Angelic Fruitcake skrev:Apropå drogtestning så vet jag flera ställen som rutinmässigt ber om urinprov innan en ADHD-utredning utförs. Det kanske borde vara regel överallt.

Det borde det absolut vara, åtminstone då man inte träffat patienten tidigare.

En sammanfattning av ens erfarenheter är inte samma sak som en förutfattad mening. Hade de sagt: "majoriteten av alla som söker NPF-utredning har inte NPF" hade det varit en förutfattad mening. Nu sades det: "majoriteten av alla jag mött i min yrkesutövning och som vill utredas, har inte visat sig ha NPF" (De flesta genom screening, en mindre andel genom utebliven diagnos, fick jag förtydligat). Det är två skilda saker. Att du antar att detta innebär att de har en förutfattad mening får stå för dig. Det här var inte skvaller om andra patienter på min avdelning eller någonting sådant. Det var över huvud taget inget skvaller. Vilket konstigt sätt att benämna det hela på. Jag frågade inte i egenskap av patient utan efter avslutad utredning. Eftersom dessa psykologer båda var nya på avdelningen diskuterade de inte heller patienter som jag på något sätt kunde känt till.

Det blir ju otroligt vinklat och svårt att föra en vettig diskussion om psykologer ska misstänkliggöras och förklaras oprofessionella om de över huvud taget uttalar sig. Varför ska de inte svara på allmänna frågor, även från före detta patienter?

Varför ifrågasätts dessa två psykologer så enormt, medan läkaren som diagnosticerar aktiva missbrukare nästintill tas i försvar? Är det så att ingen som säger någonting om att människor söker på fel grunder kan ha rätt och ingen som sätter en diagnos, oavsett hur fel den var, kan ses som att ha fel?

Flawed: Jag har inte sagt att det är en stor sak, jag har sagt att det händer. Men läkare som skriver diagnoser på fel grunder och begår tjänstefel är tydligen bara ett problem om de INTE sätter någon NPF-diagnos. (Metamina, som går att injicera, är det preparat amfetaministerna är ute efter.)

Wine citerade den här artikeln.
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/amfe ... -parkinson

Det verkar vara missbrukare det med.Amfetamin som gör en affepundare glad kan inte riktigt jämföras med de mängder som används i det för diskussionen relevanta ämnet.
Förövrigt ökar kaffe risken för parkinsson och minskar risken för alzheimer.
Troligen har Ritalin och amfetamin en liknande effekt som kaffe.
Ska vi förbjuda kaffe?
Personligen får jag hellre parkinsson istället för alzheimer.

Jag vill mest va mig själv och sen vad det är det jag inte.

Flawed skrev:

Angelic Fruitcake skrev:Apropå drogtestning så vet jag flera ställen som rutinmässigt ber om urinprov innan en ADHD-utredning utförs. Det kanske borde vara regel överallt.

Det tråkiga är att vi som inte är missbrukare får betala för det med ökade väntetider och kostnader.Det vore ju enklare om folk kunde låta bli att fara med osanning.

Jo, men det är ju knappast unikt för npf-utredningar. Folk ljuger hela tiden, av helt obegripliga anledningar. Obegripliga för mig i alla fall, men det verkar nästan vara en folksport. Och vissa verkar till och med njuta av det, även om de inte får några egentliga fördelar av ljugandet, förutom ljugandet i sig. Mytomaner antar jag, men jag undrar hur vanliga de egentligen är. Tyvärr är det en sak som gör det svårt för mig även här på forumet. Många verkar vara instinktivt ärliga, men man vet ju aldrig vem som döljer sig bakom ett nick och vilken agenda de egentligen har.

Sorry för OT.

Abbreviation skrev:

Angelic Fruitcake skrev:Apropå drogtestning så vet jag flera ställen som rutinmässigt ber om urinprov innan en ADHD-utredning utförs. Det kanske borde vara regel överallt.

Det borde det absolut vara, åtminstone då man inte träffat patienten tidigare.

En sammanfattning av ens erfarenheter är inte samma sak som en förutfattad mening. Hade de sagt: "majoriteten av alla som söker NPF-utredning har inte NPF" hade det varit en förutfattad mening. Nu sades det: "majoriteten av alla jag mött i min yrkesutövning och som vill utredas, har inte visat sig ha NPF" (De flesta genom screening, en mindre andel genom utebliven diagnos, fick jag förtydligat). Det är två skilda saker. Att du antar att detta innebär att de har en förutfattad mening får stå för dig. Det här var inte skvaller om andra patienter på min avdelning eller någonting sådant. Det var över huvud taget inget skvaller. Vilket konstigt sätt att benämna det hela på. Jag frågade inte i egenskap av patient utan efter avslutad utredning. Eftersom dessa psykologer båda var nya på avdelningen diskuterade de inte heller patienter som jag på något sätt kunde känt till.

