På japanskan i våras fick jag lära mig att det japanska ordet för päron är nashi. Alltså är det helt galet att säga nashi-päron.
Av någon anledning började jag samla på sådana där tautologiska ord (vad skall jag säga, jag är aspie... ).
Chai-te är också ett sådant, liksom salsa-sås och Stora Bolsjoj-teatern (bolsje betyder stor på ryska). Nyligen lärde jag mig att "Timor" betyder öster på indonesiska, så Östtimor är också en tautologi!
Någon som kan några fler?

En liten parvel.

Skateboardbräda
CD- och DVD-skiva (D=disc)

Vet inte om det är sant, men någon gång under de finska andra-världskrigs-krigen (se där) ska några ryssar ha kommit till en trakt de inte hade karta till. De ritade upp en så gott de kunde. Pekade ut mot sjön och gjorde en frågande åtbörd. Bonden tyckte inte ryssarna hade med det att göra, så han sa "Järvi". Ryssarna skrev dit "Jerviozero" på sin karta.

Litet senare var tyskarna där. De hade erövrat ryssarnas karta och kunde nu meddela sina befäl att de var framme vid Jerviozerosee.

järvi = sjö (finska)
ozero = sjö (ryska)
See = sjö (tyska)

Dagobert skrev:CD- och DVD-skiva (D=disc)

Just! Det var de exemplen jag visste att jag hade i bakhuvudet. Samma gäller s.k. CP-prov - centralprovsprov - vilket nog å andra sidan är mindre vedertaget.

Jerviozerosee...

Jätte-Stor

Inombordsmotor till båt kallas yanmar på nån söderhavsö, efter det första motorfabrikatet, Yanmar, som dök upp på ön. En inombordare från Volvo benämns alltså Volvo-yanmar, och en Yanmar-motor benämns Yanmar-yanmar.

Enl. en gammal båttidning.

- Dalmas (och Dalkulla) om jag förstått rätt...?

- Kebabkött

Folkdemokrati.

Säbysjön (sä betyder sjö).
Brännkyrka kyrka.

Pytte-liten

jorand skrev:- Dalmas (och Dalkulla) om jag förstått rätt...?

Det där beror allt på vem du frågar. Mas i allmänhet kan betyda 'lat och trög person'. På dalfolk kan det väl således vara ett öknamn — kanske från början bland folk i övre Dalarna på de "dästa och pösiga" slättborna i nedre Dalarna, har jag ett vagt minne av att möjligen ha läst någonstans. (Slättborna i Rumboland eller 'det öppna landet', sedermera kallade rumpmasar.) Eller så kanske det var sjutton- och artonhundratalens stockholmare som missförstod namnet Mats på moramål och liknande, när somrarnas herrarbetare kallade varandra det.

Kulla betyder helt enkelt 'flicka' (även lisskulla) och 'ung kvinna' bland dem som fortfarande talar någon rest av "äkta" dalmål (mer än bara rikssvenska med kanske bergslagsaccent och någon lokal ströform).

Så inget av det är någon ursprunglig beteckning på 'dalfolk' eller var något de kallade sig själva åtminstone förr.

Denna va lite finurlig.

The similar term PNS syndrome (which expands to "PIN number syndrome syndrome," and further to "personal identification number number syndrome syndrome") was coined by Usenet users

Språket innehåller ganska många dolda tautologier som man inte märker förrän man försöker översätta mellan språk som skiljer sig starkt från varandra. Några exempel:

* Alla svenska meningar måste ha ett subjekt. När det inte finns något subjekt stoppar man in ordet "det", exempelvis i uttrycken "det regnar", "det snöar" osv.

* Alla svenska meningar måste innehålla ett verb. Ett helt onödigt verb är ordet "är" som inte uttrycker någon handling utan bara för sakens skull stoppas in mellan två substantiv, mellan ett substantiv och ett adjektiv etc. Arabiska, hebreeiska, ryska mm använder inte denna utfyllnad.

*Alla svenska verb böjs efter tempus, även i fraser där tidpunkten anges med adverbial. Ni har nog hört en och annan invandrare som haft svårt med detta och sagt "Jag gå imorgon" eller liknade.

Fast å andra sidan är tautologier nödvändiga för att minska risken för missförstånd.

Vildsvin skrev:Ett helt onödigt verb är ordet "är" som inte uttrycker någon handling utan bara för sakens skull stoppas in mellan två substantiv, mellan ett substantiv och ett adjektiv etc. Arabiska, hebreeiska, ryska mm använder inte denna utfyllnad.

