all musik jag brukade gilla låter nu skit, all mat jag brukade gilla smakar detsamma och ingen hobby jag haft och brukat fördriva tid med fungerar inte längre och till råga på allt så är ens tvångstankar värre än någonsin.

lägga sig å sova å aldrig gå upp igen? jag gillar å sova...

Ibland har man perioder när allt man ser känns som kopiornas kopia men rätt vad det är får man upp ögonen för något intressant.

låter som en deperssion gå till läkare/psykiatrikern

jag håller med föregående talare, det luktar sannerligen depression.
vad tror du själv?

sköt om dig!

mikael skrev:låter som en deperssion gå till läkare/psykiatrikern

+1

treeman skrev:

mikael skrev:låter som en deperssion gå till läkare/psykiatrikern

+1

+2

Suck! Jag borde oxå ha varit iväg någonstans. Har mått python i ett år nu.

jo det är väl en deppression, blir ju successivt värre hela tiden med åren oavsett medicin jag får av läkaren, som att den ligger bortom all medicinsk hjälp. allt är bara trist helt enkelt trött på livet kanske? men vill givetvis inte dö. om man bara kunde få en ny start någonstans fast man är ju fast där man är.

om man bara inte hade autism, socialt handikappad så det finns inte.