Om jag nu varit ett troll hade jag sagt att fan, den fule gick ni inte på. Vi moderatorer måste ju ha roligt med. Och då hade ni börjat med konspirationsteorier.

Kavasir kanske har en lite för hög nivå av dopamin?

Jag vill inte diskutera mina diagnoser AS helt enkelt, men jag harr fler diagnoser en den så sakerna jag specificera är helt försvarbara.

Och någon gång måste man ju regga sig. Eller hur? Vi är ju ändå här för att dela erfarenheter. Mina kommer så småningom, men jag springer fan inte in här och säger hej och få och rabblar om mina problem.

Bara för att döda eventuella spekulationerna så har jag ADHD med, därav mitt nick.

StirrigeSune

Nja, troll brukar ju inte avslöja sig medvetet, och även om vi har varit tämligen, eller kanske helt, förskonade från sådana på det här forumet så betyder det ju inte att vi går säkra från sådant, så en viss vaksamhet är på sin plats.

Som jag sade så utgick jag från att du var seriös. Det gör jag alltid om det inte är närmast uppenbart att det handlar om troll. Dock lät det för både mig, och uppenbarligen många andra, ganska osannolikt att få alla de åtgärder du säger dig ha fått, så det är kanske inte så konstigt om vissa av oss blev lite misstänksamma.

Det kan ju tilläggas att jag också är van vid en del andra forum där det är gott om troll, och där det finns många som jag skulle kunna tänka mig registrera sig här och posta något i stil med det du skrev för att se vad som händer.

Kristofer skrev:

sugrövmanövern skrev:

Parvlon skrev:Tvättmaskin är ingen medecinsk utrustning rofl

Men det är nödvändigt att ha en i lägenheten om man är paranoid. Jävligt intressant att man kan få den betald, jag införskaffade nyligen både tvätt och torkmaskiner för hopsparade pengar. Dags att verkligen bli en kravmaskin, jag ska ha en Elecrolux Wascator, bolltäcke, tempurmadrasser med mera.

Fila på motiveringarna, skaffa diagnoser svart på vitt, snyfta hos prattant .

Å sen så gnäller vi när folk anser att vi är pjåskiga eller ifrågasätter våra ersättningar. Vi skadar oss själva med sådant här horeri.

Hmm. ja det är sant, hor är inte kul. Men vad ska man göra när man är satt i en situation där det är omöjligt att vara självständig? Slå knut på sig själv, eller suga kuk för glatta livet? Kuken kommer allt närmre, och jag vill inte suga, jag vill skära av den. Jag tycker att alla med Aspergers syndrom ska lämna in stora mängder både rimliga och helt orimliga och galna ansökningar, för att visa att nu är det nog, vi stressas sönder i denna miljö.

Tiga still eller skrika högt. Jag vet inte. Något mellanting finns inte i min begreppsvärld.

Kvasir skrev:Min spontana reaktion när jag såg denna tråd och det första inlägget var att Sune, som då var helt nyreggad, var ett troll som bara ville driva med oss Aspergare, eller försöka få några fördomar bekräftade. Dock vill jag inte vara fördomsfull och utgå från att så är fallet, varför jag gav ett seriöst svar. Jag måste dock säga att han hitills inte precis har lyckats göra det mindre sannolikt att han inte är ett troll. Jag påstår inte att han är det, men en obehaglig misstanke klamrar sig envist fast i min hjärna.

tanke jag också har, då en av hans första nyposter (inom fyra första inläggen totalt) handlade om lösaktiga sexuella förbindelser. Vi håller ögonen öppna, tills vidare.

Nu är inte jag den som vill kräva en massa saker i onödan, eller bara däför att, men vissa saker kanske kan anses rimliga. Frågan är vad lagen säger om våra rättigheter? Är det någon som har en länk till den lag som definierar våra rättigheter?

