A skrev:Panika

Fick du ett PO pga att utredningen skulle påbörjas?? Och PO ska hjälpa dig med att reda ut hur du ska få en utredning??
Det får jag inte ihop.......

Är inte din utredning påbörjad då? Eller ska inte NPD-teamet göra den??
Är ett enda stort frågetecken?

Såklart inte PO förstår mycket av dina behov, de är ju inte egentligen inriktade på NPF.
Fast de kommer snällt på våra konferenser o föreläsningar....

Ja, jag fick en broschyr av sekreteraren på teamet. Lade den bara hemma dock.
Npd-teamet påbörjade utredningen.
Men avbröt den, för att de funnit droger i urinen...Droger, som dom valde att kalla det - Stesolid, som - gissa vilken läkare - blev utskriven till mig i samband med att utredningen påbörjades...
Utredningsläkaren har på något sätt fått bekräftat (i sina ögon), att en gång missbrukare - alltid missbrukare...fast jag slutade för 23 år sedan...
Nu har det gått två månader - jag har fortfarande inte fått vettig info, helt knäckt...
Att jag är patient och inte får hjälp - verkar ingen bry sig om.
Ingen har lyckats kränka mig som den läkaren - inte ens min behandlande, som vi pratat om...

Jag svävar sedan två månader i totalt mörker, och ser inte minsta ljusning i änden av tunneln...
Ringde PO i desperation. De kom hit, två stycken, och blev förfärade. De skulle kolla rättigheter etc., men ringde och vara glada, då de hade fått info om att det är en läkare som skriver diagnos, men en psykolog som gör utredningen...De har alltså aldrig någonsin varit i kontakt med npf-utredning innan...
Det är inte deras fel, det beror på total okunskap - men jag är inte i stånd till att vara gratislärare eller experiment just nu.
Jag behöver hjälp.
Det är bra att de kommer på föreläsningar etc. - de verkar helt klart uppriktigt intresserade av att lära sig - men jag är nog för mycket för att vara bra att praktisera på, om du förstår vad jag menar...

Moderator Alien: Avdelat från personligt-ombud-har-aspergare-ratt-till-det-t4388.html

Du har all min medkänsla, Panika!

Det här är höjden av schizofren sjukvård. En läkare skriver ut valium och en annan bestraffar dig för det!

Inte nog med det. JAG, i ett annat landsting, sväljer varje dag en Xanor mot tinnitus (det hjälper!) och en apodorm för att sova. Inget som helst drogtest togs vid min neuropsykiatriska utredning, och det brukar man väl inte göra?

Om du blir felbehandlad av sjukvården bör du vända dig till Patienombudsmannen. Om du får legalt utskriven narkotikaklassad medicin och sväljer den så har ju inte DU gjort något fel. Om de anser att du inte kan testas utan avgiftning så får de ju ta ansvar för den och ge dig en ny tid efter ca tre månader, vilket det sägs att det tar för valium att lämna kroppen.

Funderar själv på att göra en anmälan till HSAN, gällande felbehandling.
Felbehandling är mycket vanlig inom svensk sjukvård.
Patienombudsman finns så vitt jag vet på alla sjukhus?

Debbido skrev:Du har all min medkänsla, Panika!

Det här är höjden av schizofren sjukvård. En läkare skriver ut valium och en annan bestraffar dig för det!
Om du blir felbehandlad av sjukvården bör du vända dig till Patienombudsmannen. Om du får legalt utskriven narkotikaklassad medicin och sväljer den så har ju inte DU gjort något fel. Om de anser att du inte kan testas utan avgiftning så får de ju ta ansvar för den och ge dig en ny tid efter ca tre månader, vilket det sägs att det tar för valium att lämna kroppen.

Har varit i kontakt med Patientnämnden två gånger. Inget händer...
För mig innebär det rent krasst, att som det verkar, får jag ingen utredning. Jag har sumpat chansen!? - Och får därmed inte den hjälpen jag kämpat för i så många år...och som jag så innerligt behöver...
Har skrivit det någonstans innan - Vanmakt är ett ord som uppfanns för mig...

Panika: Ett problem med bensodiazepiner är att det inte finns specifika test som kollar vilken benzo man har använt.

Inte på standartestet garanterat och jag tror inte ens det går på akuten. /där ett sådant test skulle göra mest nytta.

Vet ju inte om det var så din läkare tänkte, det bör inte antas att man missbrukar benso utöver det man fått utskrivet bara för det så och jag tycker du behandlats mycket orättvist här.

