Wikipedia (svenska):

Sertralin

Selektiva serotoninåterupptagshämmare

---

FASS:

Sertralin (leta upp din version och styrka)

marcooleo skrev:Hur länge har du tagit den och vilken dos?

En tablett (50mg) om dagen, i ett halvår, då jag slutade pga att jag inte märkte någon skillnad, ingen annan i familjen heller.
Uppehåll på en månad tills min far upptäckte det, fick mig in till doktorn "eftersom han mistänkte att någonting var skumt" och fick mig tillbaka på den där igen.

Tog den i ett och ett halft år till... märkte fortfarande ingen skillnad.
Nu, har inte tagit den på tre månader (and counting).

Enda jag "vet" att den gjorde, var att den gav mig extrema migräner första/sista veckan, samt de dagar jag glömde ta pillret på.

Cheynas skrev:

marcooleo skrev:Hur länge har du tagit den och vilken dos?

En tablett (50mg) om dagen, i ett halvår, då jag slutade pga att jag inte märkte någon skillnad, ingen annan i familjen heller.
Uppehåll på en månad tills min far upptäckte det, fick mig in till doktorn "eftersom han mistänkte att någonting var skumt" och fick mig tillbaka på den där igen.

Tog den i ett och ett halft år till... märkte fortfarande ingen skillnad.
Nu, har inte tagit den på tre månader (and counting).

Enda jag "vet" att den gjorde, var att den gav mig extrema migräner första/sista veckan, samt de dagar jag glömde ta pillret på.

Mot vilka symptom har de skrivit ut Sertralin?
50mg är en väldigt låg dos, kände jag ingen skillnad på heller men när jag ökade till 100mg så försvann en del av min ångest och depression, dock fick jag sluta med dem till slut pga att jag hade ständiga magproblem med Sertralin.

marcooleo skrev:Mot vilka symptom har de skrivit ut Sertralin?

Ingen aning... det var min far som propsade på det... och såg till att jag tog dem kontinuerligt.

marcooleo skrev:50mg är en väldigt låg dos, kände jag ingen skillnad på heller men när jag ökade till 100mg så försvann en del av min ångest och depression, dock fick jag sluta med dem till slut pga att jag hade ständiga magproblem med Sertralin.

Jag har ingen ångest eller depression... i.a.f. ingen jag anser mig själv behöva botemedel ifrån
Enda anledningen att jag tog den var att min far sa till mig, och migränen när jag inte tog den, annars var jag lika Optimistiskt Pessimistisk som jag fortfarande är.

Cheynas skrev:

marcooleo skrev:Mot vilka symptom har de skrivit ut Sertralin?

Ingen aning... det var min far som propsade på det... och såg till att jag tog dem kontinuerligt.

Vad står det på klisterlappen som finns på förpackningen?

Lakrits skrev:Vad står det på klisterlappen som finns på förpackningen?

*letar runt*

½ TABLETT TILL FRUKOST I EN VECKA, DÄREFTER 1 TABLET TILL FRUKOST DAGLIGEN

That's it.

I alla fall det paketet jag har kvar, de andra tomma är redan källsorterade ^.^''

Oftast skriver läker på receptet som Apoteket får, vad preparatet är avsett att behandla. T.ex. "[…] mot depression".

Du skall ta kontakt med din läkare och ta reda på varför han anser att du skall ta medicinen. Det är inte "mot Aspergers syndrom", eftersom det i sig inte kan behandlas, så han anser antagligen att du är lätt deprimerad eller att du har en behandlingsbar ångestproblematik.

Som med alla mediciner, så finns det bara två lägen. Antingen tar du den enligt ordination eller så tar du den inte alls. Allting däremellan gör oftast mer skada än nytta.

Men det är viktigt att du själv vet varför du tar dina mediciner, så ring och fråga.

Lakrits skrev:Oftast skriver läker på receptet som Apoteket får, vad preparatet är avsett att behandla. T.ex. "[…] mot depression".

Kanske stod på det första vi fick, men inte detta.

Lakrits skrev:Du skall ta kontakt med din läkare och ta reda på varför han anser att du skall ta medicinen. Det är inte "mot Aspergers syndrom", eftersom det i sig inte kan behandlas, så han anser antagligen att du är lätt deprimerad eller att du har en behandlingsbar ångestproblematik.