Jag är (som jag väl numera har tjatat tillräckligt om) extremt ljudkänslig, och har alltid haft ett helvete med grannar, även i förhållandevis lugna hus. Där vore det ju intressant att veta om lagen ger mig några rättigheter? Jag har svårt att tro att jag skulle kunna kräva hjälp för att köpa en villa (vilket förmodligen också skulle förutsätta någon som sköter trädgården åt mig, om jag inte helt sonika asfalterar den), men det är en intressant tanke. Jag nämnde min ljudkänslighet för LSS, och döm om min förvåning när reaktionen faktiskt inte var att det kan de inte göra något åt, utan de faktisk allvarligt undrade om det var något som gick att avhjälpa med ombyggnad av lägenheten. Jag bedömde dock att det förmodligen inte skulle var någon rimlig åtgärd med tillräcklig effekt. Likaså misstänker jag att de inte bekostar en hitman åt mig för att bli av med grannarna.

Hej!

Jag behöver en diskmaskin för att klara av att diska, jag kan diska på vanligt vis men om jag inte har en diskmaskin som sväljer det mesta växer disken i diskhon hela tiden fram till det blir alldeles ohanterbart.

Men bidrag för en diskmaskin? Vet inte om FK skulle gå med på det.

Vår diskmaskin köpte vi begagnad för 700 kr för vi hade inte råd med en ny. Den har två knappar som inte sticker ut, dem har vi tejpat med svart isoleringstejp. Dessutom låter den alldeles för högt, och numera låter det som om den inte är "frisk". Vi köpte den på hösten 2001 och den var använd cirka 6-7 år innan det. Och ännu diskar den rent. Men vi har ingen diskmedelslucka och måste använda pulver som hälls i en fördjupning i locket. Det var någon som sa att diskmedelstabletter kan man lägga i bestickskorgen om man inte har en diskmedelslucka, men jag har provat med flera olika sorter och den rena disken luktar så illa att vi måste diska om den med vanligt diskmaskinspulver.

Så tja, en ny bänkdiskmaskin som kan använda tabletter skulle inte vara fel att få från FK.

Hälsningar

Lilla Gumman

Försäkringskassan Handikappersättning.

Handikappersättning är en "vuxenvariant" på det vårdbidrag vi föräldrar kan få om vi har funktionshindrade barn (vilket jag har). Exempel på merkostnader man kan få ersättning för är extra stort slitage på kläder, sönderslagna saker om man ofta tappar saker, handikapphjälpmedel som inte betalas av det allmänna etc.

Jag har ingen uppfattning om vad som är rimligt att få men det mesta får man ju av det allmänna gratis eller inom högkostnadsbeloppet samt får man hjälp via LSS om man tillhör AS, annars via hemtjänsten/SOL.

sugrövmanövern skrev:

Kristofer skrev:

sugrövmanövern skrev:[quote="Parvlon"]Tvättmaskin är ingen medecinsk utrustning rofl

Men det är nödvändigt att ha en i lägenheten om man är paranoid. Jävligt intressant att man kan få den betald, jag införskaffade nyligen både tvätt och torkmaskiner för hopsparade pengar. Dags att verkligen bli en kravmaskin, jag ska ha en Elecrolux Wascator, bolltäcke, tempurmadrasser med mera.

Fila på motiveringarna, skaffa diagnoser svart på vitt, snyfta hos prattant .

Å sen så gnäller vi när folk anser att vi är pjåskiga eller ifrågasätter våra ersättningar. Vi skadar oss själva med sådant här horeri.

Hmm. ja det är sant, hor är inte kul. Men vad ska man göra när man är satt i en situation där det är omöjligt att vara självständig? Slå knut på sig själv, eller suga kuk för glatta livet? Kuken kommer allt närmre, och jag vill inte suga, jag vill skära av den. Jag tycker att alla med Aspergers syndrom ska lämna in stora mängder både rimliga och helt orimliga och galna ansökningar, för att visa att nu är det nog, vi stressas sönder i denna miljö.

Tiga still eller skrika högt. Jag vet inte. Något mellanting finns inte i min begreppsvärld.[/quote]

Varför är det omöjligt att vara självständig och vem har satt dig i den situationen? Varför ska du ansöka om saker du egentligen inte direkt behöver? På vilket sätt är det en demonstration på att vi stressas sönder?

Kristofer skrev:Varför är det omöjligt att vara självständig och vem har satt dig i den situationen?

