Är det fler än jag som känner igen sig BIGTIME med det här?
10 inlägg
• Sida 1 av 1
Är det fler än jag som känner igen sig BIGTIME med det här?
Jag trappar ner mina fluoxetin nu, och känner konstiga effekter, yrsel och sånt.
Och så hittade jag en bok. Nån mer än jag som har igenkänning på det där?
Boken är Voluntary madness - My Year Lost and Found in the Loony Bin av Norah Vincent
http://www.bokus.com/cgi-bin/product_se ... ac_used=no
Och så hittade jag en bok. Nån mer än jag som har igenkänning på det där?
Did I need medication? Or did I need someone to talk
to? Someone, that is, who would do more than charge the
going rate for nodding and whip out a prescription pad
before the first fifty minutes were up. Was I physiologically
depressed? At an innate biochemical disadvantage? Or
was reaching for the pad just the way things were done
because the doc had been well patronized by the drug reps
and had plenty of samples in her file cabinet?
I don’t know, and I never will know. I took my first Prozac
and took flight.
I went out like a turbocharged dorm geek after the last
exam, a recluse set loose on the world with the sudden
hubris of ten presidents and all the pent-up primal urges I’d
been sublimating since the onset of puberty. I was a stalled
career flounderer set going again by a little green-andcream-
colored Pulvule that made me feel so good I called it
vitamin P.
In fact, my brain was never quite the same after I zapped
it with that first course of SSRIs. Those initial months on
Prozac when I was thin-thin and wildly productive and
fascinated by everything and feeling every minute like I’d
just been fucked—they didn’t last and they never came
again.
Pretty soon my brain adjusted, and pretty soon I got puffy
and lethargic, taking four-hour death naps in the afternoon,
gaining weight, and guzzling coffee just to keep my head
up, and maybe, if I drank enough, get some fleeting
glimpse of the former glory.
My doc upped my dose to the max, and then we added
other antidepressants to amplify the effect, until I was a
bug-eyed, constipated, jangle-nerved sloth writing rants in
the closet at 4:00 a.m. because I’d slept all afternoon and a
soft cell was the only place I felt safe. I got kinda twitchy and
geriatric when I ate, my fork shaking wildly all the way from
the plate to my mouth.
My doc and I tried a lot of other medications along the
way, and I had all the classic side effects. I went hypomanic
on the Prozac, so we added mood stabilizers to even me
out. I lost interest in sex, so we tried another
antidepressant, Wellbutrin, to bring me back. We switched,
jiggered, and recombined, looking for that perfect pickle.
But if one thing didn’t give me a rash or panic attacks, then
it made me gobble salty junk food in the middle of the night.
I tried most of the majors, and burned through their effects. I
got scrawny, then fat, petrified, then out of control, sexless,
then sex-obsessed.
Finally, beset by attacks of crippling anxiety, I got a scrip
for Klonopin. The velvet hammer. A relative of Valium and
Xanax, and the best drug I know for what ails you, if you’ve
given up on all the rest. Just pop it and bonk—you’re out.
Sweet dreamless sleep.
But even this didn’t last.
Eventually the dope just doesn’t work the way it used to.
Even Klonny needs a boost to keep hammering you. And
that’s when they start referring to you in whispered tones as
“medication-resistant.”
Boken är Voluntary madness - My Year Lost and Found in the Loony Bin av Norah Vincent
http://www.bokus.com/cgi-bin/product_se ... ac_used=no
- Savanten Svante
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 10005
- Anslöt: 2007-03-13
- Ort: Utility muffin research kitchen
Re: Är det fler än jag som känner igen sig BIGTIME med det h
fluoxetin? jisses, delar de ut dem fortfarande? åt dem för många år sedan då jag bodde i Gbg. blev himla mysko av dem. jo jag hade massor av yrsel då jag på eget bevåg bestämde mig för att lägga av med piller för gott. jäkla doktorer. behandlar en som försökskaniner till sina tokiga piller.