Som sagt tidigare:

Cheynas skrev:Jag har ingen ångest eller depression... i.a.f. ingen jag anser mig själv behöva botemedel ifrån

Lakrits skrev:Som med alla mediciner, så finns det bara två lägen. Antingen tar du den enligt ordination eller så tar du den inte alls. Allting däremellan gör oftast mer skada än nytta.

Tar den för närvarande inte alls, eftersom den inte behandlade någonting, utan endast kostade pengar.

Ja, ja. Jag skulle i alla fall fråga doktorn om de här sakerna. Dels för att du uppenbarligen vill ha svar, dels för att din läkare kan svara på de här frågorna bättre än vi. Vad du anser att du lider eller inte lider av spelar ingen roll. Frågan är vad din läkare ansåg att du led av förra gången du var där och fick receptet.

Annars kan du hamna i den här sitsen igen, med en burk med piller i handen utan att veta varför du skall ta dem.

Lakrits skrev:Ja, ja. Jag skulle i alla fall fråga doktorn om de här sakerna. Dels för att du uppenbarligen vill ha svar, dels för att din läkare kan svara på de här frågorna bättre än vi. Vad du anser att du lider eller inte lider av spelar ingen roll. Frågan är vad din läkare ansåg att du led av förra gången du var där och fick receptet.

Annars kan du hamna i den här sitsen igen, med en burk med piller i handen utan att veta varför du skall ta dem.

Tja, jag har ingen som helst självbevarelsedrift, så jag har tidigare varit i den där sitsen med mindre bra medel ^,^''

T.ex Cocillana (sp?) 25ml 3gr om dan utskrivet från en läkare.
Mådde inte så bra efter en vecka av den kuren ^.^''

Om du är myndig, så är det dags att ta lite eget ansvar för de här sakerna. Din far är uppenbarligen orolig för dig, annars hade han inte släpat iväg dig till läkaren.

Jag vet inte vad (den japanska) smilisen ^,^'' står för, men den här sortens beteende är inte särskilt charmigt, sött eller lustigt. Bara oroande och en smula dumt.

Lakrits skrev:Jag vet inte vad (den japanska) smilisen ^,^'' står för

^,^'' ==

Och som jag sagt tidigare, jag har inte ändrat hur jag är med eller utan Sertralin... så vad han nu än var orolig för så hjälper inte Sertralin, trots att han agerar som det.

Cheynas skrev:Och som jag sagt tidigare, jag har inte ändrat hur jag är med eller utan Sertralin... så vad han nu än var orolig för så hjälper inte Sertralin, trots att han agerar som det.

Det är irrelevant och heller inte min poäng. Du skall veta varför du har fått det utskrivet i ditt namn, oavsett om du tar preparatet eller inte, eftersom varje gång som det här händer, så är det du som påverkas av det.

Men om du är nöjd som det är och inte vill ta något eget ansvar för ditt liv, så får du naturligtvis göra det. Och när du får frågor i huvudet, vänd dig till rätt instans.

Men om det inte känns någon skillnad. man blir inte mindre deppig av medicinen eller mer deppig utan medicinen. Varför slösa pengar på det då? det är ologiskt för mig. Jag skulle vägra.

kullan skrev:Men om det inte känns någon skillnad. man blir inte mindre deppig av medicinen eller mer deppig utan medicinen. Varför slösa pengar på det då? det är ologiskt för mig. Jag skulle vägra.

Det handlar om att veta varför saker händer en, varför mediciner skrivs ut och vad det är som får pappan och läkaren att bli oroliga. Att förstå det kan göra så att den här situationen inte upprepas. Att själv ta ansvar för saker som händer är också att få en viss kontroll över sitt eget liv. Med insyn får man argument, med argument får man en viss makt. Att släpas iväg, få en medicin, ta den lite sporadiskt och sedan klaga om saken på ett nätforum kommer inte att förändra någonting.

Medicinen i sig och huruvida hon tar den är irrelevant.

Lakrits skrev:vad det är som får pappan [...] att bli orolig[a].

Jag tror att det bara är min far som inbillar sig någonting, eftersom:

Cheynas skrev:Uppehåll på ungefär en månad tills min far upptäckte det

genom att titta hur många piller jag hade kvar egentligen, inte på mitt beteende/humör.

