Det var säkert en hel del som fick avslag under den tid socialdemokraterna regerade också. Jag vet av egen erfarenhet att detta diskuterades då också, hur personer kunde få avslag trots läkarintyg från specialistläkare. Jag tror det i många fall handlar om hur intygen är ifyllda. Det är viktigt att läkare fyller i intygen rätt. Sedan kommer det alltid att finnas folk som är missnöjda och anser sig ha blivit felbedömda fastän det inte är så.

Läkare slarvar bort sjukskrivningar

Tre av fyra läkarintyg som kommer till Försäkringskassan är inte fullständigt ifylla. Framförallt saknas bedömningar och beskrivningar av vad läkaren funnit vid sin undersökning, något som i allra högsta grad ligger till grund för sjukskrivningar. Ett slarvigt intyg kan innebära att Försäkringskassan nekar sjukpenning.

http://www.jobbkallan.se/nyheter/oevrig ... krivningar

Jag tror det är ganska svårt för många läkare att bedöma arbetsförmågan speciellt när det gäller psykiska åkommor som depression o dyl. Hur ska de kunna bedöma på den besökstid på kanske 20 min. om en person ska anses 100% arbetsoförmögen av depression t.ex.

Ja, jag hade problem med FK redan 2000. Jag var helt sängliggande, men de hade redan börjat hitta sina halmstrån att dra i för att slippa sjukskriva.

Ett år tidigare arbetade jag på en fabrik där hälften slutade för att de fick olika skador.

Där var en tjej som blev gravid och blev sjukskriven då hon fick risk för blodproppar (som hon hade fått vid tidigare graviditet), och hade en fruktansvärd foglossning. FK nekade och sade att graviditet inte är en sjukdom. Hon jobbade alltså stenhårt, och grät ofta p.g.a. smärtan. Hon blev sjukskriven när hon hamnade på sjukhus för blodpropp.

Den djurägare som utsätter ett dräktigt djur för den stress och den smärta och hälsorisker som denna kvinna blev utsatt för, skulle garanterat åkt dit för djurplågeri.

Dessutom står det i böcker om sådant, att valpar som föds efter så stressade dräktigheter, ofta har problem med överaktivitet och svårt att koncentrera sig, och att ägarna ofta får problem med dessa hundar när de ska fostras. Inte utan att jag ser paralleller till ökande ADHD-problematik.

Sådär, där fick jag till OT även här.

Åtstramningarna kanske började för länge sedan, men det har accelererat till löjeväckande proportioner nu. När man väl blev sjukskriven förut, så blev man ju inte utkastad när man var sjuk fortfarande, för att försäkringen bara gällde i ett visst antal dagar ELLER om man garanterat var sjuk till sin död.

Fanns också mycket bättre hjälp att komma tillbaka. Inte som man fick automatiskt, utan tyvärr fick man vara väldigt drivande själv. Jag fick ofta hjälp av min läkare, som fixade så att jag fick lönebidrag, rehabpenning och praktikplatser o.s.v. FK gjorde ingenting.

Kanske där felet ligger mest. De GÖR INGENTING, och har aldrig gjort. Förut hade de resurser men använde dem inte, och nu finns det inget att få. De kanske skulle ha varit mer aktiva och drivande i att faktiskt hitta möjligheter med alla de resurser som fanns förut, i stället för att sitta och vänta ut folk och pensionera dem.

Men om man blir "utförsäkrad" så kastas man ju inte bara ut, man blir överförd till Arbetsförmedlingen och sedan kan man komma tillbaka till sjukförsäkringen efter den tid man varit hos Arbetsförmedlingen om man inte klarar av att arbeta. Problemet är nog som jag ser det felaktigt ifyllda läkarintyg i vissa fall samt att det i många fall inte satsades i tid på de sjukskrivna för att de skulle rehabiliteras. Men sedan är det också många tillstånd som är knepiga att bedöma och rehabilitera, t.ex. värkproblematik.

