Banzai skrev:Diskussionen (eller en av många i denna tråd) gäller mer sådana som mig; "gränsfallen" och var gränsen ska dras, vilka som är i behov av en faktisk diagnos osv. I och med DSM-V så blir gränsdragningen snävare vilket innebär att det kommer bli "svårare" för "gränsfallen" att få diagnosen. Diskussionen gäller också huruvida "gränsfallen" har behov av diagnos eller ej då dignosen är till för psykiatrin, ej patienten. En tredje diskussion som pågår är ifall det sker en över- och/eller underdiagnosticering idag (med utgång DSM-IV kriterierna).

Jag tror jag har förstått det mesta i tråden och vad som diskuteras, men jag har vissa koncentrationsproblem just nu så diskussionsdeltagarna får gärna rätta mig.

Flawed skrev:Det finns problem med att likställa autism och asperger/högfungerande autism.
Det är oklart vad som är hönan och ägget?
Kan allvarligare fall av autism utlösas av en metabolsjukdom eller något?
Men visst skulle det vara trevligt om man blev en perfekt fungerande invid om man började suppplementera litium.

Method
Participants were children ages 5-16 years in Arizona with Autistic Spectrum Disorder (n = 55) compared with non-sibling, neurotypical controls (n = 44) of similar age, gender and geographical distribution. Neither group had taken any vitamin/mineral supplements in the two months prior to sample collection. Autism severity was assessed using the Pervasive Development Disorder Behavior Inventory (PDD-BI), Autism Treatment Evaluation Checklist (ATEC), and Severity of Autism Scale (SAS). Study measurements included: vitamins, biomarkers of vitamin status, minerals, plasma amino acids, plasma glutathione, and biomarkers of oxidative stress, methylation, sulfation and energy production.

Banzai skrev:Att du är i behov av denna hjälp är det verkligen ingen som ifrågasätter Prinsessan (är det okej att jag kallar dig för det?), i alla fall inte jag och jag tvivlar på att någon annan gör det. Som du har beskrivit din verklighet så går det så otroligt mycket energi att bara finnas och då är det inte konstigt att du behöver hjälp.

Diskussionen (eller en av många i denna tråd) gäller mer sådana som mig; "gränsfallen" och var gränsen ska dras, vilka som är i behov av en faktisk diagnos osv. I och med DSM-V så blir gränsdragningen snävare vilket innebär att det kommer bli "svårare" för "gränsfallen" att få diagnosen. Diskussionen gäller också huruvida "gränsfallen" har behov av diagnos eller ej då dignosen är till för psykiatrin, ej patienten. En tredje diskussion som pågår är ifall det sker en över- och/eller underdiagnosticering idag (med utgång DSM-IV kriterierna).

Jag tror jag har förstått det mesta i tråden och vad som diskuteras, men jag har vissa koncentrationsproblem just nu så diskussionsdeltagarna får gärna rätta mig.

Ganesh skrev:Om differentialdiagnostiska problem: http://apt.rcpsych.org/content/7/4/310.full

Lorna Wing om differentialdiagnostiska problem ang AS: http://www.mugsy.org/wing2.htm

mar0der skrev:Om ens np diagnos stämmer, så ska den skapa SIGNIFIKANT LIDANDE FÖR PERSONEN I DESS VARDAG. Om det inte gör det, så ska inte diagnos sättas!

DSM IV skrev:The disturbance causes clinically significant impairments in social, occupational, or other important areas of functioning.

Ganesh skrev:För att återgå till trådens ämne:

mar0der skrev:Om ens np diagnos stämmer, så ska den skapa SIGNIFIKANT LIDANDE FÖR PERSONEN I DESS VARDAG. Om det inte gör det, så ska inte diagnos sättas!

Påståendet är alltså att AS måste förorsaka lidande. Och lidande är ju ett knepigt begrepp, det är relativt, kontextberoende och individuellt.

Frågan är då vad DSM-kriterierna faktiskt säger om detta.

DSM IV skrev:The disturbance causes clinically significant impairments in social, occupational, or other important areas of functioning.

