Jag har problem som på sistone har fått mig att fundera om det inte vore värt att besöka en psykolog ändå, fast än jag ogillar dem.

Jag har alltid besökt BUP, också gjort det de senaste åren, men jag har inte varit där nu på över ett år, och då sist jag var där så kände jag mig för gammal, psykologerna där hanterar barn och ungdomar, jag är varken det ena eller andra längre.

Nämen så jag skulle snarare behöva besöka den vuxna motsvarigheten, vuxenpsykologin.

Men jag vet inte vad åldersgräns och sånt är på det, måste man vara över en viss ålder eller hur är det med BUP genemot vuxen psyk?

kan man vända sig till vuxen psyk för att få hjälp med tex psykologiska problem, alltså: tar de en allvarligt och så?

Det är 18 år tror jag för vuxenpsyk.

slackern skrev:Det är 18 år tror jag för vuxenpsyk.

Och de är "bra" psykologer (generellt sätt),?
Alltså de stressar inte på en att komma dit, fixa problem och sen ut därifrån igen ?

sony_galaxy skrev:Och de är "bra" psykologer (generellt sätt),?

Finns ingen garanti för det, en del psykologer kan vara bra, andra urdåliga... Man vet nog aldrig vem man hamnar hos i förväg...

sony_galaxy skrev:

slackern skrev:Det är 18 år tror jag för vuxenpsyk.

Och de är "bra" psykologer (generellt sätt),?
Alltså de stressar inte på en att komma dit, fixa problem och sen ut därifrån igen ?

Hmm de psykologer jag har träffat inom vården har varit bra. Men jag tror de stressar vart man än vänder sej. Det är väll om du skulle betala en psykolog privat där kan du ju gå hur länge som helst men när din tid håller på att ta slut så avslutar dom hur som helst. När din tid har tagit slut.

Men jag antar att om du kommer till vuxen psyk och behöver träffa en psykolog så får du träffa den så länge din behanlding pågår men det kan vara svårt att få tid och långa väntetider så allt är beroende på din situation.

Om du prövar att använda begreppet allmänpsykiatrin så kommer du förmodligen hitta enklare. "Vuxenpsykologin" finns det inget som heter.

Vuxenpsykiatrin är det som motsvarar BUP, i allafall i mitt län.

18 år är det som gäller, myndig helt enkelt.

Jag vet att köerna är väldigt långa och det kan vara svårt att få en tid. Kanske man måste ha en remiss från vårdcentralen?

Om läkarna är bra eller inte går inte att svara på. Det finns naturligvis både bra och dåliga läkare inom alla typer av vård. Dessutom är det så individuellt. En läkare jag trivs med kanske andra ser som ren pest.

Jag säger samma sak. Har också mött både bra och dåliga läkare. Senaste är totalt urdålig och borde anmälas (han avslutar folks Concerta/ritalin med orden "man ska inte gå på psykmediciner hela livet"), kastar ut så många han kan från psyk o.s.v.

Men jag har också träffat Bengt Lundström som är prisbelönt för sitt bemötande och sätt att hantera vilka patienter som helst. Har även haft en annan läkare som var i samma stil. Läkare som tydligt står på patientens sida och vill att den ska bli frisk, samt behandlar den som en like. Dessa två är närmare 70 år, men jag träffade faktiskt en psykiatriker i strax över min egen ålder, som var bra på liknande sätt, men som tyvärr (för mig som behövande patient) hade för mycket dragning till forskningen och därför var otillgänglig och senare försvann till forskning.

Psykologer är det samma sak med. Sedan är t.ex. jag en svår person, och passar för det mesta inte ihop med folk. Har träffat max två psykologer som jag gick ihop med, och som kunde hjälpa mig alls. Man kan kanske informera läkaren om man är sådan, så att det från början står klart att man kan behöva byta.

Om man bara är ute efter psykolog, så kan man vända sig till vuxenhabiliteringen. Där finns psykologer som kan NPF, vilket är nog så viktigt. Man måste dock informera dem om ifall man vill ha en hög nivå, annars utgår de lätt från att man behöver mycket upplysning om handikappet, eller att man är lite trög. När jag har sagt ifrån att detta gäller inte mig, så har jag sedan blivit bättre bemött.

I Göteborg så heter psykiatrin affektiva. Men de flesta säger allmänpsykiatrin om verksamheten.

ragnevi skrev:I Göteborg så heter psykiatrin affektiva. Men de flesta säger allmänpsykiatrin om verksamheten.

"Affektiva" i de sammanhang jag hört är den del av psykiatrin som behandlar affektiva sjukdomar, såsom depression och bipolär (ibland ångest och borderline). Men kanske är olika? Eller råkade du skriva affektiva när du menade allmän?

Allmänpsykiatriska mottagningen heter det här i Karlstad, det är vad de säger om man ringer dit. Men öppenpsyk är ju ett annat begrepp, i motsättning till slutenpsykiatrin.

MsTibbs skrev:

ragnevi skrev:I Göteborg så heter psykiatrin affektiva. Men de flesta säger allmänpsykiatrin om verksamheten.