Utförsäkrade återvänder till sjukförsäkringen
Publicerad 27 april, 2011 14:32

Mönstret är tydligt: Ju längre tid som går efter människor tvingats lämna sjukförsäkringen, desto fler återvänder till den. Av den första gruppen utförsäkrade har i dag 65 procent åter sjukpenning, eller sjukersättning. (Ett inte obetydligt antal lämnade aldrig sjukförsäkringen i samband med utförsäkringen, utan fick permanent sjukersättning eller sjukpenning på fortsättningsnivå.) Motsvarande andel för dem som utförsäkrades första kvartalet 2010 är 59 procent, andra kvartalet 53 procent, och tredje kvartalet 42 procent.

http://lotidningen.se/2011/04/27/utfors ... sakringen/

De som kommer tillbaka, verkar få sin ersättning sänkt i många fall, eftersom de då "söker på nytt" på något sätt. Jag vet inte hur det fungerar, för det verkar inte bli så för alla, medan somliga blir nollklassade och andra får mycket lägre ersättning.

Får man verkligen helt nya sjukförsäkringsdagar efter att ha prövat på arbetsförmedlingen?

För sjukersättning är det tyvärr inte längre tal om för personer med hypothyreos som har svårigheter att bli friska av det syntetiska levaxinet. Hur dåligt de än fungerar på Levaxin och hur många år det än går, så kan de aldrig anses som sjuka resten av livet garanterat.

Många av dessa personer klarar inte att gå igenom arbetsprover eller hur det går till på arbetsförmedlingen. De har läkarintyg på att det inte får arbeta alls, och klarar det inte heller, men måste arbetsträna (de som är så sjuka att de ej kan tvinga sig, klarar helt enkelt inte att dyka upp på arbetsförmedlingen för att visa att de inte klarar att ta sig dit).

När man hör hur dessa personer verkligen vänder sig ut och in för att försöka, och hur dåliga de är, så inser man att det inte alls är bara att bevisa på AF att man inte kan jobba.

Jag inser att diskussionen nu kan hamna på en detaljnivå där man kan prata för och emot saker in i minsta detalj. Men jag struntar gärna i en sådan diskussion om ifall en viss person hade gjort si eller så, så kunde den nog gått till AF just den dagen. Jag har sett för mycket, och vet att folk försöker och antingen inte kan eller, om de kan, har ett helvetesliv med sitt jobb.

Det är ju inte så att om man vet att om man gör det här (arbetsgrejen på AF), så får man tillbaka sjukpenningen, och så väljer man att inte göra det. Däremot är alltså en del så dåliga att de inte kan komma igång förrän på eftermiddagen, och då orkar vara uppe en liten stund. De kan inte ta sig till AFs program.

Sedan har vi problemet att FK bestämmer att det finns arbetsförmåga, vare sig läkare eller AF tycker det motsatta eller ej.

Tyvärr har jag på forum och mailinglistor för personer med hypothyreos och liknande, inte hört om några fall där man får tillbaka sjukpenningen, utan det är utförsäkrad man blir, eller får gå på soc eller får sjukersättning om man har tur.

Bror Duktig skrev:Får man verkligen helt nya sjukförsäkringsdagar efter att ha prövat på arbetsförmedlingen?

Byggnadsarbetaren har tidigare skrivit om att en av tre, 5 000, av de 14 700 personer som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet sökt om sjukpenning på nytt. Det är möjligt efter en karens på tre månader. Nya uppgifter från Försäkringskassan visar alltså nu att siffran stiger. Nu har 5 700 personer sökt om sjukpenning, dessutom har 500 sökt om sjukersättning (en mer långvarig ersättning). Försäkringskassan har tidigare sagt att man räknar med att de flesta ansökningarna kommer att beviljas.
Försäkringskassan skriver i ett pressmeddelande att det är sociala förberedande insatser och mer medicinsk rehabilitering som behövs för många av dem som nu återvänder till sjukförsäkringen.

http://www.byggnadsarbetaren.se/2010/06 ... ukpenning/

Om man är nollklassad får man tillbaka den tidigare SGI man hade innan man blev nollklassad vid överföringen till Arbetsförmedlingen. De som har råkat riktigt i kläm det är de som inte har varit med i någon a-kassa/inte betalt a-kasse avgiften/sagt upp sig från a-kassan samt de som inte tidigare har haft någon SGI.