Det blir ju otroligt vinklat och svårt att föra en vettig diskussion om psykologer ska misstänkliggöras och förklaras oprofessionella om de över huvud taget uttalar sig. Varför ska de inte svara på allmänna frågor, även från före detta patienter?

Varför ifrågasätts dessa två psykologer så enormt, medan läkaren som diagnosticerar aktiva missbrukare nästintill tas i försvar? Är det så att ingen som säger någonting om att människor söker på fel grunder kan ha rätt och ingen som sätter en diagnos, oavsett hur fel den var, kan ses som att ha fel?

Flawed: Jag har inte sagt att det är en stor sak, jag har sagt att det händer. Men läkare som skriver diagnoser på fel grunder och begår tjänstefel är tydligen bara ett problem om de INTE sätter någon NPF-diagnos. (Metamina, som går att injicera, är det preparat amfetaministerna är ute efter.)

Metamina är ett preparat som kanske ger mindre biverkningar en metylfenidat men är nästan omöjligt att få utskrivet på grund av missbruket.
Man måste pröva varenda preparat innan man får metamina och det krävs licens.
Jag är väldigt skeptisk till att en missbrukare lyckas ta sig så långt...

Abbreviation skrev :

Det blir ju otroligt vinklat och svårt att föra en vettig diskussion om psykologer ska misstänkliggöras och förklaras oprofessionella om de över huvud taget uttalar sig. Varför ska de inte svara på allmänna frågor, även från före detta patienter?

Eftersom jag inte var där kan jag inte uttala mig om sammanhanget de yttrade sig i. Men oavsett tycker jag själv inte att det är så förtroendeingivande. Och jag står fast vid vad jag sagt, även psykologer är människor och ser i viss utsträckning vad de förväntar sig att se. Vi får väl hoppas på skarpare screeninginstrument, så blir det inte ett lika stort problem.

Angelic Fruitcake skrev:

Flawed skrev:

Angelic Fruitcake skrev:Apropå drogtestning så vet jag flera ställen som rutinmässigt ber om urinprov innan en ADHD-utredning utförs. Det kanske borde vara regel överallt.

Det tråkiga är att vi som inte är missbrukare får betala för det med ökade väntetider och kostnader.Det vore ju enklare om folk kunde låta bli att fara med osanning.

Jo, men det är ju knappast unikt för npf-utredningar. Folk ljuger hela tiden, av helt obegripliga anledningar. Obegripliga för mig i alla fall, men det verkar nästan vara en folksport. Och vissa verkar till och med njuta av det, även om de inte får några egentliga fördelar av ljugandet, förutom ljugandet i sig. Mytomaner antar jag, men jag undrar hur vanliga de egentligen är. Tyvärr är det en sak som gör det svårt för mig även här på forumet. Många verkar vara instinktivt ärliga, men man vet ju aldrig vem som döljer sig bakom ett nick och vilken agenda de egentligen har.

Sorry för OT.

Mycket väl skrivet,ändå.

Flawed: Vad intressant, att du som klagar på brist på validitet och substans kommer med helt ogrundade uttalanden. Det börjar bli tröttsamt. Jag känner privat ett antal missbrukare som fått Metamina utskrivet och missbrukar på detta. Jag säger inte att de enbart tar Metamina, eller att de tar det i den förskrivna dosen, eller någonting sådant. Vad får dig att tro att en missbrukare som får Metamina utskrivet tar det på ordinerat sätt i ordinerad dos? Nej, doserna man får utskrivna för ADHD räcker inte länge att missbruka på men de är gratis och täcker en del av kostnaden en amfetaminmissbrukare har. Vill man inte ta dem själv går de dessutom att sälja, för inkomsten kan man sedan köpa gatutjack. Att du tycker att det är osannolikt att en amfetaminmissbrukare tagit sig så långt får stå för dig, det finns hur som helst de som har gjort det. Jag tror du underskattar hur långt en missbrukare är beredd att gå för att få ett beständigt flöde av narkotiska preparat.

Tror du kanske inte att det finns människor som får bensodiazepiner utskrivna trots missbruk heller? Missbrukare har i alla tider lyckats lura sig förbi vårdens försök att fånga in dem. Vissa lyckas. Är det svårt för dig att greppa? Det jag säger är att utredande läkare i de här fallen inte ens gjorde ett rimligt försök till att försöka fånga upp dem.

