rdos skrev:

weasley skrev:Jodå. Jag förstår metodiken. Det är därför jag tycker den är rolig. På ett omvänt sätt.

OK, då låter föresläsaren eleven förklara metodiken så att föreläsaren kan vara säkert på att eleven Weasley verkligen förstått metodiken

Jag tycker att detta liknar förstadie till (möjligen förspel till) "Communication Breakdown". Varför jag (tillfälligt) lämnar forumet och går att lyssna på Led Zeppelin-låtren med samma namn.

Ganesh skrev:

rdos skrev:

weasley skrev:Jodå. Jag förstår metodiken. Det är därför jag tycker den är rolig. På ett omvänt sätt.

OK, då låter föresläsaren eleven förklara metodiken så att föreläsaren kan vara säkert på att eleven Weasley verkligen förstått metodiken

Jag tycker att detta liknar förstadie till (möjligen förspel till) "Communication Breakdown". Varför jag (tillfälligt) lämnar forumet och går att lyssna på Led Zeppelin-låtren med samma namn.

Själv tror jag att "Communication Breakdown" inträffade för länge sedan. Ovanstående var väl mest ämnat som en verifikation på att så är fallet.

Och?

Jag förstår inte metodiken fast jag gärna skulle vilja (helt ärligt). Kan du förklara?

Jonte skrev:Jag förstår inte metodiken fast jag gärna skulle vilja (helt ärligt). Kan du förklara?

Orkar inte dra alltsammans här & nu igen, men du kan få vara referent till artikeln om Aspie-quiz. Där kommer metodiken att framgå.

Det var Weasley påstående att hon förstod metodiken som gjorde att jag bad henne beskriva den med egna ord.

1) Ansätt tokig teori.

2) Samla frågor från internet-test.

3) Kolla vilka med AS har svarat hur på vilka frågor.

4) Förklara alla testresultat utifrån tokig teori. Visa gärna siffror.

5) Rita kurvor och grafer. Hitta på namn åt delar av kurvorna. Färglägg.

6) Om någon kommenterar tillvägagångssättet - anklaga denne för att vara PK.

Weasley får härmed IG med råge.

Här är en mer korrekt sammanfattning.

1. Samla ihop en lista på frågor för självidentifikation (detta gjorde Inger)

2. Ordna kontrollgrupper dels genom diagnoser och dels genom refererinfornation. Utifrån detta får man frågors AS-relevans

3. Gör faktoranalys på olika versioner. Identifiera axlar som AS & NT

4. Byt metodik från kontrollgrupper till faktorloadings. Poängsättning görs utifrån faktorloadings istället för manuellt. Relevans blir därmed också relaterat till faktoranalysen

5. Visa vilka diagnoser som hör ihop med axlarna genom att köra AQ, LSAS, MDQ, SPQ-A, Adult Dyslexia test, Tourette DCI, Dr Amens ADD test och Giftedness in Adults tillsammans med quizet.

6. Grupperna identifieras från början genom manuell gruppering och medelkorrelation mellan fråga och andra frågor i gruppen. En fungerande, men svårjobbad metod.

7. Centrerad faktoranalys + rotering ger förslag till grupper bara genom att placera enstaka frågor för sig själv. Denna metod ger dessutom mått på kvalitet på befintliga grupper. Genom detta förändras en del grupper och en del nya tillkommer, däribland jaktgrupperna.

Detta kan vara ngt bra.
But I´m still not convinced.
Det är en empirisk fråga.

rdos skrev:1. Samla ihop en lista på frågor för självidentifikation (detta gjorde Inger)

Hur man väljer sina frågor torde dock vara högst relevant. Visst kan man ta en bunt godtyckliga frågor, och om de uppvisar tillräcklig korrelation med det man ska diagnosticera så fungerar de de facto som diagnosverktyg. Men de kanske inte utgör ett bra diagnosverktyg ändå, eftersom man då inte vet något om hur enskilda frågor egentligen inverkar på resultatet. Det leder bl.a. till problem med gränsfall och gränser gentemot andra diagnoser.

Nu har du förstås inte valt dina frågor godtyckligt, men frågan är om de är valda på ett tillräckligt relevant sätt för att undvika de nämnda problemen? Om jag inte har misstolkat dig i tidigare diskussioner så är frågorna valda med utgångspunkt ur neanderthalshypotesen, och då är de ur AS-diagnosperspektiv bara godtyckligt valda.

Kvasir skrev:Hur man väljer sina frågor torde dock vara högst relevant. Visst kan man ta en bunt godtyckliga frågor, och om de uppvisar tillräcklig korrelation med det man ska diagnosticera så fungerar de de facto som diagnosverktyg. Men de kanske inte utgör ett bra diagnosverktyg ändå, eftersom man då inte vet något om hur enskilda frågor egentligen inverkar på resultatet. Det leder bl.a. till problem med gränsfall och gränser gentemot andra diagnoser.

