Om det inte är så längre så skulle ju faktiskt en legalisering kunna hålla koll på THC-halten så inte potensutvecklingen ökar. Inte för att jag egentligen är för några droger alls men hellre statligt kontrollerade och rena än skit som kriminella skapar för att maximera sin vinst.

marcooleo skrev:Fysiskt beroende är det minsta problemet vad gäller droger med undantag för opioider.