Du sitter och säger att jag ljuger, det är otroligt respektlöst. Jag tänker inte över huvud taget diskutera någonting med en person som anklagar mig för att ljuga, det här är mitt sista svar på något av dina inlägg. Vi har lyckats föra en diskussion i tio sidor utan att någon har sjunkit så lågt som att anklaga en annan för att vara lögnare, grattis till dig för ditt lågvattensmärke.

Flawed skrev:Metamina är ett preparat som kanske ger mindre biverkningar en metylfenidat men är nästan omöjligt att få utskrivet på grund av missbruket.
Man måste pröva varenda preparat innan man får metamina och det krävs licens.
Jag är väldigt skeptisk till att en missbrukare lyckas ta sig så långt...

Nej det var inte så svårt att få utskrivet. Själv prövade jag bara Concerta och Ritalin innan jag fick det utskrivet. Fast jag medicinerade lite drygt 2 1/2 år med Metylfendidat och det var biverkningarna som gjorde att jag slutade med den medicinen.

Men för att räknas som missbrukare inom vården så räcker det med att du har rökt ett bloss på en joint så blir du stämplad som missbrukare. Men om man är aktiv missbrukare så måste man kunna visa på 5 års drogfrihet för att överhuvudtaget få licens för Metmina.

Abbreviation skrev:Flawed: Vad intressant, att du som klagar på brist på validitet och substans kommer med helt ogrundade uttalanden. Det börjar bli tröttsamt. Jag känner privat ett antal missbrukare som fått Metamina utskrivet och missbrukar på detta. Jag säger inte att de enbart tar Metamina, eller att de tar det i den förskrivna dosen, eller någonting sådant. Vad får dig att tro att en missbrukare som får Metamina utskrivet tar det på ordinerat sätt i ordinerad dos? Nej, doserna man får utskrivna för ADHD räcker inte länge att missbruka på men de är gratis och täcker en del av kostnaden en amfetaminmissbrukare har. Vill man inte ta dem själv går de dessutom att sälja, för inkomsten kan man sedan köpa gatutjack. Att du tycker att det är osannolikt att en amfetaminmissbrukare tagit sig så långt får stå för dig, det finns hur som helst de som har gjort det. Jag tror du underskattar hur långt en missbrukare är beredd att gå för att få ett beständigt flöde av narkotiska preparat.

Tror du kanske inte att det finns människor som får bensodiazepiner utskrivna trots missbruk heller? Missbrukare har i alla tider lyckats lura sig förbi vårdens försök att fånga in dem. Vissa lyckas. Är det svårt för dig att greppa? Det jag säger är att utredande läkare i de här fallen inte ens gjorde ett rimligt försök till att försöka fånga upp dem.

Du sitter och säger att jag ljuger, det är otroligt respektlöst. Jag tänker inte över huvud taget diskutera någonting med en person som anklagar mig för att ljuga, det här är mitt sista svar på något av dina inlägg. Vi har lyckats föra en diskussion i tio sidor utan att någon har sjunkit så lågt som att anklaga en annan för att vara lögnare, grattis till dig för ditt lågvattensmärke.

Ursäkta?
Jag tror att jag menade de tio amfetaministerna ,det framgick inte att du var en av dem.
Ursäkta,men jag har själv utretts av ***Borttaget*** och jag har ett klart och tydligt minne om att jag fick ganska många direkta frågor angående missbruk faktiskt.
Vad tråkigt att du tar illa vid dig.
Annars är jag inte så intresserad vad missbrukare har för sig,jag tycker bara att det är tråkigt att vi andra får lida av det.

Moderator mnordgren: Tog bort namnet

slackern skrev:

Flawed skrev:Metamina är ett preparat som kanske ger mindre biverkningar en metylfenidat men är nästan omöjligt att få utskrivet på grund av missbruket.
Man måste pröva varenda preparat innan man får metamina och det krävs licens.
Jag är väldigt skeptisk till att en missbrukare lyckas ta sig så långt...

Nej det var inte så svårt att få utskrivet. Själv prövade jag bara Concerta och Ritalin innan jag fick det utskrivet. Fast jag medicinerade lite drygt 2 1/2 år med Metylfendidat och det var biverkningarna som gjorde att jag slutade med den medicinen.

Men för att räknas som missbrukare inom vården så räcker det med att du har rökt ett bloss på en joint så blir du stämplad som missbrukare. Men om man är aktiv missbrukare så måste man kunna visa på 5 års drogfrihet för att överhuvudtaget få licens för Metmina.