Och kanske de, som liksom jag, hade betalat till a-kassan, men plötsligt upptäckte att man inte hade jobbat på så länge att det ändå inte gilldes. Jag kunde betala hur länge jag ville, men för att få pengar, var jag tvungen att arbeta in ett nytt arbetsvillkor. Då gick jag ur.

Jag antar då att de som hade tidsbegränsad sjukersättning, och nu blev utförsäkrade, tillhör de utan SGI. Den raderas ju vid sjukersättning. Sådana personer finns det mycket gott om bland de där jag räknade upp. När jag har kommit i kontakt med utförsäkrade NPF:are IRL, så har det uteslutande handlat om sjukersättningar som ej förnyats, och alla de personerna måste ju ha saknat SGI då.

När det gäller det där med hypothyreos, så har hälften eller fler varit sjukskrivna (de har ju ofta jobbat kortare perioder på sitt gamla jobb o.s.v.) och resten sjukersatta som ej fått förnyat. Om de senare har kunnat bevisa att de ej kan jobba, så kan enligt reglerna inte få sjukersättning då sjukdomen inte behöver vara livslångt arbetsförhindrande. Och nu när du beskriver hur reglerna är, så förstår jag att det är bl.a. dessa som får gå till soc eftersom de ej har SGI, eller som då oftast lever på sin man i stället (eller fru, men nu drabbas ju flest kvinnor av den sjukdomen, och kanske också flest kvinnor som har problem med medicinen [hormonsjukdom + kvinna = en röra] samt söker sig till forumen).

Jag skulle önska att statistiken i stället för socbidragsberoende, visade hur många som arbetar trots att läkare (ofta flera) säger att den absolut inte ska det, samt hur många som inte har någon inkomst alls (där finns alla som inte kan få socbidrag för att de lever på sin partner).

Bror Duktig skrev:Jag antar då att de som hade tidsbegränsad sjukersättning, och nu blev utförsäkrade, tillhör de utan SGI.

Nej, man får/fick tillbaka SGI'n om man har/hade tidsbegränsad sjukersättning och har/hade blivit nollklassad. Det är de som aldrig har jobbat och uppnått någon SGI som hamnar riktigt i kläm.

Wine skrev:

Bror Duktig skrev:Jag antar då att de som hade tidsbegränsad sjukersättning, och nu blev utförsäkrade, tillhör de utan SGI.

Nej, man får/fick tillbaka SGI'n om man har/hade tidsbegränsad sjukersättning och har/hade blivit nollklassad. Det är de som aldrig har jobbat och uppnått någon SGI som hamnar riktigt i kläm.

Men det är väl nytt? Att man får tillbaka SGI:n menar jag. Eller har det varit så hela tiden?'

EDIT: Och vad kan man göra för de som inte klarar att komma till AF på arbetsprövningen? Finns en del sådana, särskilt bland sjuka i den sjukdom jag mässar om, hypothyreos. De som aldrig kan få sjukersättning då sjukdomen aldrig kan ses som att man är arbetsförhindrad resten av livet. Plötsligt får man rätt på medicineringen och blir symptomfri. Synd bara att det kan ta uppåt 30 år för vissa och ofta många år för andra (och 1-2 år för de flesta som det ändå går bra för).

En röst från andra sidan.

Jag har aldrig jobbat på försäkringskassan, men jag har jobbat på fängelser, ungdomsvårdskola och flyktingförläggningar. Jag vet ungefär hur myndighetspersoner tänker.

