HGJ skrev:Vad kan vatten vara förutom vatten?

Destillerat vatten
Icke-destillerat vatten
Kranvatten
Sjövatten
Tungt vatten
Steriliserat vatten
Icke-steriliserat vatten
O.s.v.

Det du kallar "vatten" är olika kemikaliska blandningar beroende på vilken kran du använder, om du tar vattnet från olika geografiska platser, om du väljer olika täkter, o.s.v. Det är som om jag skulle fråga vad det är för skillnad på ord och ord.

Och i ännu mycket högre grad vad det är för skillnad på gulasch och gulasch. Sluta säga "gulasch", specificera vad det är i och hur den har beretts!

Lakrits skrev:

Kaprifolranka skrev:Det är spännande att dylika vårdprodukter ofta innehåller det mystiska ämnet aqua. Vanligt vatten är tydligen inte fint nog. Undras om latinisering är en kemisk process; kanske blir det mjukt vatten, det skulle förklara att det passar så bra i hudkrämer.

Det är en specificering liknande vetenskapliga (latinska) namn på organismer. Ett gemensamt språkbruk så att det inte skall uppstå förvirring och förhindra att två personer talar om två olika saker när de menar vatten. Aqua är alltid vatten enligt en särskild definition.

Tillägg: Kemiska namndefinitioner gäller bl.a. inom farmakologi och kemisk industri.

Men en sak jag undrar är i hur hög grad man kan lita på att kommersiella producenter av vardagsartiklar har täckning för sådant bruk av vetenskapliga termer. Är det bara för att skaffa sig en säljande nimbus, vilket jag misstänker att det ofta är, så är det ett missbruk som någon gott kunde finna ut ett sätt att stävja. Det går att skriva till exempel "destillerat vatten" och sedan ha bestämmelser för hur industrin får destillera det.

Kaprifolranka skrev:Ah, fast det står ju minst lika ofta vatten, så de verkar inte ha något krav på sig. Och det kan väl stå aqua medan andra ingredienser står på svenska tror jag. Vissa innehållsförteckningar är ju faktiskt på latin också, dvs det står "et" istf "och".

Ja, de är nog inte alltid så duktiga på att följa regler och förordningar. Men det har en funktion. Växtnamnet St. Pers-nycklar kan t.ex referera till orkidén med samma namn eller till gullvivan, som lokalt kallas för St. Pers nycklar. Genom att istället använda det unika vetenskapliga namnet för den av de två som man avser, undviker man ev. missförstånd. Att skriva "vatten" går väl bra om resten av innehållsförteckningen är på svenska, men då betyder det att vattnet kemiskt sett kan innehålla lite vad som helst (inom vissa rimliga gränser). Om det står "aqua" så betyder det att de har följt en internationell standard som definierar vad det vattnet får och inte får innehålla utöver två väteatomer och en syreatom per molekyl.

Zombie skrev:Men en sak jag undrar är i hur hög grad man kan lita på att kommersiella producenter av vardagsartiklar har täckning för sådant bruk av vetenskapliga termer. Är det bara för att skaffa sig en säljande nimbus, vilket jag misstänker att det ofta är, så är det ett missbruk som någon gott kunde finna ut ett sätt att stävja. Det går att skriva till exempel "destillerat vatten" och sedan ha bestämmelser för hur industrin får destillera det.

Man skall aldrig lita på någon bransch som lättvindigt slänger sig med kvasivetenskapliga termer. Man skall heller aldrig lita på en innehållsförteckning om den inte går att verifiera (d.v.s. alla ev. kemikalier har E-nummer eller latinska beteckningar).

Destillerat vatten skrivs ofta aq. dest.

Apropå det ovanstående: Både Sigmund Freud och Gertrude Stein hade fel; en cigarr är aldrig bara en cigarr och en man är inte som en annan man, som i sin tur inte är som ytterligare en annan man.

Allt hänger på om man har en gemensam definition av det som avhandlas. Då kan man kanske bortse från den clintonska cigarranvändningen och den parisiska heteronormativitetsbitterheten.

I korsord häromdagen:

Finns många i Iran: ARABER
Nä, inte så värst många, va?

Kahlokatt skrev:Finns många i Iran: ARABER
Nä, inte så värst många, va?

Ett par miljoner:

http://da.wikipedia.org/wiki/Iran#Demografi

De forskellige iranske befolkningsgruppers størrelse er omstridt, men den største etniske gruppe i Iran er persere (51%). Aserbajdsjanerne udgør (24%), gilakere og mazandaranere (8%), kurdere (7%), arabere (3%), baluchere (2%), lurere (2%), turkmenere (2%), qashqaere, armeniere, jøder, assyrere og andre.¹

Men här lät det ju som om de syftade på majoritetsbefolkningen och de är ju perser.

Kahlokatt skrev:Men här lät det ju som om de syftade på majoritetsbefolkningen och de är ju perser.

Det hade passat bättre att skriva "Finns många i Frankrike", eftersom Frankrike har fler araber än Iran.

HGJ skrev:

Kahlokatt skrev:Men här lät det ju som om de syftade på majoritetsbefolkningen och de är ju perser.