Jag har trots att jag har uttryckt en direkt önskan av att få pröva Metamina blivit nekad till det.
Både av ***Borttaget*** och öppenvården faktiskt.Trots att jag aldrig har missbrukat någonting.Jag kanske ser ut som en missbrukare,det kanske finns en hemlig bok om missbrukar frenologi där ute?

Moderator mnordgren: Tog bort namnet

Flawed skrev:

slackern skrev:

Flawed skrev:Metamina är ett preparat som kanske ger mindre biverkningar en metylfenidat men är nästan omöjligt att få utskrivet på grund av missbruket.
Man måste pröva varenda preparat innan man får metamina och det krävs licens.
Jag är väldigt skeptisk till att en missbrukare lyckas ta sig så långt...

Nej det var inte så svårt att få utskrivet. Själv prövade jag bara Concerta och Ritalin innan jag fick det utskrivet. Fast jag medicinerade lite drygt 2 1/2 år med Metylfendidat och det var biverkningarna som gjorde att jag slutade med den medicinen.

Men för att räknas som missbrukare inom vården så räcker det med att du har rökt ett bloss på en joint så blir du stämplad som missbrukare. Men om man är aktiv missbrukare så måste man kunna visa på 5 års drogfrihet för att överhuvudtaget få licens för Metmina.

Jag har trots att jag har uttryckt en direkt önskan av att få pröva Metamina blivit nekad till det.
Både av ***Borttaget*** och öppenvården faktiskt.Trots att jag aldrig har missbrukat någonting.
Jag kanske ser ut som en missbrukare,det kanske finns en hemlig bok om missbrukar frenologi där ute?

Det var till och med vården som föreslog Metamina för mej så det var inte mitt förslag från början. Så det kanske kan bero på det?

Moderator mnordgren: Tog bort namnet

Apropå detta med screening; är det något som bör/ska ske innan man remitteras till utredningsteamet? Jag är irriterad på att jag aldrig fick genomgå någon screening innan jag placerades i kö. Hade detta gjorts och man upptäckt att mina problem bottnar i något annat, så hade detta sparat både pengar (för landstinget) och energi (för mig). Är screening dyrt och var det i sådant fall därför jag aldrig fick genomgå detta?

En till fråga; har ansökningarna om NPF-utredningar ökat under de senaste, säg, tio åren? Om så är fallet, kan inte detta bero på att samhället har förändrats en hel del på denna tid, dels när det gäller tillgång till information angående NPF och dels för att de sociala kraven i både skola och arbetslivet ser annorlunda ut nu?

@Banzai:

Jag fick fylla i en massa självskattningar och min far typ 20 sidor om hur jag var som barn (5-15) och min dåvarande sambo också ett par. Sedan var det en intervju på en till två timmar med mig och min far. Det var själva screeningen. Sedan beslutade de att med anledning av vad som framkommit fanns det anledning att gå vidare med utredning. Så screeningen kom inte förrän jag väl fått tid för utredning, dessvärre. När du får tid kommer du troligtvis få hemsikickat en massa frågeformulär.

OT

Angelic Fruitcake skrev:@Banzai:

Jag fick fylla i en massa självskattningar och min far typ 20 sidor om hur jag var som barn (5-15) och min dåvarande sambo också ett par. Sedan var det en intervju på en till två timmar med mig och min far. Det var själva screeningen. Sedan beslutade de att med anledning av vad som framkommit fanns det anledning att gå vidare med utredning. Så screeningen kom inte förrän jag väl fått tid för utredning, dessvärre. När du får tid kommer du troligtvis få hemsikickat en massa frågeformulär.

Okej, då vet jag. Jag trodde det gick lite fortare än så och inte var fullt så omständigt. Får man med sig någon som förklarar frågorna i självskattninsformuläret också? Jag skulle behöva det.
Nej, seriöst, kan man fråga om frågorna innan man tar hem formulären? Tror du att det är möjligt att min syster och min väninna kan få fylla i formulär också förutom min mamma? Min mamma ställer gärna upp, men hon minns inte mycket från min barndom vilket min syster gör (tillsammans minns de nog det mesta skulle jag tro) och min väninna har känt mig i över 10 år, så hon vet hur jag fungerar och inte fungerar.

/OT

@Banzai: Jag kopierade formulären min mamma skulle fylla i och fyllde i dem själv också, samt kompletterade med egna dokument där jag svarade på frågor i formulär från andra landsting samt jämförde mig med kriterier för olika diagnoser utförligt och konkret, med argument både för och emot. Jag ville nämligen vara helt säker på att jag inte fick en felaktig diagnos. NP-specialisterna läste dem men hävdade att jag utan tvekan hade fått samma diagnoser också utan mina tillägg. Jag drog mig länge för att söka diagnos eftersom jag inte ville belasta samhället i onödan med mina problem. Jag var nämligen övertygad om att världen var lika kaotisk och uttröttande och förvirrande för alla andra också, men att de hade bättre karaktär och självdisciplin än jag.