jag vägde 75 kilo när jag åt dem, gick upp 20 kilo på mindre än ett år när jag slutade. nu ligger jag nånstans däremellan. lagomt alltså. 85 kilo till mina 183 cm. mår väl sådär. ganska deppig men hej, sådant ät livet. man måste fan va dum för att gå runt å vara konstant lycklig. Det ska vara jobbigt att leva tror jag. skippa pillren å ta en öl istället.
jag vägde 75 kilo när jag åt dem, gick upp 20 kilo på mindre än ett år när jag slutade. nu ligger jag nånstans däremellan. lagomt alltså. 85 kilo till mina 183 cm. mår väl sådär. ganska deppig men hej, sådant ät livet. man måste fan va dum för att gå runt å vara konstant lycklig. Det ska vara jobbigt att leva tror jag. skippa pillren å ta en öl istället.
- modestrick
- Inlägg: 106
- Anslöt: 2010-11-19
- Ort: Skaraborg
Re: Är det fler än jag som känner igen sig BIGTIME med det h
Fluoxetin gjorde mig väldigt elak och jag hade rejäla minnesluckor.
Re: Är det fler än jag som känner igen sig BIGTIME med det h
Puh! Det finns för många -oxetiner. Trodde först att det var den verksamma substansen i min medicin, men det visade sig vara duloxetin. Reboxetin har jag också provat - döskallemärkning på den för min del (jag gjorde faktiskt en sådan på förpackningen med spritpenna för att inte glömma mig och råka ta den igen).
Gällde igenkänningen hela texten, med att inte vara hjälpt av något i längden utan bara bli sämre? Så hemskt! Det känner jag inte igen mig i. Jag har mediciner att tacka för väldigt mycket.
Däremot kan jag känna igen mig i sökandet efter den perfekta mixen. Det finns ju alltid något krux.
Gällde igenkänningen hela texten, med att inte vara hjälpt av något i längden utan bara bli sämre? Så hemskt! Det känner jag inte igen mig i. Jag har mediciner att tacka för väldigt mycket.
Däremot kan jag känna igen mig i sökandet efter den perfekta mixen. Det finns ju alltid något krux.
- Tintomara Ariadne
- Inlägg: 2195
- Anslöt: 2009-03-04
- Ort: Östergötland
Re: Är det fler än jag som känner igen sig BIGTIME med det h
Nu klarade jag inte av att läsa den engelska texten, men är fräck och svarar genom det ni andra skriver.
Ok jag märkte inte minsta av flouxetin och när dom glömde/inte kom sig för att skriva ut nya i tid så slutade jag huxflux utan problem
Behöver jag säga att jag har lite svårt att tro på mediciner.
Ok jag märkte inte minsta av flouxetin och när dom glömde/inte kom sig för att skriva ut nya i tid så slutade jag huxflux utan problem
Behöver jag säga att jag har lite svårt att tro på mediciner.
Re: Är det fler än jag som känner igen sig BIGTIME med det h
blyger skrev:Ok jag märkte inte minsta av flouxetin och när dom glömde/inte kom sig för att skriva ut nya i tid så slutade jag huxflux utan problem
Jag märkte inte heller av den, men min familj led... Riktigt hemskt med minnesluckorna.
Re: Är det fler än jag som känner igen sig BIGTIME med det h
Miche skrev:blyger skrev:Ok jag märkte inte minsta av flouxetin och när dom glömde/inte kom sig för att skriva ut nya i tid så slutade jag huxflux utan problem
Jag märkte inte heller av den, men min familj led... Riktigt hemskt med minnesluckorna.
Lät tufft för alla inblandade.
Min familj märkte dock inget heller så jag är väl lite skum.
Moderator: Tog bort dubbla citat.
Re: Är det fler än jag som känner igen sig BIGTIME med det h
Känner inte igen mig ett dugg. SSRI-preparat har ingen effekt på mig.
Re: Är det fler än jag som känner igen sig BIGTIME med det h
Jag orkade inte läsa första inlägget. Så varför skriver jag??? Damn!
Återgå till Att leva som Aspergare