Visst kan det vara så

Kvasir skrev:Nu har du förstås inte valt dina frågor godtyckligt, men frågan är om de är valda på ett tillräckligt relevant sätt för att undvika de nämnda problemen? Om jag inte har misstolkat dig i tidigare diskussioner så är frågorna valda med utgångspunkt ur neanderthalshypotesen, och då är de ur AS-diagnosperspektiv bara godtyckligt valda.

Nix, frågorna är inte valda utifrån neandertalshypotesen. Jag får väl uppskatta att 50% av frågorna kommer från andra tester, 25% är drag som hör ihop med AS som jag själv eller andra på autism-forum identifierat och 25% har någon form av koppling till neandertalshypotesen. I de frågor som ingår i quizen så lär dock högst 5-10 ha någon rimlig koppling till neandertalshypotesen.

rdos skrev:Nix, frågorna är inte valda utifrån neandertalshypotesen. Jag får väl uppskatta att 50% av frågorna kommer från andra tester, 25% är drag som hör ihop med AS som jag själv eller andra på autism-forum identifierat och 25% har någon form av koppling till neandertalshypotesen. I de frågor som ingår i quizen så lär dock högst 5-10 ha någon rimlig koppling till neandertalshypotesen.

OK, men det finns alltså frågor som har sitt ursprung i neanderthalshypotesen och inte förekommer i andra tester?

Dina grupperingar i jakt osv. antyder ju också en stark koppling till neanderthalshypotesen, fast det kanske iofs är sådana grupperingar att man skulle kunna döpa om dem till mera relevanta namn?

Kvasir skrev:Dina grupperingar i jakt osv. antyder ju också en stark koppling till neanderthalshypotesen, fast det kanske iofs är sådana grupperingar att man skulle kunna döpa om dem till mera relevanta namn?

Visst, namnen på vissa grupper är influerade av neandertalshypotesen, liksom symmetrin mellan Aspie - NT sidan. Det är dock en fråga om uppdelning. De flesta frågor i t.ex. Aspie jakt kom till innan gruppen. De kan därmed inte anses relaterade till neandertalshypotesen. Exempel är t.ex fascination för långsamt flytande vatten som tillkom tidigt utan att jag förstod kopplingen. Andra exempel är stim som blivit flyttade dit som t.ex. gå på tå. Att härma djurläten kommer faktiskt ursprungligen ifrån ett Tourette-syndrom test om jag inte minns fel.

rdos skrev:

Kvasir skrev:Dina grupperingar i jakt osv. antyder ju också en stark koppling till neanderthalshypotesen, fast det kanske iofs är sådana grupperingar att man skulle kunna döpa om dem till mera relevanta namn?

Visst, namnen på vissa grupper är influerade av neandertalshypotesen, liksom symmetrin mellan Aspie - NT sidan. Det är dock en fråga om uppdelning. De flesta frågor i t.ex. Aspie jakt kom till innan gruppen. De kan därmed inte anses relaterade till neandertalshypotesen. Exempel är t.ex fascination för långsamt flytande vatten som tillkom tidigt utan att jag förstod kopplingen. Andra exempel är stim som blivit flyttade dit som t.ex. gå på tå. Att härma djurläten kommer faktiskt ursprungligen ifrån ett Tourette-syndrom test om jag inte minns fel.

OK, men det kanske ändå är läge att fundera på ett annat namn på åtminstone jaktgruppen före publicering? Om nu syftet med publiceringen är quizets relevans för diagnosticering.

Kvasir skrev:OK, men det kanske ändå är läge att fundera på ett annat namn på åtminstone jaktgruppen före publicering? Om nu syftet med publiceringen är quizets relevans för diagnosticering.

Varför då? Det finns ett antal grupper i quizen som i princip har noll diagnostiskt värde. Dessa är t.ex. Aspie talang, Aspie jakt, NT tvång, Aspie perception, NT perception, Biologi och Sexuella avvikelser. De har inga direkta kopplingar till någon DSM-diagnos vad jag vet, men de är ändå relevanta för neurodiversity-konceptet som sådant och för att visa på hur mänsklig variation hör ihop med neurodiversity och autismspektrum. Man får komma ihåg att quizen inte gjorts & utvecklas för att stödja dagens patologisering av mänsklig variation, utan för att visa på neurodiversity-konceptets validitet.

Att quizen kan användas för diagnos prediktion är bara en intressant egenskap av flera.

Förresten så är diagnosprediktioner i dagsläget oberoende av grupperna. De fås genom att rotera axlar från faktoranalysen så att de maximerar olika diagnoser. Dessa bildar då en viktfaktor per diagnos & fråga som används för att beräkna en poäng för varje diagnos. Detta normeras sedan genom ett "cutoff"-värde. Det är i dagsläget bara cutoffen som är osäker.

Frågan är ju då vilken typ av publikation du vill göra och med vilket syfte. Om du inte inriktar den på diagnos så kommer quizet förstås fortfarande inte ha något officiellt diagnosvärde. En publikation kommer då ha marginellt värde för de saker vi brukar diskutera och där du hänvisar till kommande publikation, och kommer inte förändra mycket. Publikationen kan däremot naturligvits vara värdefull av andra skäl.