Till dem som gärna upprepar hur jobbigt det är att upprepa sig: Detta är ett forum för personer med kliniskt signifikanta funktionsnedsättningar som kan visa sig på olika sätt. Ibland orkar någon inte memorera, navigera i eller streckläsa en flera hundra inlägg lång tråd. Ändå kanske man reagerar på uppenbara risker för tolkning som kan få andra människor att må väldigt dåligt. Att lätt ta åt sig och gräva ned sig även när det är obefogat är ju ännu ett sätt som de kliniskt signifikanta nedsättningarna kan manifestera sig på, som ni säkert vet eftersom ni är så pålästa. Om ni inte orkar visa tolerans för något av detta kanske ni skall föra diskussionen i ett annat forum.

Även om det heter att detta är ett diskussionsforum fungerar det i praktiken minst lika mycket som ett forum för självhjälp och ömsesidig support. Det är så jag föredrar att använda det, och det ämnar jag fortsätta med tills någon med befogenheter uttrycker invändningar mot det. Därför tycker jag inte att det är ett så stort problem om det ibland förekommer upprepningar i en debatt. Nyanser som förhindrar att sårbara människor tar åt sig i onödan förtjänar att upprepas, och bör upprepas - i min värld.

Tintomara Ariadne skrev:Åh, vad du är bra, Bror Duktig! Vill bara säga det.

+1!
Jösses, var hämtar du ork, Bror Duktig.

Tintomara Ariadne skrev: Till dem som gärna upprepar hur jobbigt det är att upprepa sig: Detta är ett forum för personer med kliniskt signifikanta funktionsnedsättningar som kan visa sig på olika sätt. Ibland orkar någon inte memorera, navigera i eller streckläsa en flera hundra inlägg lång tråd. Ändå kanske man reagerar på uppenbara risker för tolkning som kan få andra människor att må väldigt dåligt. Att lätt ta åt sig och gräva ned sig även när det är obefogat är ju ännu ett sätt som de kliniskt signifikanta nedsättningarna kan manifestera sig på, som ni säkert vet eftersom ni är så pålästa. Om ni inte orkar visa tolerans för något av detta kanske ni skall föra diskussionen i ett annat forum.

Även om det heter att detta är ett diskussionsforum fungerar det i praktiken minst lika mycket som ett forum för självhjälp och ömsesidig support. Det är så jag föredrar att använda det, och det ämnar jag fortsätta med tills någon med befogenheter uttrycker invändningar mot det. Därför tycker jag inte att det är ett så stort problem om det ibland förekommer upprepningar i en debatt. Nyanser som förhindrar att sårbara människor tar åt sig i onödan förtjänar att upprepas, och bör upprepas - i min värld.

Jag nickar instämmande!

Tintomara Ariadne skrev:Till dem som gärna upprepar hur jobbigt det är att upprepa sig: Detta är ett forum för personer med kliniskt signifikanta funktionsnedsättningar som kan visa sig på olika sätt. Ibland orkar någon inte memorera, navigera i eller streckläsa en flera hundra inlägg lång tråd. Ändå kanske man reagerar på uppenbara risker för tolkning som kan få andra människor att må väldigt dåligt. Att lätt ta åt sig och gräva ned sig även när det är obefogat är ju ännu ett sätt som de kliniskt signifikanta nedsättningarna kan manifestera sig på, som ni säkert vet eftersom ni är så pålästa. Om ni inte orkar visa tolerans för något av detta kanske ni skall föra diskussionen i ett annat forum.

Även om det heter att detta är ett diskussionsforum fungerar det i praktiken minst lika mycket som ett forum för självhjälp och ömsesidig support. Det är så jag föredrar att använda det, och det ämnar jag fortsätta med tills någon med befogenheter uttrycker invändningar mot det. Därför tycker jag inte att det är ett så stort problem om det ibland förekommer upprepningar i en debatt. Nyanser som förhindrar att sårbara människor tar åt sig i onödan förtjänar att upprepas, och bör upprepas - i min värld.

Jag har full förståelse för de handikapp as medför och för dem som har detta i forumet. Just därför lyfte jag problemet. Men det är ett reellt problem och inte befogat att personliga påhopp kommer på ett inlägg, som en del i en längre diskussion, men där påhopparen endast läst det inlägget och väljer en ganska onödig ton för den har missat att läsa innehållet man tidigare fört.