Det hade passat bättre att skriva "Finns många i Frankrike", eftersom Frankrike har fler araber än Iran.

Eller varför inte "finns många i Irak"?
Skriver någon "finns många i Sverige" i ett korsord är kanske inte SOMALIER det första jag skulle fylla i...
Hoppas folk fattar vad jag menar nu utan att börja vända det till något rasistiskt...

Är det bara jag som ser spetsade små ägg framför mig varje gång jag ser ordet "pålägg"?

Kahlokatt skrev:Är det bara jag som ser spetsade små ägg framför mig varje gång jag ser ordet "pålägg"?

Nej, du är inte den enda

Stockolm säger tydligen många stockholmare.

Tre grejer som fick mig att reagera i dag:

Först en grattisannons i Uppsalatidningen:
Grattis till vår mörke variant av Emil i Lönneberga!
Bilden ovanför föreställde en liten svarthårig, gullig kille och jag förstod ju att det var mörkhårig de menade, men jag kunde ändå inte hjälpa att jag fick upp bilder av en ond satunge som slog lilla Ida med "byssen" och gjorde onämnbara grejer med Griseknoen...

Sedan ett evenemang under Uppsalas Kulturnatt:
Hur fungerar olika synskador?
Eh...fungerar? "Yttrar sig" hade väl låtit bättre? Fungerar, då pratar man väl om t.ex. apparater?

Och så höjdaren på nyheterna:
En man räddades ur en brinnande eldsvåda.
Finns det eldsvådor som inte brinner?

Kahlokatt skrev:Hur fungerar olika synskador?

Synskador fungerar inte.

Fungerande skador finns. Ett exempel skulle väl vara när Alexander Fleming upptäckte penicillinet. Eller när den första personen var dum nog att smaka på den där förstörda druvsaften eller osten, om det nu var så det gick till. I sysslor som kräver utomordentlig skicklighet med intryck från andra sinnen än synen kanske man kan tala om "fungerande synskador" också, hos personer som antagligen annars inte skulle ha utvecklat den skickligheten. Men det tror jag är överkurs för dem som skrev det...

Kahlokatt skrev:Och så höjdaren på nyheterna:
En man räddades ur en brinnande eldsvåda.
Finns det eldsvådor som inte brinner?

Ja. När en britt som har svårt med elräkningen har glömt elbrasan på i öppna spisen. Eller det kanske är en elsvåda?

Dagobert skrev:

Kahlokatt skrev:Hur fungerar olika synskador?

Synskador fungerar inte.

Nä visst nä.

På Blocket kan man läsa annonser om underlater till salu.

KrigarSjäl skrev:På Blocket kan man läsa annonser om underlater till salu.

AHHHAAAAHAAAA!

HGJ skrev:Svenska Dagbladet har problem med den tyska adjektivböjningen:

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/man-l ... 416084.svd

Modern som dog 2008 misshandlades också av mannen, skriver tidningen Oberoesterreichischen Nachrichten.

Zombie skrev:Hur vanligt som helst. Journalisterna tar den form ordet råkar stå i och både korrläsare och grundläggande tyskorientering är ju nedlagda. Råkar ordet stå i en engelskspråkig text försvinner ä, ö och ü också.

Boken Die Psychischen Störungen des Kindesalters omnämndes under en föreläsning i Uppsala i september 2010 (från 17:15) som Psykischen Störungen des Kindesalters.

Det ser ju ut som dativ när man tar bort den bestämda artikeln men ändå behåller adjektivet i -en-form: 'åt barnaålderns psykiska störningar' eller något dylikt. Jämför t.ex. med DEM DEUTSCHEN VOLKE, som det står på riksdagshuset i Berlin.

I svenskan skriver man k för grekiskt χ, som i psykisk. I många andra språk, däribland tyska och engelska, skrivs i stället ch. I engelskan uttalas detta ch likadant som k, och det finns således vad uttalet beträffar för engelskans del inte någon anledning att skriva just ch. I tyskan däremot behandlas detta ch efter vokal likadant som inhemskt ch, d.v.s. det blir ett ich- respektive ach-ljud. Därmed passar inte bokstaven k.

Om skrivningen Psykischen Störungen des Kindesalters har något att göra med nedläggning av grundläggande tyskorientering vet jag inte precis. Föreläsaren är en läkare född på 1940-talet.

I Uppsala Nya var det en konstig adoptionsannons i går:
Välkommen lille X!
Född den XX-XX-XX
Fådd den XX-XX-XX
(min kurs.)

Fådd!? Så kan man väl inte säga? Jag tänker på Kurt Olssons Fådda Blommor...

Från reklam på tv:

Matlagningsgräddreklamen skrev:[…] det kan kocken Kari intyga. Ja, om han kunde, alltså.

Upsala Nya Tidning skrev:Hämnd kan ligga bakom attentaten ... mordbranden ... Den anlagda branden ... Fyra män är häktade misstänkta för utpressningsförsök på restaurangen. Eldsvådan tros vara ett led i utpressningen.

Attentat som sker av våda?

Pizzerian i kvarteret har koldolmar på menyn. Jag tror jag avstår.