Panika skrev:

Debbido skrev:Du har all min medkänsla, Panika!

Har varit i kontakt med Patientnämnden två gånger. Inget händer...
För mig innebär det rent krasst, att som det verkar, får jag ingen utredning. Jag har sumpat chansen!? - Och får därmed inte den hjälpen jag kämpat för i så många år...och som jag så innerligt behöver...
Har skrivit det någonstans innan - Vanmakt är ett ord som uppfanns för mig...

Nej, ge inte upp! Vad säger då Patientombudsmannen om det hela? Har du pressat dom hårt nog på ett svar? Har du kontaktat verksamhetschefen för psykiatrin/neuropsyk eller Sjukhuschefen? Det kan man göra! Det har jag gjort. Ligger på som värsta digerdöden!

Sedan, nästa instans är ju Socialstyrelsen. De har jurist som du kan begära att få tala med. Landstinget brukar ha ett Regionens hus där man kan be att få tala med Landstingsjurist.

Det här handlar ju om juridik, dina mänskliga rättigheter, som blivit kränkta. En gång missbrukare ska inte bli utklassad för evig - no way!

Jag är allt för medveten om allt detta, men jag har kämpat för att få denna utredningen i sex år...och när den blir fråntagen mig, på det vi den nu blivit...Ja, då gick luften totalt ur...Jag har gjort vad jag har kunnat.
Idag kämpar jag för att orka ta hand om det pimära i vardagen - min ork räcker inte ens till det.
Jag har kämpat i hela mitt liv - för mig själv, men främst för andra...
Och hellt kallt och systematiskt, togs det som skulle bli min räddning bort.
Min energi är slut.
Jag har i två månader bett alla tänkbara om hjälp. Det finns ingen.

Inte tog de några som helst prover på mig i samband med utredningen.

Du behöver hjälp NU och det både för din skull och för tösens. Sedan jag fick diagnos har jag äntligen fått den hjälp jag har bönat och bett om i flera år och det gör verkligen otroligt stor skillnad.

Konkret - du fick en remiss och påbörjade en utredning, som sedan lades ner pga ett urinprov. Betyder det att de lämnade ett svar till remitterande läkare med innebörden att de inte kunde utreda dig? Eller ligger remissen kvar? I väntan på vadå?

Kan du annars få ytterligare en remiss till ett annat ställe för utredningen? Det finns fler som gör sådana och du har rätt att vända dig inom hela regionen. Jag väntade i flera år till ett ställe men begärde sedan en ny remiss till ett annat (med kortare väntetid) och fick det. Ett år efter att utredningen var klar ringde de från första stället och erbjöd mig tid - så den remissen hade legat kvar hela tiden.

Har du försökt vända dig till en annan läkare (eller samma) och be om en ny remiss någon annanstans? Du har hela regionen att välja på... om du orkar. Och det är klart du gör - för vad är egentligen alternativet?

Parvlon skrev:Vet ju inte om det var så din läkare tänkte, det bör inte antas att man missbrukar benso utöver det man fått utskrivet bara för det så och jag tycker du behandlats mycket orättvist här.

Alla jag varit i kontakt med, tycker att jag blivit helt fel behandlad - men ingen hjälper mig...
Ingen har hört talas om något liknande...
Alla vrider och vänder, men ingen har någon som helst lösning.
Det slutar hela tiden med: Jag vet inte vad jag ska göra för att hjälpa dig...

Jag vet inte heller. Jag vet bara att jag går sönder mer och mer...

Det kanske är en temporär utredningsavbrytning?

Till Panika: Om du inte orkar vända dig till Sjukhuschefen eller annat sjukhus t ex, dvs om du är utbränd - så lägg dig ned och vila!

Om luften har gått ur dig nu så kan den komma tillbaks efter ett tag. Ge dig tillåtelse att vara utbränd. När du vilat dig så kommer tankarna så småningom att klarna. Om man har panik så kan man ju inte uträtta något vettigt. Om du ger denna sak tid så kommer sikten säkert att klarna efter hand. Du vet ju vilka vägar du kan gå, när du orkar gå på dem.

Titti skrev:Du behöver hjälp NU och det både för din skull och för tösens. Sedan jag fick diagnos har jag äntligen fått den hjälp jag har bönat och bett om i flera år och det gör verkligen otroligt stor skillnad.
Eller ligger remissen kvar? I väntan på vadå?