Ooops, det avr visst inte lidande AS skulle förorsaka. Det var besvär/svårigheter/problem. Och det är ju inte samma sak som lidande. Visserligen vet vi ju alla att besvär/svårigheter/problem kan orsaka lidande, men vi skall väl ändå inte jämföra äpplen och päron?

Ganesh skrev:Om differentialdiagnostiska problem: http://apt.rcpsych.org/content/7/4/310.full

Discussion

Asperger syndrome can be misdiagnosed as a variety of conditions (Box 6⇓) requiring contradictory treatments and having a range of outcomes. Misdiagnosis as schizophrenia leads to the prescribing of neuroleptics and an unnecessary risk of tardive dyskinesia; misdiagnosis as ADHD to the prescription of psychostimulants (e.g. methylphenidate), which can cause deterioration in behaviour in this population. The condition may also be at the root of treatment-resistant mental illness in adult psychiatry. Diagnostic confusion increases individual and family burden and causes families to seek unhelpful therapies or join the wrong support groups. Neuropsychiatric disorders may share similar symptoms, for example autistic behaviour in schizophrenia or hyperactivity in ADHD. The problems this poses clinicians are compounded by partial diagnostic assessments or the use of outdated diagnostic categorisations (e.g. putting all ‘autistic-type behaviours' into a psychotic category or being unaware of the existence of Asperger syndrome, which is not included in ICD–9 or DSM–III).

Box 6.
Differential diagnosis of Asperger syndrome

Other pervasive developmental disorders:

Autism

Pervasive developmental disorder not otherwise specified

Childhood disintegrative disorder

Rett disorder

Schizophrenia spectrum disorders:

Schizophrenia

Schizotypal disorder

Schizoid personality disorder

Adult attention-deficit hyperactivity disorder

Obsessive–compulsive disorder

Depression

Other diagnostic categories:

Semantic pragmatic disorder

Deficits in attention, motor control and perception

Multidimensionally impaired disorder

Multiple complex developmental disorder

Cerebellar affective syndrome

Developmental learning disability of the right hemisphere (social–emotional learning disorder

Non-verbal learning disability

Clearly, the differentiation of Asperger disorder from other conditions is complex because of the many possibilities for misdiagnosis. The key to correct diagnosis is a precise early developmental history, with a systematic discussion of all the criteria set out for Asperger syndrome (Wing, 1981; Gillberg, 1991) or Asperger disorder (American Psychiatric Association, 1994). Assessment instruments such as the ADI–R may be useful in establishing diagnosis. A multi-disciplinary team approach is critical, and diagnosis from a solely neurological, speech and language or educational point of view must cease if families are to be spared confused partial diagnoses. Although higher-functioning autistic spectrum disorders and Asperger syndrome may describe the same population, the latter term remains useful. As applied to higher-functioning children it is more acceptable to parents and ensures appropriate service provision for a group who, despite relatively normal cognitive ability, may have comprehensive difficulties.

Ganesh skrev:Diit långa citat är intressant, annars hade jag ju inte länkat till texten. Men vad är din poäng? Jag läser texten som ett stöd för det jag säger i inlägget 15.59.47.

Ganesh skrev:Om differentialdiagnostiska problem: http://apt.rcpsych.org/content/7/4/310.full

Lorna Wing om differentialdiagnostiska problem ang AS: http://www.mugsy.org/wing2.htm

Normal variant of personality

All the features that characterise Asperger syndrome can be found in varying degrees in the normal population. People differ in their levels of skill in social interaction and in their ability to read nonverbal social cues. There is an equally wide distribution in motor skills. Many who are capable and independent as adults have special interests that they pursue with marked enthusiasm. Collecting objects such as stamps, old glass bottles, or railway engine numbers are socially accepted hobbies. Asperger (1979) pointed out that the capacity to withdraw into an inner world of one's own special interests is available in a greater or lesser measure to all human beings. He emphasised that this ability has to be present to marked extent in those who are creative artists or scientists. The difference between someone with Asperger syndrome and the normal person who has a complex inner world is that the latter does take part appropriately in two-way social interaction at times, while the former does not. Also, the normal person, however elaborate his inner world, is influenced by his social experiences, whereas the person with Asperger syndrome seems cut off from the effects of outside contacts.