Ni måste lära er hur de tänker, vilka lagar, förordningar och praxis de är styrda av. Sen måste ni försöka gissa deras personliga behov. Varenda en av dem vill framstå som snäll. Använd lagar och regler och spela på deras behov av att känna sig snälla.

Och var extremt konkreta, tala bara om er egen situation. Hänvisa aldrig till nån annan. Ni har var och en ett konkret problem, fokusera på det.

Nå, ungefär så, som ett första utkast. Jag är öppen för kritik.

Lennart Frimodig

Bror Duktig skrev:Men det är väl nytt? Att man får tillbaka SGI:n menar jag. Eller har det varit så hela tiden?'

Jag tror detta infördes 1 januari 2010:

Arbetslivsintroduktion

En ny arbetsmarknadspolitisk insats införs som ska vara individanpassad och som Arbetsförmedlingen erbjuder. Den riktar sig till dem som fått maximalt antal dagar med förlängd sjukpenning eller 18 månader med tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna. Även dem som har partiell ersättning ska kunna få introduktionen i motsvarande grad.

Genom att delta i introduktionen kan man skydda sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) eller får rätt till en ny sådan. Detta innebär att man efter tre månader åter kan få sjukpenning om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt.

Den som deltar i arbetslivsintroduktionen ska kunna få aktivitetsstöd. Som ovan nämnts har regeringen nyligen beslutat att schablonisera ersättningen så att den kopplas till SGI:n. Exakt hur ersättningen ska beräknas har ännu inte publicerats och man har frångått de beräkningssätt som angivits i förarbetena.

Tanken tycks vara att de som har en SGI (eller kan få en sådan) ska få ersättning motsvarande inkomstrelaterad a-kasseersättning, dvs. lägst 320 kr och högst 680 kr per dag. Den som inte är med i en a-kassa får grundbeloppet 320 kr och de som inte har eller inte kan få en SGI får bara 223 kr per dag.

Den försäkrade ska kontakta Försäkringskassan för att få "Intyg om att ersättning från sjukförsäkringen tar slut". Intyget ska sedan den försäkrade lämna till sin a-kassa. Inledningsvis kommer alla att få ersättning enligt schablon, beräknad efter utifrån den sjukpenninggrundande inkomsten eller antagandeinkomst. Därefter kan man få ersättning enligt huvudregeln eller efter schablonen om den är förmånligare eller om man inte kan styrka tidigare arbetsförhållanden m.m. enligt ordinarie regler.

http://www.fackjuridik.com/nyhetsbrev/nr6-09.html

Möjlighet att få sjukpenning

Du som har fått sjukpenning i maximalt antal dagar kan få vanlig sjukpenning igen när du har haft ett tillräckligt långt uppehåll utan sjukpenning, rehabiliteringsersättning eller någon annan ersättning som räknas som sjukpenning. Under de senaste 450 dagarna måste det finnas minst 87 dagar utan att någon av ovanstående ersättningar har betalats ut. Förutsättningen är bland annat att du skyddar din sjukpenninggrundande inkomst.

Du som har fått tidsbegränsad sjukersättning i maximalt antal månader kan få sjukpenning tidigast tre månader efter att den tidsbegränsade sjukersättningen upphört. Det gäller dig som hade en sjukpenninggrundande inkomst innan du blev beviljad tidsbegränsad sjukersättning. Förutsättningen är att du skyddar din sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
Skydda din sjukpenninggrundande inkomst

För att skydda din sjukpenninggrundande inkomst, när du inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning, kan du till exempel börja arbeta, anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, styrka din nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom eller delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

http://www.forsakringskassan.se/privatp ... g_tar_slut

Angående hypothyreos så kanske man kan ta sig till AF under arbetslivsintroduktionen i alla fall kan jag tycka, klarar man det inte så ser de ju att man saknar arbetsförmåga och det måste de ju ta hänsyn till i sina bedömningar i så fall, det handlar ju bara om tre månader och sedan kan man ju få sjukpenning igen om man bedöms arbetsoförmögen.