"Affektiva" i de sammanhang jag hört är den del av psykiatrin som behandlar affektiva sjukdomar, såsom depression och bipolär (ibland ångest och borderline). Men kanske är olika? Eller råkade du skriva affektiva när du menade allmän?

Allmänpsykiatriska mottagningen heter det här i Karlstad, det är vad de säger om man ringer dit. Men öppenpsyk är ju ett annat begrepp, i motsättning till slutenpsykiatrin.

Här i Stockholm är Affektiva för folk som är bipolära. Mottagningen jag går på heter Behandlingsenheten city där de tar han om lite mer vårdkrävande patienter. Första vårdinstansen inom vuxenpsykiatrin heter allmänpsykiatriska öpenvårdsenheten. Men allt går under benämningen vuxenpsykiatrin.

calima skrev:Vuxenpsykiatrin är det som motsvarar BUP, i allafall i mitt län.

18 år är det som gäller, myndig helt enkelt.

Jag vet att köerna är väldigt långa och det kan vara svårt att få en tid. Kanske man måste ha en remiss från vårdcentralen?

Om läkarna är bra eller inte går inte att svara på. Det finns naturligvis både bra och dåliga läkare inom alla typer av vård. Dessutom är det så individuellt. En läkare jag trivs med kanske andra ser som ren pest.

Psykiatrin i Landstinget består av barn och ungdomspsykiatrin (BUP) samt vuxenpsykiatrin/allmänpsykiatrin. Under detta ligger även specialistenheter som psykos, ätstörning etc...

Du behöver ingen remiss från vårdcentral. Man kan göra en sk. egenanmälan genom att man ringer dit eller går dit direkt. Man får då träffa/prata med en sjuksköterska eller dylikt som gör en första bedömning om ditt ärende ska tas upp på mottagningen eller hänvisas någonannanstans, typ vårdcentral. Så börja där. Om det tas upp av psykiatrin så får du tid, antingen till psykolog/terapeut direkt eller läkare, beroende på frågeställning och problematik men även vart du bor för man har olika sätt att hantera remisser.

slackern skrev:

MsTibbs skrev:

ragnevi skrev:I Göteborg så heter psykiatrin affektiva. Men de flesta säger allmänpsykiatrin om verksamheten.

"Affektiva" i de sammanhang jag hört är den del av psykiatrin som behandlar affektiva sjukdomar, såsom depression och bipolär (ibland ångest och borderline). Men kanske är olika? Eller råkade du skriva affektiva när du menade allmän?

Allmänpsykiatriska mottagningen heter det här i Karlstad, det är vad de säger om man ringer dit. Men öppenpsyk är ju ett annat begrepp, i motsättning till slutenpsykiatrin.

Här i Stockholm är Affektiva för folk som är bipolära. Mottagningen jag går på heter Behandlingsenheten city där de tar han om lite mer vårdkrävande patienter. Första vårdinstansen inom vuxenpsykiatrin heter allmänpsykiatriska öpenvårdsenheten. Men allt går under benämningen vuxenpsykiatrin.

Jag bor också i Stockholm men här är Psykiatriska Jour- o. öppenvårdsmottagningen även en affektiv mottagning.

Zima33 skrev:

slackern skrev:

MsTibbs skrev:
"Affektiva" i de sammanhang jag hört är den del av psykiatrin som behandlar affektiva sjukdomar, såsom depression och bipolär (ibland ångest och borderline). Men kanske är olika? Eller råkade du skriva affektiva när du menade allmän?

Allmänpsykiatriska mottagningen heter det här i Karlstad, det är vad de säger om man ringer dit. Men öppenpsyk är ju ett annat begrepp, i motsättning till slutenpsykiatrin.

Här i Stockholm är Affektiva för folk som är bipolära. Mottagningen jag går på heter Behandlingsenheten city där de tar han om lite mer vårdkrävande patienter. Första vårdinstansen inom vuxenpsykiatrin heter allmänpsykiatriska öpenvårdsenheten. Men allt går under benämningen vuxenpsykiatrin.

Jag bor också i Stockholm men här är Psykiatriska Jour- o. öppenvårdsmottagningen även en affektiv mottagning.

Ofan där ser man man lär sej något nytt varje dag det är det jag älskar med livet

Jag går hos HAB eller som det heter, Habilitering & Hälsa. De ger stöd och behandling till barn, ungdomar och vuxna med livslånga funktionsnedsättningar.

Om du går in under LSS lagen då hade jag som bror duktig sagt att du skulle gå till vuxenhabiliteringen och höra dom om en evt psykolog...

Sen är det med psykologer som med vanliga folk... Vissa går man bra översåänn med och andra kanske bara vill få dig till att spy LOL...

Kemien måste också finnas där före det går bra för dig att öppna dig ordentligt och få förtroende för personen...
Har själv provat att han en psykolog som inte alls var bra för mig...
Jag har behov för en som visar att han/hon lyssnar på mig och fattar vad jag säger och som ger svar tillbaka som i en vanlig dialog annars blir jag orolig och bara kör runt i samma sak hela tiden...