Jag har blivit sjuk i huvudet, sönderstressad. Anledningen är att jag tvingades gå i skolan fastän jag uppvisade uppenbara tecken på nervsammanbrott och sedan tvingades i flera år att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Så min hjärna är slut och immunförsvaret är kaputt. Kvar är ett handikappat mongo utan pengar.

Varför ska du ansöka om saker du egentligen inte direkt behöver?

För att kosta pengar, demonstrera mitt missnöje med att folk handikappstämplas och sedan lämnas vind för våg. För att när jag fått sakerna jag begärt kunna berätta här att kolla, detta kan ni också få om ni ansöker. För att påvisa vilka möjligheter som finns och få folk att tänka till.

På vilket sätt är det en demonstration på att vi stressas sönder?

Det skulle tydliggöra att man inte kan klara sig pga att en del utvecklar saker som överdriven paranoia, social fobi, panikångest, psykoser, neuroser etc.

Har ni förstått att det är nassepuh?

Förihelvete sugis. Du kan faktiskt ta dig i kragen i vissa avseenden. Det går att kämpa sig tillbaka till något, jag vet inte till vad men du kan faktiskt förbättra din situation. Alla människor kan det, mern eller mindre. Du är för fan ingen säck med jordnötter så du kan ju välja själv om du vill imitera en sådan eller inte. En fråga: Vad kan du göra på dagarna (sysselsättningsmässigt)?

Det du skriver ovan är mest av allt barnsligt. Du beteer dig som om du vore en lat barnunge som vill ge igen och få saker utan minsta ansträngning. Det är av sådant här som personer som Gogge på Flashback får vatten på sin kvarn.

Om du gett upp. Fine. Men håll inte på med sådant här som faktiskt kan förstöra för dem som behöver viss hjälp. Gör inte så att aspies börjar bli sedda om lata välfärdshoror av gemene man.

Kristofer skrev:En fråga: Vad kan du göra på dagarna (sysselsättningsmässigt)?

Ingenting utan att stressa ihop, få diarré, kräkas, skrika, få ihållande långvariga tics och huvudvärk.

Skriva på internet ger tillfällig avlastning, men jag kan bara skriva vad som faller mig in, kan inte skriva en bok eller nåt på kommando, bara ordbajsa.

Det du skriver ovan är mest av allt barnsligt. Du beteer dig som om du vore en lat barnunge som vill ge igen och få saker utan minsta ansträngning. Det är av sådant här som personer som Gogge på Flashback får vatten på sin kvarn.

Ok.

Om du gett upp. Fine. Men håll inte på med sådant här som faktiskt kan förstöra för dem som behöver viss hjälp. Gör inte så att aspies börjar bli sedda om lata välfärdshoror av gemene man.

Ok, men jag fattar inte vad jag gör för fel, vad har jag sagt för olämpligt? Har jag ansvar för hur andra Aspergare uppfattas?

Enligt det svenska skötsamhetsidealet så har alla inom en viss samhällsgrupp läs ursprungligen arbetare ansvar för hur alla andra inom samma grupp "sköter" sig för att inte hela gruppen ska råka i vanrykte. Dock finns det ingen anledning till att man ska gå till överdrift. Det är en kultur och en ideologi som är så djupt rotad att den i många kretsar är betraktad som en regel och det är också en regel borgarna spelar på när de sätter olika grupper mot varandra. Samtidigt som de gnäller över Jantelagen och kollektivismen.

Ska man bekämpla skötsamhetsidealet vilket ibland är nödvändigt eftersom människor inom gruppen använder det för att förtrycka varandra med så görs det mest med humor och självironi. I andra fall är skötsamhetsidealet den enda norm man kan ansluta sig till.

Jag tycker inte det vore konstigt ifall man får en massa konstiga effekter ifall man medecinerar bort alla negativa symptom man kan tänkas ha bara för att man har rätt till det. Finns ju ingen regel än så länge, som säger hur mycket dem (läs: läkarna) får föstöra innanför hjärnbarken för resp. lands capita.