Bror Duktig skrev:Jag skulle önska att statistiken i stället för socbidragsberoende, visade hur många som arbetar trots att läkare (ofta flera) säger att den absolut inte ska det

Men om man ändå jobbar så klarar man ju uppenbarligen att jobba?

Wine skrev:

Bror Duktig skrev:Jag skulle önska att statistiken i stället för socbidragsberoende, visade hur många som arbetar trots att läkare (ofta flera) säger att den absolut inte ska det

Men om man ändå jobbar så klarar man ju uppenbarligen att jobba?

Nja, riktigt så enkelt är det inte. Om man menar klara att jobba till vilket pris som helst, inklusive att det är mycket stor risk att det går rejält åt helvete inom en snar framtid, så ja.

De jag syftar på, har ett rent helvete, där de ofta gör fel på jobbet, mycket ofta är sjuka, skapar irritation på arbetsplatsen (ofta, inte alla, beror på vad de arbetar med och hur sjukdomen påverkar). Hemma så gör de ingenting alls förutom gråter, försöker laga mat, samt sover (och ibland skriver av sig på något forum). Barnen får klara sig med sin pappa. På forumen eller mailinglistorna så brukar de skriva av sig och liksom undra hur man ska stå ut, talar om självmord och liknande. Under ett år hörde jag om tre personer med hypothyreos som tog livet av sig (de hade varit med på listan tidigare, men hade inte orkat vara aktiva mer). Alla tre hade ett helvete med FK och likaså ett helvete med vården som gärna ser blint till provsvar och inte bryr sig om klinik.

Jag tycker att vi bör ha en välfärd där folk som har det så, inte ska behöva jobba. Att jobba när man är så sjuk, hör till samhällen helt utan välfärd.

Bror Duktig skrev:Alla tre hade ett helvete med FK och likaså ett helvete med vården som gärna ser blint till provsvar och inte bryr sig om klinik.

Jag tycker att vi bör ha en välfärd där folk som har det så, inte ska behöva jobba.

Det håller jag med om. Jag vet att inte allt syns på provsvar heller. Det är verkligen ett dilemma. Som tur är vet jag att de numera ska kunna se att det finns skador efter whiplash som man tidigare inte kunde upptäcka med röntgen.

Wine skrev:Som tur är vet jag att de numera ska kunna se att det finns skador efter whiplash som man tidigare inte kunde upptäcka med röntgen.

Alltid något

Det kan väl inte vara särskilt vanligt att man permanent blir arbetsoförmögen pga hypothyreos?

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd rekommendation
Vid lindrig hypotyreos har patienten oftast ingen nedsatt arbetsförmåga.
Vid grav hypotyreos kommer ofta en lång period med nedsatt arbetsförmåga (månader till år), till en början på heltid och sedan ofta deltid. Detta gäller framför allt patienter med arbeten som kräver stor tankeskärpa och hög stresströskel, men även vid fysiskt tunga arbeten. Oftast uppnår patienten full arbetsförmåga men inkomplett återhämtning förekommer vilket kan kräva fortsatt deltidssjukskrivning alternativt anpassade arbetsuppgifter

Att man inte längre är aktiv på ett forum innebär väl sällan att personen i fråga tagit livet av sig. Om någon visste vilka de var borde denne någon ha hjälpt dem.

Selma skrev:Det kan väl inte vara särskilt vanligt att man permanent blir arbetsoförmögen pga hypothyreos?