Kan du annars få ytterligare en remiss till ett annat ställe för utredningen?

Har du försökt vända dig till en annan läkare (eller samma) och be om en ny remiss någon annanstans? Du har hela regionen att välja på... om du orkar. Och det är klart du gör - för vad är egentligen alternativet?

Utredningen stoppades den 6:e december.
Eftersom att min behandlande läkare - den som skrev ut Stesoliden - är en hyrläkare, och endast arbetar fyra dagar varannan vecka - fick jag ingen telefontid förräns den 7:e Januari.
Däremellan var det jul...
Du kan med all sannolikhet föreställa dig energin det tog för mig att upprätthålla fasaden för LillPanika. Men jag gjorde det.
Telefonsamtalet med läkaren, gick ungefär ut på att hon fått reda på (?) att man måste vara benzo-fri i tre månader, för att kunna genomgå en utredning. Jaha...?
(Samtalet avslutades med att hon skulle ringa om 14 dagar, då för att JAG skulle påminna henne om att förlänga min sjukskrivning...)

Hon skrev ut dem dagen innan utredningen började...
Detta informerade jag utredarna om. Dagen efter.
De påbörjade utredningen. Jag fick ett brev, där det står att jag kommer att drogtestas, och att utredningen kan komma att avbrytas, om de är positiva, samt att kodein i huvudvärkstabletter visar positivt på drogtest.
Efter två veckor avbröts den, sedan de hittat benzo i urinen - något jag informerade sköterskan om vid pisstillfället, på frågan om jag "tagit något"...Ja, en halv tablett Stesolid, för att jag bröt ihop och bara grät - och skulle hämta LillPanika på dagis...Jag tog min medecin.

Två veckor senare ringer min läkare. Jag gråter och ber om hjälp - jag måste få hjälp - var är vården jag behöver?
Hon avslutar samtalet med orden: Det går inte att prata med dig, du är för upprörd. Du har en tig den 6 Feb. Vi får prata då...
Min sjukgymnast, som jag träffade tidigare samma dag, blev rädd när hon såg mig. Hon känner inte igen mig mer. Hon ser att jag tappat gnistan helt. Hon pratade helt klart med läkaren efter att jag gått - men det hjälpte inte.

Jag vet helt ärligt inte hur jag ska klara det här.
Jag kan kämpa för att bli remitterad nån annanstans - men det kommer att ta ett år eller två...Så länge kommer jag med all säkerhet inte att klara mig utan hjälp...
Ja, du har helt rätt Titti. Jag behöver hjälp nu.
Men jag får ingen.

Debbido skrev:Till Panika: Om du inte orkar vända dig till Sjukhuschefen eller annat sjukhus t ex, dvs om du är utbränd - så lägg dig ned och vila!

Om luften har gått ur dig nu så kan den komma tillbaks efter ett tag. Ge dig tillåtelse att vara utbränd. När du vilat dig så kommer tankarna så småningom att klarna. Om man har panik så kan man ju inte uträtta något vettigt. Om du ger denna sak tid så kommer sikten säkert att klarna efter hand. Du vet ju vilka vägar du kan gå, när du orkar gå på dem.

Jag har gått dom vägarna...
Jah har barn att ta hand om - jag kan inte lägga mig ner och vila...
Jag har gett detta två månader...
Och innan dess sex år...
Och nej, att vila ger mig ingen hjälp.
Inte den hjälpen jag behöver.
Du menar väl, och det är jag tacksam för - du är en fin människa.
Jag har inte panik. Den upphörde för länge sedan...

Panika skrev:Jag vet helt ärligt inte hur jag ska klara det här.
Jag kan kämpa för att bli remitterad nån annanstans - men det kommer att ta ett år eller två...Så länge kommer jag med all säkerhet inte att klara mig utan hjälp...
Ja, du har helt rätt Titti. Jag behöver hjälp nu.
Men jag får ingen.

Jag hade en bra dag en dag och satte mig och ringde runt lite. Dit jag blev remitterad tog det en månad (Falköping). Borås återkom efter TRE ÅR. Det kanske finns någonstans hos er där väntetiderna är kortare? Inte ens min läkare visste att tiderna var så olika men han remitterade mig dit jag begärde.

Finns det ingen här från Skåne som har koll på eller orkar kolla upp väntetiderna på alla ställen som utreder i Skåne?

