Förmåner vid studier om man har en diagnos?

Finns det några sådana? Jag är medveten om att man kan få förlängd skolgång, något jag nyttjat för att kunna avsluta mina gymnasiestudier.
Finns det något liknande för universitetstudier? Eller några förmåner för ö h t?

Jag vill plugga vidare men pga hälsoproblem/mm så är jag smått orolig över att ta studielån bara sådär "hipp happ". Jag är orolig över situationen: Behöva sluta skolan men fortfarande behöva ta lån.

Någon med mer insikter än mig ang. detta?

Det finns en rad grejer man kan få hjälp med på universitetet. Till exempel längre tid för prov, enskilda prov, längre tid för inlämning av arbete, anteckningshjälp m.m. Kolla på ditt universitets hemsida, eller där du är intresserad att gå.
Samma krav finns ändå på oss som på vanliga studenter, bara att vi kan få hjälpmedel på olika sätt för att klara av utbildningen. Förlängda studier resulterar i mindre CSN-lån/bidrag.

shibedibato skrev: Förlängda studier resulterar i mindre CSN-lån/bidrag.

Det blir väl ändå mer? Om man pluggar en längre period får man ju ta lån/bidrag under längre tid menar jag.

Tack vare min diagnos har jag inte behövt delta i några grupparbeten. Lärarna har alltid låtit mig utföra uppgifterna ensam. Det känns jätteskönt.

Sedan den nya examensreformen trädde i kraft år 2005 här i Finland är studietiden begränsad men eftersom jag började plugga 2004 så har begränsningarna inte gällt mig. Något studiestöd får jag tyvärr inte längre men jag kommer troligen att få något annat stöd innan jag blir klar med studierna nästa år.

Det finns något som heter Handikappsamordnare, du hittar alla listade här: http://www.studeramedfunktionshinder.nu/samordnare.htm.

En del lärosäten har arbetat väldigt mycket med att ta fram mentorer, det är en insats som jag tycker verkar väldigt intressant.
Själv hade jag önskat att jag hade sluppit komplettera och att jag under handledningen fått veta vad som krävdes innan jag gick upp med uppsatsen. Nu var det väldigt dubbla budskap, å ena sidan skulle du inte få gå upp om du inte blev godkänd å andra sidan var det nästan ingen som blev godkänd utan att komplettera.
Det gick för vår del flera månader mellan vi skrev klart och skickade in uppsatsen tills vi fick gå upp med den, för någon med ADHD så känns det nästan omöjligt att gå tillbaks och börja ändra i något som du själv känner att du är klar med. Å andra sidan så skrev jag med två andra killar som inte har ADHD, och de har inte gjort detta heller. Men det var inte till någon fördel, för det har varit omöjligt för oss att träffas, därför så har jag inte kunnat plocka ut en examen, fast jag nästan är klar.

Vet inte om någon "mentor" är aktuellt. Läste något om att en annan student skulle kunna hjälpa en i skolan, etc.
Förutom att jag är för "stolt" för att ta den hjälpen, så skulle jag antagligen vara den som kritiserade dennes arbete och inte tvärtom

Låter otrevligt. Skulle vara frustrerande och det är just pga detta jag är orolig över att investera mycket tid/pengar på utbildning. Speciellt om det skulle vara så frustrerande att jag inte slutade upp med en examen i handen.
Då känns det som att jag lika gärna kan samla min kunskap på annat håll.

Dock så tror jag att visst socialiserande skulle kunna gynna mig. Är däremot tvärsäker på att även det skulle bidra till min utmattning/etc.

Jag har fått information om att det är nästintill omöjligt att studera vid universitet och få ekonomisk hjälp/stöd.
Stödet som finns gäller grundskola och gymnasiestudier vid förlängd skolgång.

Min kontakt på hab berättade att han en gång fått igenom ekonomiskt stöd föra att en ung tjej skulle få prova om det överhuvudtaget fungerade att studer vi universitet. Men han fick kämpa länge för att få igenom det och hon fick det bara för en termin.

calima skrev:Jag har fått information om att det är nästintill omöjligt att studera vid universitet och få ekonomisk hjälp/stöd.
Stödet som finns gäller grundskola och gymnasiestudier vid förlängd skolgång.

Min kontakt på hab berättade att han en gång fått igenom ekonomiskt stöd föra att en ung tjej skulle få prova om det överhuvudtaget fungerade att studer vi universitet. Men han fick kämpa länge för att få igenom det och hon fick det bara för en termin.

Det är ungefär den uppfattningen jag fått.

Men det är viktigt att komma ihåg att folk med diagnoser inte är människor. I "samhällets" ögon that is. Och andra sidan, tror inte att man gråta över spilld mjölk för det.

Ursäkta om jag börjar tala för abstrakt nu. Tror visserligen att de flesta i denna tråd uppfattar vad jag försökte säga.

IndividualThoughtPatterns skrev:
Jag vill plugga vidare men pga hälsoproblem/mm så är jag smått orolig över att ta studielån bara sådär "hipp happ". Jag är orolig över situationen: Behöva sluta skolan men fortfarande behöva ta lån.

Om man blir sjukskriven så kan man få delar av lånet avskrivet efteråt.

Zima33 skrev:

IndividualThoughtPatterns skrev:
Jag vill plugga vidare men pga hälsoproblem/mm så är jag smått orolig över att ta studielån bara sådär "hipp happ". Jag är orolig över situationen: Behöva sluta skolan men fortfarande behöva ta lån.

Om man blir sjukskriven så kan man få delar av lånet avskrivet efteråt.

Högst relevant fakta. Tack!
Du råkar inte ha en länk där jag kan läsa om det hela?

Nej har tyvärr ingen länk men det står säkert nånstans på CSNs hemsida.
Har själv fått en del avskrivet då jag blev sjukskriven under komvux-studier. Fick fortsatt lån terminen ut fastän jag var sjuk och sen blev en del avskrivet som sagt.

Zima33 skrev:Nej har tyvärr ingen länk men det står säkert nånstans på CSNs hemsida.
Har själv fått en del avskrivet då jag blev sjukskriven under komvux-studier. Fick fortsatt lån terminen ut fastän jag var sjuk och sen blev en del avskrivet som sagt.

Jag förstår, jag förstår.

Men jag ska hålla det i tankarna. Bara en sån sak skulle ju göra att man känner att man inte har "allt att förlora" om man helt enkelt inte skulle palla plugga.