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd rekommendation
Vid lindrig hypotyreos har patienten oftast ingen nedsatt arbetsförmåga.
Vid grav hypotyreos kommer ofta en lång period med nedsatt arbetsförmåga (månader till år), till en början på heltid och sedan ofta deltid. Detta gäller framför allt patienter med arbeten som kräver stor tankeskärpa och hög stresströskel, men även vid fysiskt tunga arbeten. Oftast uppnår patienten full arbetsförmåga men inkomplett återhämtning förekommer vilket kan kräva fortsatt deltidssjukskrivning alternativt anpassade arbetsuppgifter

Att man inte längre är aktiv på ett forum innebär väl sällan att personen i fråga tagit livet av sig. Om någon visste vilka de var borde denne någon ha hjälpt dem.

Nej, men jag har inte påstått att personen tagit livet av sig, utan folk på forumet som kände personen IRL rapporterade. Annars hade jag ju inte skrivit så där.

Jag vet inte hur vanligt det är, men det finns rätt gott om personer som mår förjävligt med sin hypothyreos, och där Levaxin inte verkar göra mer än få upp blodvärdena, men inte omvandlas till det aktiva hormonet och inte användas på rätt sätt. Finns stora och aktiva grupper på internet där dessa personer strålar samman och diskuterar, försöker förändra, försöker bli friska o.s.v. Vissa är halvsjuka och klarar med nöd och näppe att arbeta, och andra är så dåliga att de knappt orkar delta.

Och vården bryr sig faktiskt inte så länge provsvaren är bra. De hänvisas till psyk, där de får veta att de borde få somatisk hjälp. Ett flertal har blivit friska efter att ha fått tillägg av det aktiva hormonet T3 direkt (liothyronin-preparat) och andra av att ha importerat naturligt hormon. Och några genom att tillföra små mängder hydrocortison. Det finns en handfull läkare i Sverige som kan hjälpa. Och det är inte de stora endokrinologerna (även om EN av dessa har börjat forska, och tydligen hittat att för vissa så visar blodproverna bra, men hormonerna passerar inte till hjärnan. Alltid ett steg på vägen till de bevis som krävs för förändring (när patienterfarenhet, 100 års tidigare arbetssätt m.m. inte biter).

Men hur hypothyreos fungerar på detaljnivå är kanske inte vad tråden ska handla om. Nu hamnar vi just -
på den detaljnivå jag egentligen inte tyckte var relevant, men som jag ofta hamnar i i alla fall.

De självmord jag skrev om, är i alla fall verklighet, och personerna hade kämpat för att få hjälp både av vården och FK.

Lite mer info om förbättringar i sjukförsäkringen:

Nollklassade får högre ersättning
2011-09-20

Regeringen höjer den nya ersättningen till förtidspensionärer som kastas ut ur sjukförsäkringen. Totalt handlar det om ungefär 2000 kronor mer per månad. Fler svårt sjuka ska också slippa föras över till Arbetsförmedlingen. Däremot ändras inte prövningen av arbetsförmågan.
Det står klart när regeringen idag lägger fram ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Förslagen gynnar främst den grupp ”nollklassade” som förut haft en tidsbegränsad förtidspension och helt förlorar sin ersättning när de utförsäkras.
Det handlar alltså om de som saknar eller har låg sjukpenningsgrundande inkomst, sgi, och därför inte kan sjukskrivas igen när de skickats till Arbetsförmedlingen men sedan fortfarande visat sig för sjuka för att arbeta.
Nu får de chans att återvända till sjukförsäkringen, om de anses sakna arbetsförmåga. Då kan de få de den nya ersättningen som är max 160 kronor per dag.
Till det kan de också få ett nytt bostadstillägg, och det är den delen som regeringen nu beslutat att höja.

http://www.ka.se/index.cfm?c=98464

http://www.regeringen.se/sb/d/14262/a/175314

Bror Duktig skrev:EDIT: Och vad kan man göra för de som inte klarar att komma till AF på arbetsprövningen? Finns en del sådana, särskilt bland sjuka i den sjukdom jag mässar om, hypothyreos.

Frågor och svar om arbetslivsintroduktion
Här är de vanligaste och viktigaste frågorna om arbetslivsintroduktionen.