Bjäbbmonstret skrev:Enligt det svenska skötsamhetsidealet så har alla inom en viss samhällsgrupp läs ursprungligen arbetare ansvar för hur alla andra inom samma grupp "sköter" sig för att inte hela gruppen ska råka i vanrykte. Dock finns det ingen anledning till att man ska gå till överdrift. Det är en kultur och en ideologi som är så djupt rotad att den i många kretsar är betraktad som en regel och det är också en regel borgarna spelar på när de sätter olika grupper mot varandra. Samtidigt som de gnäller över Jantelagen och kollektivismen.

Ska man bekämpla skötsamhetsidealet vilket ibland är nödvändigt eftersom människor inom gruppen använder det för att förtrycka varandra med så görs det mest med humor och självironi. I andra fall är skötsamhetsidealet den enda norm man kan ansluta sig till.

Skulle vilja tillägga att det här arbetar- och småfolksidealet är ett underdogideal också. Det har utvecklats i en situation (det tidiga industrisamhället) där småfolket stod under ständig bevakning från "bättre" kretsar, som inte förstod deras villkor och vad som krävdes för att överleva i dem ens i fråga om sådant som gällde uppenbara materiella förhållanden - men däremot var förtjusta i att servera moralkakor och slå ner på deras överlevnadsstrategier. Och som folk alltid gör med främmande grupper, såg inte heller de svenska överklasserna småfolket som individer - i varje fall inte när det gällde något de tyckte var dåligt. Om en arbetare eller arbetarhustru gjorde något "fel", så kunde det faktiskt vändas mot alla. Det gällde alltså i hög grad att inte ge en offensiv fiende vatten på sin kvarn.

Litet om historien - men för något som ännu lever.

Men alltså jag fattar fortfarande inte, man ska alltså som Aspergare vara en snäll, mild och timid matematiker som accepterar att inte ha råd med någonting som underlättar ens vardag fastän det finns möjlighet att ansöka om grejer?

Detta för att upprätthålla vad som kommit att bli Aspergeridealet, den oförarglige nörden?

Har jag uppfattat korrekt?

[ändrad 04:15]

Nej, naturligtvis inte.
Jag skulle nog inte ha skrivit det där om skötsamhetsidealets innebörder utan att samtidigt ha tänkt ut något om tillämpningen.

Så långt var jag för trött att tänka nyss och är nu med. (Borde ha sovit för några timmar sen.) Jag menar iallafall att det kan vara bra att veta sånt här (för att kunna orientera sig, räkna ut hur man kan handla och uppträda bäst och så); och att man i en mening faktiskt har medansvar för hur ens grupp uppfattas när den är liten och undertryckt - inte för att det borde vara så, utan för att det är så - så att det kan vara bra att åtminstone inte (utåt) uppträda som man själv egentligen tycker är orimligt. Och också för att man själv nog oftast vinner mera på det. Verkar inte alltid stor skillnad när man har det nästan dödligt jobbigt - men kan ändå visa sig vara det senare.

Vreden kan det kanske gå att hitta utlopp för ändå. Men på en förståndigt vald scen.

Var det litet klarare åtminstone?

sugrövmanövern skrev:

Kristofer skrev:Om du gett upp. Fine. Men håll inte på med sådant här som faktiskt kan förstöra för dem som behöver viss hjälp. Gör inte så att aspies börjar bli sedda om lata välfärdshoror av gemene man.

Ok, men jag fattar inte vad jag gör för fel, vad har jag sagt för olämpligt? Har jag ansvar för hur andra Aspergare uppfattas?

Felet som jag tycer att du gör är att du vill söka saker enbart för att demonstrera och kosta pengar, vilket du skriver ovan. Då missbrukar du resurser som faktiskt skulle kunna ha använts till personer som verkligen behöver dem. Till saken hör att om du gör dessa saker som kommer nästa aspergare kanske få jobbigare att få saker h*n faktiskt behöver.

Vi pratar ofta om att tanterna omyndigförklarar oss. Om vi vill bli sedda som vuxna och ha den vuxnes myndighet så måste vi också betee oss därefter och ta vårat ansvar.