Förstår jag dig rätt att detta forum syftar till att vara ett "gnällforum"? Isf ska jag genast förflytta mig. Att ha förståelse för andras handikapp, är detta det samma som att aldrig säga emot, eftersom deras yttrande kan vara manifesterat i deras tendens att ex. fastna i detaljer och svårigheter att se helheten? Alla här har ju inte dessa handikapp vad jag fått höra. Det är inte upprepningar som jag ser som kopplat till ev. AS handikapp utan svårigheten att byta perspektiv, tänka om sitt tänkande (metakognition), generallisera och detaljfokus som gör det väldigt svårt att föra en ömsesidig diskussion (antar jag kommer få en massa påhopp nu för jag påpekar detta). Håller helt med om de självhjälpande och stöttande funktionerna med forumet (dock beroende på ämne i tråden), men om förståelse i din mening innebär vad jag tror får jag be om ursäkt och dra vidare.

Tintomara Ariadne skrev:Till dem som gärna upprepar hur jobbigt det är att upprepa sig: Detta är ett forum för personer med kliniskt signifikanta funktionsnedsättningar som kan visa sig på olika sätt. Ibland orkar någon inte memorera, navigera i eller streckläsa en flera hundra inlägg lång tråd. Ändå kanske man reagerar på uppenbara risker för tolkning som kan få andra människor att må väldigt dåligt. Att lätt ta åt sig och gräva ned sig även när det är obefogat är ju ännu ett sätt som de kliniskt signifikanta nedsättningarna kan manifestera sig på, som ni säkert vet eftersom ni är så pålästa. Om ni inte orkar visa tolerans för något av detta kanske ni skall föra diskussionen i ett annat forum.

Men är det inte en sorts hänsyn till andra man tar också om man läser igenom tråden och inläggen ordentligt så det slipper bli missförstånd och kanske dålig stämning på grund av personliga påhopp och att den som skriver också slipper bli utmattad av att skriva om och hela tiden förtydliga bara för att en del inte orkar läsa ordentligt? Då är det kanske bättre att inte uttrycka sig så starkt i så fall.

Tintomara Ariadne skrev:@Banzai: Jag kopierade formulären min mamma skulle fylla i och fyllde i dem själv också, samt kompletterade med egna dokument där jag svarade på frågor i formulär från andra landsting samt jämförde mig med kriterier för olika diagnoser utförligt och konkret, med argument både för och emot.

Nu förstår jag inte, fyllde du i det formulär din mamma egentligen skulle ha fyllt i eller menar du att både du och din mamma fyllde i samma formulär som du kopierat?

@Banzai, du kanske får ett bedömningssamtal först där man bedömer om det finns anledning att överhuvudtaget utreda så du kanske inte behöver fundera så mycket själv just nu på om du kvalificerar dig för utredning.

Flawed skrev:Jag har för mig att man får kryssa i om man är missbrukare eller inte.
Nu vill ju tjackpundarna inte ens ha Concerta eller Ritalin utom i yttersta nödfall,eftersom det är som att spotta i havet så jag vet inte om det här är en så stor sak som du vill påskina.

Flawed skrev:Sedan är knappast missbruk av centralstimulerande droger en kontraindikation för en asperger eller en ADHD diagnos.

Det är väldigt illa att det finns läkare som skriver ut narkotiska läkemedel på felaktiga indikationer. Hur kan ni som klagar här på otillräckliga resurser inom psykiatri o.s.v. tycka att det inte verkar så allvarligt med en läkare som beter sig så och kanske sätter diagnoser som inte stämmer?

Alla kanske heller inte har missbrukat tyngre droger innan, de kanske har missbrukat alkohol och vill gå vidare i sitt missbruk med något annat än alkohol. Det har ju nyligen kommit fram i en undersökning om ungdomars alkoholvanor att ungdomar dricker mindre alkohol men å andra sidan så har missbruk av andra substanser ökat istället.

Missbruk kan också vara vanligt hos individer med personlighetsstörningar som t.ex. narcissism.

Jag förstår att det blir frustrerande att hålla igång en lång seriös diskussion med inhopp av dåligt pålästa deltagare, så jag har startat en ny tråd för den diskussionen och ev möjliga sätt att förbättra situationen: Diskussioner för ett begränsat antal.

Flawed skrev:Jag tror att jag menade de tio amfetaministerna ,det framgick inte att du var en av dem.

