Folketymologi

av **Alien** » 2011-08-07 17:40:38

Folketymologi är alltså folkliga förklaringar till varifrån vissa ord härstammar el vad de "egentligen" betyder. Jag brukar felläsa "folkemytologi" och det har ju blivit myter.

Några exempel från Mikael Parkvalls bok Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk:

Käring/kärring kommer av "kär", alltså någon man håller kär. Vacker tanke, men ordet kommer av "karl" och betyder "liten karl/människa".

Squaw betyder "indiankvinna" och kommer troligen från det utdöda språket masschusett, där skwa betyder "ung kvinna". Men så uppkom den felaktiga etymologin att ordet skulle komma från ett irokesiskt ord för det kvinnliga könsorganet. En massa pk-människor ansåg då ordet för nedsättande och att det måste försvinna från ortnamn som Squaw River etc. I Minnesota sade de att i så fall får Squaw Creek byta namn till Polictically Correct Creek. :lol:

Historien om varifrån ordet lagom kommer är också folketymologisk: ordet-lagom-enbart-svenskt-t10474.html Och visst är bilden av vikingarna som drack mjöd ur samma kärl som gick laget runt mer pittoresk än sanningen.

av **Zombie** » 2011-08-07 18:47:59

Alien skrev:pittoresk

Men fy så du säger! :shock:

(Nåja, sådana folketymologier tycks folk faktiskt ha svårt att våga sig på; ordet är italienskt, av pittore 'målare' — man kan också säga målerisk.)

av **Lakrits** » 2011-08-07 18:57:02

Zombie skrev:
Alien skrev:pittoresk

Men fy så du säger!

Jag gissar att du tänkte på Michelangelos verk "Yttersta domen" i Sixtinska kapellet, vilket innehåller flera exempel på s.k. pittåfresk.

av **Kahlokatt** » 2011-08-07 21:48:53

Andra folketymologier är väl att charkuteri skulle komma av "skärkötteri" och conferencier av "kom fram och säg". :lol:

av **Kaprifolranka** » 2011-08-25 12:23:20

Ett klassiskt exempel är följetong. Av franska feuilleton, där feuille betyder "blad". Så har man tolkat in att något följer på något, som i en följetong. (Intressantast är ju om detta säger något huruvida franskan hade kvar sitt l-ljud vid tiden för inlåningen, feuille uttalas numera bara föj, eller om det kan vara bara en stavningsartefakt.)

Det behöver förresten inte vara låneord: armbåge t.ex. var ursprungligen alnbåge, alltså aln som i längdmåttet, ursprungligen underarm. Är fortfarande kvar i engelska elbow. I engelskan har man ju förresten tyckt att hamburgare (från Hamburg) innehåller skinka, och så har vi fått bara burgare.

Funderade på om det kan vara lite folketymologisk påverkan i fåtölj->fotölj med hänvisning till fötter, fast det verkar ju inte helt semantiskt motiverat (fast det är de ju ofta inte) och dessutom finns ju iaf ingen kontrast mellan /o/ och /u/ i obetonad ställning, så det är kanske en helt trivial felstavning (men säger å-stavningen något om svenskans uttal vid inlåningen?).

Personlig favorit är svampinjon som jag tycker borde få slå igenom

(notera förövrigt att franska champignon bara betyder svamp i största allmänhet).

av **Zombie** » 2011-08-25 14:01:12

Kaprifolranka skrev:(men säger å-stavningen [av fåtölj] något om svenskans uttal vid inlåningen?)

— eller om den gustavianska överklassens uttal av franska ord på svenska, kan jag snarare tänka mig? I varje fall är den väl en trogen överföring av franskans au i fauteuil.

(Förresten är ordet germanskt från början — finns i tyskans Faltstuhl 'fällstol', 'klappstol'.)

av **Kahlokatt** » 2011-08-25 15:45:29

Karibindianernas hamaca har hos oss blivit hängmatta (och hammock).
Ont krut förgås inte så lätt, säger man ju ibland. Men hur skulle krut kunna vara ont? Det kan det inte, för det är en felöversättning; ursprungsordet är Unkraut, ogräst på tyska (kan ha stavat fel, för jag pratar inte tyska).

av **Zombie** » 2011-08-25 16:01:19

Kahlokatt skrev:Unkraut, ogräst på tyska (kan ha stavat fel, för jag pratar inte tyska).