Inte riktigt. Ett verb måste inte uttrycka just en handling. Verbet vara uttrycker varande. Det är en företeelse i verkligheten som blir avgörande i vissa sammanhang, där de språk du nämnde då måste uttrycka den med omskrivningar (eller ryskan med sina rester av verbet bytj 'vara'). Omvänt skiljer bland annat spanskan mellan två former av det som för oss är "varande", som vi kanske kan grovt kalla existens (verbet ser) och tillstånd (verbet estar). Eller finskan något i viss mån liknande, fast genom en kasusform i nominalböjningen (essiv).

Brorsan kom på basketkorg och CI-implantat (CI står nämligen för cochlea-implantat).

Får man nämna "egna" tårtor?

Frågar jag och gör det innan TS ens haft chansen att svara, go me! Här kommer då lite felsägningar:

"En enögd Cyklop"
"Kvinnoklänning"
"Självklara saker som säger sig självt"

Vid närmare eftertanke så vet jag faktiskt inte om de två första hör hemma i tråden ö.h.t. Jag tror den sista kanske kan kvala in.

Vet inte vad en cyklop är om inte enögd?

Och en klänning är ju numera såpass förknippad med kvinnfolk att man hellre kallar den något annat när den bärs av män. Men visst, ordet självt betyder ju bara "klädning".
Fast man kan ju förstås tala om flickklänningar också.

Zombie skrev:Vet inte vad en cyklop är om inte enögd?

Det var det jag tyckte var så roligt när personen sa detta. Jag undrade om det fanns tvåögda cykloper också.

För att spinna vidare på Vildsvins språktema: Erik Wellander hette en som försökte få svenskarna att släppa greppet om föreställningen "ju krångligare desto finare". Dessvärre är resultatet lika obeständigt som städning av offentliga toaletter och numera finns det väl knappast ens någon plats för sådana kall i det offentliga rummet.

Iallafall, ett av hans exempel på vad ett enkelt uttryck kunde råka ut för när byråkrater eller folk med komplex för att inte skriva tillräckligt "fint" fick fatt i det:

Höet bärgades.
Höbärgningen verkställdes.
Verkställandet av höbärgningen skedde.

Strax efter han skrev det där blev det faktiskt brukligt att vrida till sådana uttryck ett halv varv till:

Verkställandet av höbärgningen ägde rum.

Banzai skrev:

Zombie skrev:Vet inte vad en cyklop är om inte enögd?

Det var det jag tyckte var så roligt när personen sa detta. Jag undrade om det fanns tvåögda cykloper också.

Vet inte om de har siamesiska tvillingar kanske?

"Tårta på tårta-tautologi" (det var en väldigt filosofiskt lagd granne jag hade för ett antal år sedan som uttryckte det ordet vid ett tillfälle). Får jag stilpoäng nu *duckar kvickt*?

Andra klassiker är ju
RAM-minne
SCSI-inerface
OFC-cupper
HDD-drive
med flera där förkortningen redan innehåller ordet (som upprepas efter förkortningen)

Vildsvin skrev:*Alla svenska verb böjs efter tempus, även i fraser där tidpunkten anges med adverbial. Ni har nog hört en och annan invandrare som haft svårt med detta och sagt "Jag gå imorgon" eller liknade.

Tvärtom böjs ju svenska infinitiver inte alls (syntetiskt) efter tempus, till skillnad från exempelvis antika grekiska infinitiver, som böjs i fem olika tempora. Både jag såg henne komma och jag ser henne komma är fullt grammatiska och semantiskt sansade svenska satser. Vidare tycker jag att man minst lika gärna kan säga att svenska finita verb i presens saknar tempusmarkering som att de skulle vara markerade för presens – och i passivum är det ju till och med så formmässigt.

Zombie skrev:Eller finskan något i viss mån liknande, fast genom en kasusform i nominalböjningen (essiv).

Jag tror inte att finskans essiv har något med estar–ser-grejen att göra; den används för både essentiella och tillfälliga egenskaper, ungefär som svenskans som. http://www.flickr.com/search/?q=väsyneenä har en del exempel på temporärt trötta och http://www.google.com/search?q="nisäkkäänä" på permanenta däggdjur.

Den tiden jag arbetade talade vi ofta om "ISBN-nummer". Eftersom N:et betyder just number/nummer så blir det en tautologi. Å andra sidan, vad skulle man ha sagt? Bara ISBN, då kanske inte folk uppfattade vad det gällde. Hela långa uttrycket (International Standard Book Number) ville man inte heller säga. ISB-nummer hade varit mest logiskt, men ISBN-nummer var det inkörda.

Öht så ses väl förkortningar som egna ord och så måste man tillägga ett förklarande ord, vare sig detta är "sjö" el "nummer".