Eftersom det här innehåller att allvarligt missförstånd och ett oförskämt antagande vill jag dementera. Jag är inte en av de missbrukare jag talar om. Jag utreddes inte av ***Borttaget***.

Banzai skrev:Apropå detta med screening; är det något som bör/ska ske innan man remitteras till utredningsteamet? Jag är irriterad på att jag aldrig fick genomgå någon screening innan jag placerades i kö. Hade detta gjorts och man upptäckt att mina problem bottnar i något annat, så hade detta sparat både pengar (för landstinget) och energi (för mig). Är screening dyrt och var det i sådant fall därför jag aldrig fick genomgå detta?

En till fråga; har ansökningarna om NPF-utredningar ökat under de senaste, säg, tio åren? Om så är fallet, kan inte detta bero på att samhället har förändrats en hel del på denna tid, dels när det gäller tillgång till information angående NPF och dels för att de sociala kraven i både skola och arbetslivet ser annorlunda ut nu?

Screening bör göras, det är inte en särskilt komplicerad process och borde rimligtvis kunna utföras utan att man får tid för utredning. Jag gjorde min screening innan psykologen tog ställning gällande huruvida jag behövde en ordentlig utredning. Screeningen bestod av självskattningsformulär och samtal kring dessa. Har du frågor om frågorna är det bara att fråga på. Jag gjorde självskattningen hemma och satte en markering för de frågor jag ansåg var diffusa. Dessa diskuterade jag sedan med psykologen innan jag valde att svara.

Tintomara Ariadne skrev:Till dem som gärna upprepar hur jobbigt det är att upprepa sig: Detta är ett forum för personer med kliniskt signifikanta funktionsnedsättningar som kan visa sig på olika sätt. Ibland orkar någon inte memorera, navigera i eller streckläsa en flera hundra inlägg lång tråd. Ändå kanske man reagerar på uppenbara risker för tolkning som kan få andra människor att må väldigt dåligt. Att lätt ta åt sig och gräva ned sig även när det är obefogat är ju ännu ett sätt som de kliniskt signifikanta nedsättningarna kan manifestera sig på, som ni säkert vet eftersom ni är så pålästa. Om ni inte orkar visa tolerans för något av detta kanske ni skall föra diskussionen i ett annat forum.

Jag förstår att det kan vara svårt för andra att läsa allt och hålla reda men jag har faktiskt också kliniskt signifikanta funktionsnedsättningar och utmattningen jag upplever av konstant upprepning är ett reellt problem, den också. Intressant att jag ska "visa tolerans" (dvs, komma över mina svårigheter och bli helt utmattad på köpet) för annars ska jag enligt dig inte vara på forumet, medan andras svårigheter är upp till mig att acceptera, tolerera och inte över huvud taget anmärka på när de påverkar mig negativt. Jag tar mig igenom mina svårigheter med att fokusera, läsa igenom allt och skriva ordentliga inlägg och när jag inte orkar göra det om och om igen, då hör jag inte hemma och är intolerant? Hur det här går ihop vet jag inte.

Jag blir väldigt matt av att delta så engagerat i en diskussion. Jag blir ännu mer matt när människor inte läser ordentligt, missförstår, gör påhopp och antaganden och sedan har mage att anklaga mig för att ljuga, för att det jag säger inte låter sannolikt för dem.


Moderator mnordgren: Tog bort namnet

mar0der skrev:Jag har full förståelse för de handikapp as medför och för dem som har detta i forumet. Just därför lyfte jag problemet. Men det är ett reellt problem och inte befogat att personliga påhopp kommer på ett inlägg, som en del i en längre diskussion, men där påhopparen endast läst det inlägget och väljer en ganska onödig ton för den har missat att läsa innehållet man tidigare fört.

Förstår jag dig rätt att detta forum syftar till att vara ett "gnällforum"? Isf ska jag genast förflytta mig. Att ha förståelse för andras handikapp, är detta det samma som att aldrig säga emot, eftersom deras yttrande kan vara manifesterat i deras tendens att ex. fastna i detaljer och svårigheter att se helheten? Alla här har ju inte dessa handikapp vad jag fått höra. Det är inte upprepningar som jag ser som kopplat till ev. AS handikapp utan svårigheten att byta perspektiv, tänka om sitt tänkande (metakognition), generallisera och detaljfokus som gör det väldigt svårt att föra en ömsesidig diskussion (antar jag kommer få en massa påhopp nu för jag påpekar detta). Håller helt med om de självhjälpande och stöttande funktionerna med forumet (dock beroende på ämne i tråden), men om förståelse i din mening innebär vad jag tror får jag be om ursäkt och dra vidare.