Tyskan gick utmärkt — värre med svenskan...

av **atoms** » 2011-08-25 16:59:33

Zombie skrev:
Kahlokatt skrev:Unkraut, ogräst på tyska (kan ha stavat fel, för jag pratar inte tyska).

Tyskan gick utmärkt — värre med svenskan...

Jag vet inte; det kan vara på det här sättet som språket utvecklas - felskrivningar/sägningar o dyl..

av **Miche** » 2011-08-25 19:21:01

Kaprifolranka skrev:Personlig favorit är svampinjon som jag tycker borde få slå igenom (notera förövrigt att franska champignon bara betyder svamp i största allmänhet).

Likadant med engelsmännen, mushroom betyder både champignon och svamp, men de på kontinenten begriper sig inte på svamp!

av **Kaprifolranka** » 2011-08-25 19:24:05

Zombie skrev:— eller om den gustavianska överklassens uttal av franska ord på svenska, kan jag snarare tänka mig? I varje fall är den väl en trogen överföring av franskans au i fauteuil.

Ja, man lär ju ha kodväxlat in franska ord med genuint franskt uttal en tid innan det blev försvenskat. Men det finurliga vore om det sade något om ifall svenskan vid den tiden gjorde en skillnad på obetonat /o/ och /u/. Men tyvärr gör det väl inte det (säger något om det alltså). Däremot misstänker jag starkt att lj i dylika ord säger något om att franskan hade kvar ett (palatalt) l-ljud vid det stadiet.

Rättså OT, men finns det någon förklaring på varför ett fåtal franska ord som ville och million har behållit l-ljud? Den vanliga utvecklingen är ju att -ille blivit j, i princip i alla andra ord väl?

atoms skrev:
Zombie skrev:
Kahlokatt skrev:Unkraut, ogräst på tyska (kan ha stavat fel, för jag pratar inte tyska).

Tyskan gick utmärkt — värre med svenskan...

Jag vet inte; det kan vara på det här sättet som språket utvecklas - felskrivningar/sägningar o dyl..

Det är väl rätt ovanligt med språkförändring till följd av rena typon. Men tror jag hört att det brittiska Pondicherry på staden i Indien kom till av att man såg fel på en karta med stavningen Poudicherry och tolkade u som n. Men det kanske bara är en vandringssägen.

av **geocache** » 2011-08-25 19:28:37

Hallå Kaprifolranka! (Du har vackert användarnamn tycker jag förresten!)

Vad betyder ordet "kodväxlat"?

Kaprifolranka skrev:Ja, man lär ju ha kodväxlat in franska ord med genuint franskt uttal en tid innan det blev försvenskat.

av **HGJ** » 2011-08-25 20:16:15

geocache skrev:Vad betyder ordet "kodväxlat"?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kodv%C3%A4xling

av **Kahlokatt** » 2011-08-25 20:58:37

Kaprifolranka skrev:Det är väl rätt ovanligt med språkförändring till följd av rena typon. Men tror jag hört att det brittiska Pondicherry på staden i Indien kom till av att man såg fel på en karta med stavningen Poudicherry och tolkade u som n. Men det kanske bara är en vandringssägen.

Staden Nome i Alaska skall ha fått sitt namn av att man helt enkelt inte visste vad platsen hette, utan skrev "? Name" på kartan. Det misstolkades senare som Nome.
Amerikanska Samoas huvudstad Pago Pago uttalas egentligen Päng-go Päng-go, men de européer som skulle telegrafera namnet hade inga N, så de fick skriva namnet som Pago Pago och den stavningen har stannat kvar.

av **Kaprifolranka** » 2011-08-25 21:27:15

geocache skrev:Hallå Kaprifolranka! (Du har vackert användarnamn tycker jag förresten!)

Hej och tack!

Gillar kaprifoler

geocache skrev:Vad betyder ordet "kodväxlat"?