Men läkare dom kan också vara olika.. Kan säga att min nuvarande läkare är bra pga han själv har ett stort interesse i just AS.. (tror faktisk att han har det själv eller har någon när stående i familjen som har AS.. Det hjälper MYCKET pga han bättre fattar dom problem man pratar om i mina samtal med honom.. )

Lycka till och jag hoppas det lösar sig för dig...

Om du nu har haft kontakt med BUP så kan du eventuellt be dem remittera dig till rätt vårdorgan.

Nej, allmänpsykiatrin har i Göteborg bytt namn till Affektiva I och Affektiva II vid årsskiftet, sedan psykiatrin omorganiserades.
http://www.sahlgrenska.se/su/psykiatri.
De allmänpsykiatriska mottagningarna som ligger "ute på stan" kallas numer av personalen för Affektiva basenheter (eftersom de inte har något bra namn för dem ännu).
För att göra det ännu mer förvirrande så finns det en mottagning som heter Affektiva enheten (som fanns innan omorganisationen) och de behandlar mycket riktigt personer med bipolaritet.
Neuropsykiatri i Göteborg betyder förresten äldrepsykiatri.

ragnevi skrev:Nej, allmänpsykiatrin har i Göteborg bytt namn till Affektiva I och Affektiva II vid årsskiftet, sedan psykiatrin omorganiserades.
http://www.sahlgrenska.se/su/psykiatri.
De allmänpsykiatriska mottagningarna som ligger "ute på stan" kallas numer av personalen för Affektiva basenheter (eftersom de inte har något bra namn för dem ännu).
För att göra det ännu mer förvirrande så finns det en mottagning som heter Affektiva enheten (som fanns innan omorganisationen) och de behandlar mycket riktigt personer med bipolaritet.
Neuropsykiatri i Göteborg betyder förresten äldrepsykiatri.

Hej tack för din ingående beskrivning. Jag blir fan förvirrad utav alla omorganisationer och namnbyten.

mar0der skrev:

calima skrev:Vuxenpsykiatrin är det som motsvarar BUP, i allafall i mitt län.

18 år är det som gäller, myndig helt enkelt.

Jag vet att köerna är väldigt långa och det kan vara svårt att få en tid. Kanske man måste ha en remiss från vårdcentralen?

Om läkarna är bra eller inte går inte att svara på. Det finns naturligvis både bra och dåliga läkare inom alla typer av vård. Dessutom är det så individuellt. En läkare jag trivs med kanske andra ser som ren pest.

Psykiatrin i Landstinget består av barn och ungdomspsykiatrin (BUP) samt vuxenpsykiatrin/allmänpsykiatrin. Under detta ligger även specialistenheter som psykos, ätstörning etc...

Du behöver ingen remiss från vårdcentral. Man kan göra en sk. egenanmälan genom att man ringer dit eller går dit direkt. Man får då träffa/prata med en sjuksköterska eller dylikt som gör en första bedömning om ditt ärende ska tas upp på mottagningen eller hänvisas någonannanstans, typ vårdcentral. Så börja där. Om det tas upp av psykiatrin så får du tid, antingen till psykolog/terapeut direkt eller läkare, beroende på frågeställning och problematik men även vart du bor för man har olika sätt att hantera remisser.

Fast det måtte vara olika på olika håll i landet, här i stan måste man gå via vårdcentralen, annars är det nej direkt.

man måste iblan gå olika vägar för att komma fram
när jag bodde i umeå fick jag ingen samtalskontakt på vuxenpsym med motiveringen "man kan inte behandla asperger" och ingen hjälp från särskilt stöd och habilitering med motiveringen "det är inte AS som är problemet det är ångest"
så jag hittade till slut ett tredje ställe som i umeå hette ungdomshälsan, fast där fick man bara ha 6 träffar med sin samtalskontakt men dom kunde sedan remissera vidare en men jag hann flytta innan det vart dags att bråka med vuxenpsyk igen.

Har varit i kontakt med BUP nu, de säger tydligen att åldersgränsen för vuxenpsyk/allmänna är 20 år, vilket resulterat i att jag behövt boka in mig hos BUP för att få hjälp (orkar inte vänta ett halvår på utredning).. Känns en aning dumt att sitta där bland småungar och vara 19 år gammal...

Min erfarenhet av vuxenspsykatrin på två olika kommuner är att de har fungerat väldigt bra. Jag har snabbt fått tid, fått träffa rätt person (har bytt psykolog en gång, pga. personkemin) och fått behandling/terapi så länge som det behövts.

Just nu träffar jag en samtalskontakt 2gg/v, har tillgång till min psykiater om jag behöver (han har akuttider varje vecka, plus att jag såklart kan boka in en tid), har fått gå en mindfulnesskurs, ska börja DBT-behandling (efter 6mån väntetid, men med samtal under tiden).

Detta är norr om Stockholm. Så krisen inom vården och psykiatrin verkar inte finnas just här i alla fall.