De utreder i Lund och Helsingborg.
Lund har kö på ett år. Helsingborg har jag väldigt svårt att kunna gå tillbaka till, då utredningen kräver tillit - något som inte existerar för mig mer, vad gäller dem...
Tyvärr så har jag kollat det mesta, om inte allt...

Jag undrar däremot om det finns utredningshem, för såna som jag?
Det skulle passa mig utmärkt - då minimeras risken för sådana här förödande missförstånd.
Typ, man åker dit en vecka eller två - sen är det färdigt. Utredd och klar.

Panika skrev:Jag undrar däremot om det finns utredningshem, för såna som jag?
Det skulle passa mig utmärkt - då minimeras risken för sådana här förödande missförstånd.
Typ, man åker dit en vecka eller två - sen är det färdigt. Utredd och klar.

Det kanske finns. Då kunde du ju åka vart som helst i landet egentligen. Har du någon som kan ta "lillan" under tiden?

*funderar på om jag vet eller skulle kunna veta något*

Ska sova på saken. Det borde förresten du också göra, vi ska väl upp båda två i morgon antar jag.

Gör så! Och sov gott...

Sov gott o dröm sött!
Om det skulle finnas sådana utredningshem, så får jag reda ut det praktiska därefter.

Panika,

Jag kommer inte ihåg om vi har diskuterat det förr redan, men en sak slog mig nu när du sade att det var Stesolid. Det är ju benzo och då kan man inte göra NPF-utredning. Man måste ha varit fri från benzo i minst 3 månader innan utredningen. Kan det vara så att det har skett något missförstånd och att det inte egentligen handlar om ditt gamla missbruk? Jag menar inte att det behöver vara du som har missförstått, utan det kan ju vara någon som har uttryckt sig klantigt, och kanske helt i onödan dragit upp även ditt gamla missbruk så informationen blev otydlig.

Man kanske helt enkelt har skjutit på utredningen så att det ska gå minst tre månader. Å andra sidan borde man ju då förstås ha informerat att det är just benzopreparat du inte får ta. Och om förskrivande läkaren visste att du skulle göra NPF-utredning så klantade sig ju denna. Oavsett hur det är så verkar det ju i alla fall vara väldigt bristande kommunikation mellan de olika personer som har hand om dig.

Jo - många missförstånd är det.
Jag informerade den utredande läkaren om att DAGEN INNAN utredningen började, hade jag fått Stesolid utskrivet av min behandlande läkare.
Utr. läkaren pratade i 20 minuter om mitt förra missbruk (som avslutades för 23 år sedan), samt informerade mig om urintester som skulle komma att tas.
När jag sedan kom till sköterskan, insåg jag att det var övervaka, alltså sköterskan var med mig på toaletten. Så att jag inte skulle fuska.
Detta gör man enbart då man misstänker att risk för missbruk föreligger.

Hon startade utredningen (??????????????????) och skickade ett brev, där det stod att jag inte fick ta droger, samt vara aktsam med kodein i huvudvärkstabletter.

Jag började utredningen.
Den avslutades för att jag hade droger i urinen - Benzo (Stesolid). Med orden "Vi trodde du skulle klara dig utan!"

I utredningsläkarens ögon är Stesolid en drog, inte medecin, oavsett recept.
För den andra läkaren är det tvärtom. Hon menade, vid två tillfällen i Nov-dec, att jag skulle äta min medecin, för jag har ett barn att tänka på - hon måste komma först.
Ingen har informerat mig om denna tremånaders Benzo-regel.
(Hade den varit så självklar - varför startades utredningen?)
Förräns en dryg månad EFTER att utredningen avbröts.
Då var den regeln helt plötsligt en självklarhet.
Ingen från utredningsteamet har dock informerat mig om någonting.
Och Panikas Nya läkare har gjort det ingen - krånglat till mitt liv på ett helt vansinnigt sätt...
Och jag får ingen hjälp. Ingenting.

Jo, missförstånd är det - och brist på vilja att kommunicera, psykiatriker emellan - de arbetar på samma enhet, men har inte varit i kontakt med varandra. Annat än ett brev i Januari, där det står att utredningen avbutits, för att droger hittats i urinen. I form av Benzo. Som den läsande läkaren skrivit ut.

OK, ja då är det ju uppenbarligen inte bara ett normalt missförstånd. Om du nu redan har talat om att du har fått Stesolid utskrivet så är det ju fullständigt meningslöst med urinprov dessutom. Då vet de ju redan att utredningen måste skjutas på framtiden. (Du har nog redogjort för detaljerna förr, tror jag, och jag bara hade glömt det).