Ok, fattar typ. Jag brukar omyndighetsförklara tanter och tycker mig stå över dem . Tyvärr sköter jag inte saken på ett vuxet sätt, utan ilsket och mästrande. Men det är svårt att sätta sig på en nivå där man smörar. Inser att det är så man måste göra, krypa, lisma, stå ut, sitta som en timid gumma med knäppta händer och benen i kors och inte ens kräva mat för dagen. Samtidigt som man är en kravmaskin. Shit vilket förargligt krångel. Nä, alltså jag får inte ihop verkligheten, det är för svårt.

Jag gick omkring med en portfölj i två år och samlade in "bevis" på sådant jag tyckte jag behövde - i syfte att erövra en Handikappersättning. Svårighetesgraden i detta ligger på akademisk nivå, dvs det är mest akademiker som lyckas erövra denna ersättning. Det är för övrigt män som får de högsta ersättningsbeloppen.

Vad är sanning? Vad är rättvisa? Vilka handikappade behöver ersättningen bäst? Jo, uppenbarligen högutbildade män. Samhället är inte rättvist, det kan vi konstatera. Livet är inte rättvist. Det är en kamp för att överleva.

Att de smartaste överlever är bara ett faktum. Många sjukpensionärer har ett helvete, om någon försöker skapa ett någorlunda hyfsat liv via handikappersättning, som lider av AS och psykossjukdom, så vad är det för fel i det?

För mig gällde merkostnaderna min reumatism men inte bara de godkända sakerna, typ" tappat och krossat glas" utan det faktum att min inkomst inte gick att leva på, särskilt inte som jag mest bara orkade fixa snabbmat och t ex måste köpa skor för sommar o vinter, för 600 kr/st. FK gjorde en avskrivning av skorna på fem år, så då blev det ju liksom ingen kostnad att visa upp, fast jag inte hade råd.

Kampen blev lång och hård. Jag gick i mål tack vare min moped. Ja, jag måste åka moped eftersom jag knappt kan gå. Men FK sa nej. "Du kan åka buss!" "Nej, inte ut i naturen!" Och så citerade jag FN:s stadgar om de mänskliga rättigheterna för funktionshindrade. Enl. dem skulle jag ha rätt att vistas i rekreationsområden liksom andra människor.

FK sa att det fanns bra bussar till Centrum och jag svarade att jag inte skulle dit, för jag har inga pengar att handla för. Överklagade och VANN!!
Så, min kämpande vän: Ge inte upp!

Debbido skrev: FK sa att det fanns bra bussar till Centrum och jag svarade att jag inte skulle dit, för jag har inga pengar att handla för. Överklagade och VANN!!

Påminner om när socialtjänsten ansåg att jag skulle cykla till min ALU-plats cirka 7 km från hemmet. Och därmed inte tänkte ge mig pengar till busskort. Jag har ingen cykel sade jag. Mycket tas för givet. Men det blev busspengar den gången. Det räcker väl med att man måste betala en massa extra mat för att orka arbeta, man går ju fett med back på dessa åtgärder, man ska inte behöva betala resorna själv också .

Det tråkiga med att ha en massa handikapp och behöva förnedra sig till att söka samhällets stöd är att det går åt en himla massa adrenalin, som till sist står och pumpar dygnet runt tills man så småningom blir utbränd...binjurebarken har packat ihop för gott och kortisolet står och läcker som Tjernobyl.

Där ligger man då utslagen i sin säng, med erövrat tandvårdskort, handikappersättning, reseersättning, sjukersättning, färdtjänst mm mm, så färdig med livet att man inte orkar öppna dörren när den där kontaktpersonen man väntat på i 10 år ringer på dörren.

Min nuvarande inställning till kommunala insatser är denna:

Pemer skrev:Henrik Ragnevi skrev någonstans om att Aspergerdiagnos föreslås ge automatisk rätt till handikappersättning, troligen i så fall av den pågående LSS-utredningen. Ska bli intressant att se om det blir verklighet. Med dagens regler skulle inte jag kunna få ut handikappersättning för någonting. Vad jag förstår av informationen man hittar på FK:s hemsida.

Oj det låter ju väldigt positivt om det går igenom. Det där hade jag ingen som helst aning om fast jag kollat ibland på vad som händer med LSS-utredningen. Men jag har nog varit lite väl fixerad att bara läsa om det som handlar om personlig assistans.
Är det någon som vet om dom beslutat något om det här ännu?