Tydligen var jag otydlig. Personliga påhopp är inte OK, oavsett om man läst eller inte - och inte från någon sida i debatten. Jag upplever inte att någon sida är överrepresenterad på den punkten. Nu är ganska många personer inblandade i diskussionen och vi är nog alla ganska uttröttade av den, så många av oss har gjort oss skyldiga till att svepande rikta sig till "den andra sidan". Det jag reagerade på är hur Zombies trötta försök att för säkerhets skull stötta Banzai (efter att ha läst mitt inlägg och litat på mitt omdöme) möttes av sarkasmer för att han inte orkat läsa hela tråden. Jag uppfattade det som onödiga och sårande personangrepp på någon som bara ville väl.

Självklart skall detta inte vara något "gnällforum". Det är knappast upplyftande. Sakliga inlägg om hur prioriteringar sker har givetvis en plats, och där har du och fler gjort viktiga inlägg. Men det hela (med flera olika författare) blandas med värdeomdömen som sköra personer kan må väldigt dåligt av. Det är ett faktum att många inte orkar läsa flera hundra inlägg, så om man inte nyanserar sig i ett inlägg kommer man troligen att få reaktioner. Visst är det jobbigt, men det jag menar är att det inte är särskilt anmärkningsvärt. Vi får alla försöka stå ut med varandras svårigheter här. Det är så klart ömsesidigt. Jag har verkligen inte mandat att jaga iväg någon, och vill inte heller. Såra vill jag inte heller - ledsen!

Jag tolkar saker bokstavligt. Om någon säger "klara sig utan stöd" så tänker jag automatiskt att jag skulle göra det, och känner mig träffad, eftersom jag fysiskt skulle överleva. Jag skulle nog inte ta mitt liv. För att dra en parallell så är det likadant med uttryck som "göra sitt bästa". Om jag har den minsta gnutta energi kvar, inte uttömt precis varenda reserv och mer därtill, så känner jag inte att jag har gjort mitt bästa. Min självbevarelsedrift har någonstans satt en gräns, alltså har jag begränsat min insats. Det sättet att förstå sitter i ryggmärgen. Det är svårt att tänka bort det. Jag vet flera här som fungerar likadant, och jag kan se hur viss argumentation träffar dem i solar plexus precis som det gör för mig. Därav mina reaktioner.

Mar0der, får jag fråga i vilken egenskap du är med i forumet? Det är inte illa menat. Jag undrar bara. Jag fick för mig att du själv inte hade svårigheter och därför kanske kunde förväntas visa lite större hänsyn, men det kanske var helt fel.

Och jag vill inte komma med påhopp för att du tar upp våra symptom som en förklaring till svårigheter i diskussionen, men om du själv saknar dem känns det sårande - som att få sin pms påpekad mitt i den, av en man som själv inte kan antas ha den (den kvinnliga varianten i alla fall). Säkerligen påverkar våra symptom hur diskussionen förs (det var ju det som var min poäng tidigare), men vanligtvis brukar ändå samtliga inblandade parter ha någon del i ett skeende.

Tintomara Ariadne skrev: Det jag reagerade på är hur Zombies trötta försök att för säkerhets skull stötta Banzai (efter att ha läst mitt inlägg och litat på mitt omdöme) möttes av sarkasmer för att han inte orkat läsa hela tråden. Jag uppfattade det som onödiga och sårande personangrepp på någon som bara ville väl.

Jag upprepar vad jag tidigare skrivit:

Jo men om man inte läser igenom trådarna ordentligt så kan det ju bli missförstånd och onödiga upprepningar, det har ju visat sig flera gånger tidigare och inte bara i denna tråd. Man kanske tar upp saker som redan har klargjorts och skrivits om tidigare samt att det blir missförstånd när någon måste förklara sig om och om igen hur den resonerar eftersom det kommer in nya i tråden som inte läser från början.

Förstår inte riktigt vad du menar med: "vilket man prioriterar - att stödja andra eller att göra ett gott intryck i debatten"?

Det är väl viktigare att veta VAD man stödjer än VEM man stödjer och då borde det väl vara viktigt att man läser igenom alla inlägg först innan man uttalar sig eftersom man inte vet vad och vem som sagt det ena eller det andra tidigare?

Men det riskerar ju att hela tiden bli missförstånd och onödiga upprepningar om man inte läser ordentligt.Tycker du själv inte att det är onödigt?

Jag tycker det hela handlade just om ett missförstånd och därför skrev jag så och Zombie skrev ju själv att han inte orkat läsa hela tråden och då menar jag att det ju lätt kan bli missförstånd. Det är väl inte så konstigt?