Javisst, och det är här det blir otroligt kränkande för mig som patient.

Detta är vad kallas experter på npf, som skall utreda en patient ang. asperger och adhd, evt. tourette.
Att som expert inte anse att tydlig information är a och o för detta klientet - är ingenting annat än kränkande, för en sån som jag.
Att inte bry sig om konsekvenser för patienten är helt fel.
Att som utredande läkare, expert, tycka att det är en självklarhet, med min problematik och som patient, ska kunna känna trygghet och tillit till denna expert i framtiden...Ja, det är i mina ögon rent ut sagt direkt hånfullt...
Detta har de ingen som helst förståelse för. För dem är det ingenting.
För mig är det förödande.
Om jag låter denna läkare utreda mig, kommer jag inte att känna tillit till diagnos, och hur jag ska kunna sitta i timmar och gå igenom hela mina journaler, som hon läst - på ett bra sätt för mig - där ser jag inte hur det skulle kunna hända.

Man har väl iofs rätt att söka vård på annat håll, men då kan ju väntetiderna bli längre. Fast det kanske är det du försöker? Du nämnde något om Lund. Så finns ju privata utredare, men det kostar ju en slant tyvärr. Och ett fall jag känner till som anlitade en privat utredare (just i Skåne faktiskt) fick ett mycket märkligt resultat som lät som utredaren inte var kompetent. Och då är det ju tråkigt att dessutom ha betalat en smärre förmögenhet.

Panika skrev:De utreder i Lund och Helsingborg.
Lund har kö på ett år. Helsingborg har jag väldigt svårt att kunna gå tillbaka till, då utredningen kräver tillit - något som inte existerar för mig mer, vad gäller dem...
Tyvärr så har jag kollat det mesta, om inte allt...

Jag undrar däremot om det finns utredningshem, för såna som jag?
Det skulle passa mig utmärkt - då minimeras risken för sådana här förödande missförstånd.
Typ, man åker dit en vecka eller två - sen är det färdigt. Utredd och klar.

Jo, tyvärr har Lund kö på c:a 1 år vilket de själva tycker är dåligt. Jag kom till där på 9 mån, men var lovad 7-8 mån. väntetid.

Jag antar att du redan kollat hur Lund är, inte bara väntetiden. Så med risk för att trampa i klaveret sägar jag ändå vad jag tycker om Lund; jag blev utredd där nov/dec. -07 och fick ett både förstående, trevligt, proffsigt bemötande av utredningsteamet. Í spetsen av teamet står Lena Nylander som är ganska känd i Skåne (Hon även föreläser & skriver böcker). Du vet kanske vem hon är.

Det enda jag reagerade mot var att på kallesen skriver de att de är 4 st . varav två står under slutet av utbildning. De frågade inte mig om det var ok . att de under utbildning var var med, vilket jag o. "min" kurator på Vårdcentralen reagerade mot. Men, jag sa till o. vi disk. o jag godkände. Hade jag inte godkänt tror jag de två gått.

Fick inte så mkt. info efteråt vilket jag lite saknade, men däremot fick jag + anhörig komma tillbaka o. ställa alla frågorna jag hade!
De vill helst ha en anhörig med som de kan intervjua under utredningens gång som du förmodligen vet. Det hade jag. Men har man inte det så gör de på annat sätt efter vad jag förstått. Vet dock inte hur.

Jag har inga förmögenheter, så jag är låst till vad som finns till hands.

Men tack Ni, som frågat och kommit med råd, tankar och frågor.
Ni har nu hjälpt mig med att äntligen få en stor del av detta nedskrivet - något jag försökt i två månader. Detta behövde jag.

För att komma tillbaka till Topic, så var det av denna anledning jag kontaktade PO.
Men tyvärr, har de ingen kunskap om sådant här - inte tillräcklig i alla fall.
I Hbg inriktar dom sin hjälp till uteliggarna. Då jag själv arbetat med uteliggare i några år, förstår jag vad deras, POs, arbete består i.
Och det är långt ifrån de problem jag nu har. Tyvärr för mig.

Men jag blev per automatik berättigad Po då utredningen påbörjades - antagligen för att hjälpa till längre fram, efter diagnos, med hjälp till skuldsanering, kontakt med LSS etc.

Sommar:

Vad fick du för information om utredningen INNAN den startade?
Jag fick nämligen ingen alls - bara en tid.