Kodväxling är att växla mellan olika språk i ett samtal. Kan ske väldigt lokalt, alltså inne i meningar eller bara ett enstaka ord. Så som man nu ofta slänger in engelska ord och uttryck eller hela meningar när man pratar svenska. I det här fallet vore ordet då alltså inte del av det omgivande språket som låneord ännu utan man bytte fortfarande till franska, och så uttalar man det på äktfranskt sätt.

(Förresten, det står något grekiskt i din signatur men det verkar vara ett ord som är avklippt. Ska det vara efcháristo eller något liknande? Annars brukar väl lycka vara eftychía men det är feminint.)

Kahlokatt skrev:Staden Nome i Alaska skall ha fått sitt namn av att man helt enkelt inte visste vad platsen hette, utan skrev "? Name" på kartan. Det misstolkades senare som Nome.
Amerikanska Samoas huvudstad Pago Pago uttalas egentligen Päng-go Päng-go, men de européer som skulle telegrafera namnet hade inga N, så de fick skriva namnet som Pago Pago och den stavningen har stannat kvar.

Kul!

av **geocache** » 2011-08-26 10:09:37

Hej Kaprifolranka!

Menade du att hela ordet "geocache" är avklippt, eller bara ordet "geo"?

Hmm... vad betyder "efcháristo" och "eftychía"? De orden har jag inte sett tidigare. Men "efcháristo" påminner mig lite om ordet "eukaristi" http://www.ne.se/eukaristi.

"geocache"... "cache" är ett franskt ord som betyder "gömma" (http://sv.wikipedia.org/wiki/Cache), och "geo" har att göra med mitt intresse för geologi och för geografi. Och eftersom jag har ett valspråk "verka men inte synas" så tycker jag det passade att ha användarnamnet "geocache" här på forumet.

Kaprifolranka skrev:(Förresten, det står något grekiskt i din signatur men det verkar vara ett ord som är avklippt. Ska det vara efcháristo eller något liknande? Annars brukar väl lycka vara eftychía men det är feminint.)

av **Kaprifolranka** » 2011-08-26 12:08:46

Nej alltså jag tänkte på det där som står under varje inlägg. Det står "Ouk en to polló to ef" och 'ef' verkar vara något som blivit avklippt.

av **geocache** » 2011-08-26 12:39:03

Kaprifolranka skrev:Nej alltså jag tänkte på det där som står under varje inlägg. Det står "Ouk en to polló to ef" och 'ef' verkar vara något som blivit avklippt.

Aha, det... jaa du... jag vet inte, jag hittade citatet någonstans på Internet, och jag kan inte grekiska. Jag tyckte bara att citatet passar mig väldigt bra, beskriver mitt "innersta tänk" väldigt bra.

av **Kaprifolranka** » 2011-08-26 13:56:00

Förlåt, jag kunde inte låta bli att leka lite detektiv:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=3231635

Nu förstår jag att det är det lilla ordet eu, som egentligen är ett adverb och betyder "väl". Så det är helt i sin ordning. Det var den nygrekiska transkriptionen som förvirrade mig, jag trodde ef behövde följas av någon tonlös konsonant, hade väntat ev (har nygrekiska alltså Auslautsverhärtung? synd att man inte kan lyssna på det så man hör hur han uttalar). Det är lite kul att han skriver "de gamla grekerna formulerade" men sen står det på nygrekiska.

Men det är ett bra ordspråk hur som helst.

geocache skrev:Hmm... vad betyder "efcháristo" och "eftychía"? De orden har jag inte sett tidigare. Men "efcháristo" påminner mig lite om ordet "eukaristi" http://www.ne.se/eukaristi.

Ja, det ligger väldigt nära eukaristi. Charis var ursprungligen "lycka", senare blev det "nåd" i kristendomen. Från charis bildar man eucharistos som är "tacksam", med prefixet eu- som betyder "väl", samma som ovan, och eucharistia "tacksamhet", alltså försvenskat eukaristi, tacksägelse. ("efcháristo" var mitt försök att göra ett nygrekiskt neutralt substantiverat adjektiv av "lycklig" och "eftychía" borde nog transkriberats eftichía, det är iaf klassiskt eutychía, det är det vanliga ordet för lycka.) (Transkriberingen är en soppa, jag kan försöka reda ut det lite om någon önskar.)