Varför läkaren skrev ut det?
Min far hade läst om den "experimentella medicinen" som kanske skulle kunna hjälpa och bad honom att skriva ut den... ... ungefär så tror jag det var.
Har bara träffat läkaren en gång, och det var för att skriva på ett papper angående LSS stöd från honom med medicinen...

Angående läkemedelsrester i sjöarna skulle väl situationen vara betydligt bättre om vi inte hade haft så mycket vattenklosetter..

Bjäbbmonstret skrev:Angående läkemedelsrester i sjöarna skulle väl situationen vara betydligt bättre om vi inte hade haft så mycket vattenklosetter..

Tror du det? Även om man kör med mulltoa eller torrdass? Kommer inte urinen att tränga ner i grundvattnet och andra vattentäkter?

Goddag.

Jag har hamnat i en smått underlig situation. Jag lider av en depressionproblematik och ska pga detta pröva ut "Fluoxetin". Det i sig har jag inga problem med, har provat mediciner förr och depression/ångest är något som inskränker på mitt liv. M a o, skulle kunna bli hjälpt.
"twisten" i det hela är att jag trots mitt humör lyckats förälska mig. Detta är givetvis en källa till glädje och inget jag vill förlora.

Men då SSRI-preparat påverkar signalsubstanser och så vidare finns ju tankarna att jag skulle bli mindre förälskad där.
Är detta något som någon annan upplevt? Att känslorna försvunnit pga fluoxetin?
Eller har något t o m kanske några solskenshistorier där ett förhållande/förälskelse blivit bättre pga medicinen? Tänker på att depression sällan hjälper heller.

Nja, största risken är väl att man får mindre sexuell lust och prestationsförmåga. Jag har aldrig varit med om att fluoxetin dämpat positiva känslor, men det finns det säkert de som har.

nyförälskelse är 200 ggr starkare än SSRI, så håll fast vid kärleken, och var med varandra, så ska du se att du kommer glömma bort att vara deprimerad för du är upptagen med att vara kär och lycklig

Watrax skrev:Goddag.

Jag har hamnat i en smått underlig situation. Jag lider av en depressionproblematik och ska pga detta pröva ut "Fluoxetin". Det i sig har jag inga problem med, har provat mediciner förr och depression/ångest är något som inskränker på mitt liv. M a o, skulle kunna bli hjälpt.
"twisten" i det hela är att jag trots mitt humör lyckats förälska mig. Detta är givetvis en källa till glädje och inget jag vill förlora.

Men då SSRI-preparat påverkar signalsubstanser och så vidare finns ju tankarna att jag skulle bli mindre förälskad där.
Är detta något som någon annan upplevt? Att känslorna försvunnit pga fluoxetin?
Eller har något t o m kanske några solskenshistorier där ett förhållande/förälskelse blivit bättre pga medicinen? Tänker på att depression sällan hjälper heller.

NEJ dessa är helt ofarliga kemikalier att inta du kan prova .!!
alla dessa är bra

Citalopram är bra grejer det också går utmärkt att dricka på det också.
MAN kan supa på dessa droger det gör inget alls..

Watrax skrev:Goddag.

Jag har hamnat i en smått underlig situation. Jag lider av en depressionproblematik och ska pga detta pröva ut "Fluoxetin". Det i sig har jag inga problem med, har provat mediciner förr och depression/ångest är något som inskränker på mitt liv. M a o, skulle kunna bli hjälpt.
"twisten" i det hela är att jag trots mitt humör lyckats förälska mig. Detta är givetvis en källa till glädje och inget jag vill förlora.

Men då SSRI-preparat påverkar signalsubstanser och så vidare finns ju tankarna att jag skulle bli mindre förälskad där.
Är detta något som någon annan upplevt? Att känslorna försvunnit pga fluoxetin?
Eller har något t o m kanske några solskenshistorier där ett förhållande/förälskelse blivit bättre pga medicinen? Tänker på att depression sällan hjälper heller.

DEt är ju ingen lobotomi vi snacka om nu ju..!!!
Ramones - Teenage Lobotomy
http://www.youtube.com/watch?v=6ssoBUb2cJk

manne skrev:helt ofarliga kemikalier att inta du kan prova .!!

Det finns inga "ofarliga" mediciner. Alla har biverkningar, frågan är hur mycket sådant det blir och om de positiva effekterna överväger. Och alla risker känner man kanske inte till, såsom cancerrisk på längre sikt osv.