A number of normal adults have outstandingly good rote memories and even retain eidetic imagery into adult life. Pedantic speech and a tendency to take things literally can also be found in normal people.

It is possible that some people could be classified as suffering from Asperger syndrome because they are at the extreme end of the normal continuum on all these features. In others, one particular aspect may be so marked that it affects the whole of their functioning. The man described by Luria (1965), whose visual memories of objects and events were so vivid and so permanent that they interfered with his comprehension of their significance, seemed to have behaved not unlike someone with Asperger syndrome. Unfortunately, Luria did not give enough details to allow a diagnosis to be made.

Even though Asperger syndrome does appear to merge into the normal continuum, there are many cases in whom the problems are so marked that the suggestion of a distinct pathology seems a more plausible explanation than a variant of normality.

Even though Asperger syndrome does appear to merge into the normal continuum, there are many cases in whom the problems are so marked that the suggestion of a distinct pathology seems a more plausible explanation than a variant of normality.

weasley skrev:Nej, lidandet var nog olyckligt introducerat av misstag.

Zombie skrev:

weasley skrev:Nej, lidandet var nog olyckligt introducerat av misstag.

Nu var en professionell utredare åtminstone en av dem som som gjorde det olyckliga misstaget, och h@n tycks också ha det väl förankrat bland kollegor. Då tycker jag inte man kan ta lätt på det. Då tyder det på något större.

Ganesh skrev:För att återgå till trådens ämne:

mar0der skrev:Om ens np diagnos stämmer, så ska den skapa SIGNIFIKANT LIDANDE FÖR PERSONEN I DESS VARDAG. Om det inte gör det, så ska inte diagnos sättas!

Påståendet är alltså att AS måste förorsaka lidande. Och lidande är ju ett knepigt begrepp, det är relativt, kontextberoende och individuellt.

Frågan är då vad DSM-kriterierna faktiskt säger om detta.

DSM IV skrev:The disturbance causes clinically significant impairments in social, occupational, or other important areas of functioning.

Ooops, det avr visst inte lidande AS skulle förorsaka. Det var besvär/svårigheter/problem. Och det är ju inte samma sak som lidande. Visserligen vet vi ju alla att besvär/svårigheter/problem kan orsaka lidande, men vi skall väl ändå inte jämföra äpplen och päron?

mar0der skrev:Din sarkasm åsido, så språkligt sett har du korrekt. Lidande och funktion är naturligvis inte definitionsmässigt samma sak men om du inte fungerar (funktionsnedsättning), och inte lider av det, så kan man fråga sig om det är en kliniskt signifikant nedsättning av funktion. Kom igen. Se helheten. Men jag skulle ha förståelse för att det fastnas i detaljer så ok.

Så för att tala klarspråk. Det skall fastställas en kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmåga inom något område i personens liv. Sen vad det innebär defineras säkert olika, för det är en tolkning utifrån både subjektiva och objektiva mått.

Om ens np diagnos stämmer, så ska den skapa SIGNIFIKANT LIDANDE FÖR PERSONEN I DESS VARDAG.

mar0der skrev:Nu börjar det bli pinsamt med alla påhopp och ihopgaddningar gentemot någon ni påstår ha sagt att h*n är här av professionella skäl och inte privata, med negativ människosyn, uttalat sig att vara psykiater och så vidare.

Väldigt frustrerande att se att det blir sådan uppdelning i 'för' och 'emot' psykiatrin där alla som ens yttrar en positiv sak om dessa får sig ordentliga hyvlingar som sedan övergår i personliga påhopp. Fick höra innan att detta inte var ett 'gnällforum' men börjar fundera på motsatsen.

Så sluta leta efter språkliga detaljer. Om ni missförstår, fråga, istället för att sarkastiskt påpeka och använda det i er 'pajkastningstävling'.