Tycker för övrigt att cache är ett av franskans vackraste ord.

(Tyvärr uttalar man det nog när man ser det som om det vore det engelska cache, alltså som cash, jag tänkte så först.)

av **geocache** » 2011-08-26 14:05:41

Tack Kaprifolranka för jätteintressant läsning!

Och Vassilis Bolonassos tycker jag jättemycket om i Sveriges Radios P2, där han spelar och presenterar jättefin klassisk musik. Men att han dessutom skriver krönikor visste jag inte. Brukar du också lyssna på hans program "Alltid på en söndag"?

"Cache" tycker jag också är ett vackert ord. Men jag uttalar det inte heller som "cash". Ett franskt uttryck som jag gillar är "lumière du jour" (= dagsljus).

/geocache

av **Zombie** » 2011-08-26 14:21:55

Kaprifolranka skrev:(har nygrekiska alltså Auslautsverhärtung? synd att man inte kan lyssna på det så man hör hur han uttalar).

Kan man ju undra ja. (Alltså om de gör tonande konsonanter tonlösa i ordslut, som tyskarna när de uttalar Bad som "bat".) Har för mig att jag har hört en grek säga "taf" om bokstaven ταυ. Annars har de väl knappt annat än vokal, -s eller -n i utljud.

Vassilis Bolonassos, suck. Hade man inte haft ork som en hundratioåring...

av **Kaprifolranka** » 2011-08-27 0:44:58

geocache skrev:Och Vassilis Bolonassos tycker jag jättemycket om i Sveriges Radios P2, där han spelar och presenterar jättefin klassisk musik. Men att han dessutom skriver krönikor visste jag inte. Brukar du också lyssna på hans program "Alltid på en söndag"?

Ah tyvärr, jag lyssnar på P2 ibland men inte så att jag är bekant med programmen. Men jag kanske borde göra det

geocache skrev:"Cache" tycker jag också är ett vackert ord. Men jag uttalar det inte heller som "cash". Ett franskt uttryck som jag gillar är "lumière du jour" (= dagsljus).

Mm, lumière är också väldigt fint. Finns många vackra ord i franska, ett jag särskilt gillar är s'évanouir "försvinna spårlöst" (eller "svimma"). Lite synd bara när språket faktiskt används att fransmännen nödgat ska tala som expresståg så att det mest blir grötigt (och totalt obegripligt). Tror att belgisk franska är lite lugnare.

Zombie skrev:Har för mig att jag har hört en grek säga "taf" om bokstaven ταυ. Annars har de väl knappt annat än vokal, -s eller -n i utljud.

Plus r. Eller hmm, jag vet inte, det kanske inte finns kvar regelmässigt; det fanns iaf klassiskt. Men när nu diftongerna inte är diftonger längre verkar det ju ha fått tillskott av v, eller till och med f.

av **geocache** » 2011-08-27 0:53:33

Kaprifolranka skrev:Lite synd bara när språket faktiskt används att fransmännen nödgat ska tala som expresståg så att det mest blir grötigt (och totalt obegripligt).

"Expresståg" på franska="train à grand vitesse"?

av **Kaprifolranka** » 2011-08-27 0:56:48

För att vara lite on topic:

Ett annat exempel på folketymologi med ursprung tyska är ju fogsvans från Fuchsschwanz, alltså egentligen "rävsvans". (Fuchs är alltså f.ö. som i fox eller vårt fux, vilken hänger ihop med färgen.) Tydligen finns/fanns "fuxsvans" också, både för sågen och för "inställsam person, lismare" (enl SAOB).

Hur man motiverar "fog" känns lite oklart, för man delar väl på saker med en såg, inte fogar ihop. Men så kan jag ju inget om snickeriande heller.

Folketymologi

Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Re: Folketymologi

Vilka är online

Om AspergerForum

Logga in