19. Vad händer om jag blir sjuk, inte orkar delta helt eller måste avbryta arbetslivsintroduktionen?

Om något händer som gör att du måste vara helt frånvarande på grund av sjukdom från en aktivitet kan du få behålla aktivitetsstödet. Glöm inte att sjukanmäla dig. Arbetsförmedlingen kan avbryta programmet om du är sjuk i mer än 30 dagar.

http://www.arbetsformedlingen.se/For-ar ... ktion.html

Bror Duktig skrev:Kanske där felet ligger mest. De GÖR INGENTING, och har aldrig gjort. Förut hade de resurser men använde dem inte, och nu finns det inget att få. De kanske skulle ha varit mer aktiva och drivande i att faktiskt hitta möjligheter med alla de resurser som fanns förut, i stället för att sitta och vänta ut folk och pensionera dem.

Dessa politiker kanske tror "att man kan om man bara vill" som man hör ibland.
Svårt att kunna något man inte vet hur man gör, pressa sig ska man ju inte behöva göra.

När man är på jobbet är det meningen att man ska jobba men inte pressa sig, och man ska ha en takt som gör att man kan jobba kvar ända tills pension utan att bli skadad.
Tror man behöver se att jobbet är nyttigt och inte är utnyttjad.

Tja, har inte hört ett dugg av FK, mer än att beslutet inte är taget än. Fick min sista sjukpenning nu den 19:e.

Men jag får väl skippa min schizofreni-medicin nån vecka, skaffa en machete eller yxa o sen gå ut o härja o slakta en massa, typ... troll, zombies, vampyrer, monster!

Jag lovar jag gör det om jag inte får fortsatt sjukpenning!

Richard skrev:Tja, har inte hört ett dugg av FK, mer än att beslutet inte är taget än. Fick min sista sjukpenning nu den 19:e.

Men jag får väl skippa min schizofreni-medicin nån vecka, skaffa en machete eller yxa o sen gå ut o härja o slakta en massa, typ... troll, zombies, vampyrer, monster!

Jag lovar jag gör det om jag inte får fortsatt sjukpenning!

OK kom bara inte upp till Stockholm är du snäll.

Nä, det där var ett skämt... Men jag får ibland förvirringstillstånd, senast fick jag ett i tisdags. Gick bara hem från mitt jobb (eller daglig verksamhet). Men jag har fått psykotiska utbrott, en gång höll jag på att knivhugga farsan, men det var när jag var 17 år. Polisen kom o körde mig till doktorn, fick rådet att när jag blir arg, så ska jag blunda o räkna till 10. Eeeh... Är det ett modernt doktors-råd?

Folk som är arga är det oftast för att de hade för höga förväntningar på verkligheten. De tio sekunderna kan man se som en paus där man låter hjärnan arbeta. Funkar nog bättre än ingenting, helt gratis dessutom.

Parvlon skrev:Folk som är arga är det oftast för att de hade för höga förväntningar på verkligheten. De tio sekunderna kan man se som en paus där man låter hjärnan arbeta. Funkar nog bättre än ingenting, helt gratis dessutom.

Nja, jag vette fan... Höll på att slakta farsan, sen ringde min mamma polisen som kom samtidigt som min syster. Då begrep jag att jag måste hålla mig lugn. Annars handfängslar dom mig. De körde mig till psykakuten, o där fick jag träffa en läkare, o det han kom med var att sakta räkna till 10. Jag hade lugnt ner mig vid tillfället o accepterade det hela. Sen gick jag o min pappa en promenad hem som bästa vänner!

O anledningen... Det är så pinsamt... Jag var 17 år o farsan hade snott sprit av mig... Sprit som han själv köpt ut åt mig o betalat med sina pengar... Men jag blev helt vansinnig eftersom han hade druckit, han dricker inte mycket. Men just då hade han tagit några glas Calvados, som han köpt ut till mig!