Vad tror ni är orsaken till att många med AS har svårt att få jobb?

Jag väntar på utredning. Så jag vet inte än om jag har AS. Men om jag ska se till mig själv ändå så är det nog för att jag har väldigt begränsade intressen. Och att jag har svårt för att låtsas vara tillräckligt engagerad och intresserad av ett jobb jag mest vill ha för att det verkar ok, och för att jag vill tjäna pengar. Det är sällan jag stöter på jobb när jag söker som jag känner att wow det här jobbet vill jag verkligen ha.

Så då kanske ansökningarna inte blir så bra. Sen verkar det ju som att man ska vara värsta framåt och ringa och tjata också. Sen kanske det tyvärr är så också att om man har svårt att få kompisar, så har man svårt att få ett jobb också. Man ska vara framgångsrik från början i vårat samhälle tyvärr.


Moderator: Förtydligade rubriken.

Dalakille skrev:Vad tror ni är orsaken till att många med AS har svårt att få jobb? Jag väntar på utredning. Så jag vet inte än om jag har AS. Men om jag ska se till mig själv ändå så är det nog för att jag har väldigt begränsade intressen. Och att jag har svårt för att låtsas vara tillräckligt engagerad och intresserad av ett jobb jag mest vill ha för att det verkar ok, och för att jag vill tjäna pengar. Det är sällan jag stöter på jobb när jag söker som jag känner att wow det här jobbet vill jag verkligen ha.

Så då kanske ansökningarna inte blir så bra. Sen verkar det ju som att man ska vara värsta framåt och ringa och tjata också. Sen kanske det tyvärr är så också att om man har svårt att få kompisar, så har man svårt att få ett jobb också. Man ska vara framgångsrik från början i vårat samhälle tyvärr.

nja det beror på vad man deffinerar som jobb.???
stjälv så började jag arbeta redan i tonåren på cafe i märsta ..
LSS fixade en praktik åt mig på coop i kungsängen för ca 5 år sedan.
har sedan dess också haft en praktik via östelrlens fhsk på ÖB i ystad.,
sedan efter det så har man arbetat ett år på dagli verksamhet.
bytte sedan till ny dagli verksamhet och bytte igen ganska nyligen till en
till ny dagli verksamhet..så visst finns det jobb....
LSS ger rätt till dagli verksamhet...och det är väl ändå arbete..?????

manne skrev:nja det beror på vad man deffinerar som jobb.???
stjälv så började jag arbeta redan i tonåren på cafe i märsta ..
LSS fixade en praktik åt mig på coop i kungsängen för ca 5 år sedan.
har sedan dess också haft en praktik via östelrlens fhsk på ÖB i ystad.,
sedan efter det så har man arbetat ett år på dagli verksamhet.
bytte sedan till ny dagli verksamhet och bytte igen ganska nyligen till en
till ny dagli verksamhet..så visst finns det jobb....
LSS ger rätt till dagli verksamhet...och det är väl ändå arbete..?????

Jag menar jobb där man inte får någon hjälp. Alltså att man till exempel får anställning i en Ica butik. Praktik och daglig verksamhet är nog ofta rätt lätt att få vara på. Och praktik har jag varit på via ungdomsgarantin och så. Men eftersom jag inte fått någon diagnos än har jag nog inte rätt till någon daglig verksamhet. Men jag har väldigt svårt för att hitta ett jobb i alla fall.

Dalakille skrev:Jag menar jobb där man inte får någon hjälp. Alltså att man till exempel får anställning i en Ica butik. Praktik och daglig verksamhet är nog ofta rätt lätt att få vara på. Och praktik har jag varit på via ungdomsgarantin och så. Men eftersom jag inte fått någon diagnos än har jag nog inte rätt till någon daglig verksamhet. Men jag har väldigt svårt för att hitta ett jobb i alla fall.

sök till detta..!!!!!!!!

http://www.aspergercenter.nu/

Tack för tipset. Men jag måste nog vänta tills jag får göra min utredning.

Dalakille skrev:Tack för tipset. Men jag måste nog vänta tills jag får göra min utredning.

Här är en adress till som jag hittade nu...!!!

http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/

Dalakille skrev:Vad tror ni är orsaken till att många med AS har svårt att få jobb? Jag väntar på utredning. Så jag vet inte än om jag har AS. Men om jag ska se till mig själv ändå så är det nog för att jag har väldigt begränsade intressen. Och att jag har svårt för att låtsas vara tillräckligt engagerad och intresserad av ett jobb jag mest vill ha för att det verkar ok, och för att jag vill tjäna pengar. Det är sällan jag stöter på jobb när jag söker som jag känner att wow det här jobbet vill jag verkligen ha.

Så då kanske ansökningarna inte blir så bra. Sen verkar det ju som att man ska vara värsta framåt och ringa och tjata också. Sen kanske det tyvärr är så också att om man har svårt att få kompisar, så har man svårt att få ett jobb också. Man ska vara framgångsrik från början i vårat samhälle tyvärr.

Det som hitills varit för svårt för mig på de enstaka jobb jag haft har varit;

1. Social samvaro
Att orka umgås med andra på en arbetsplats. Att samarbeta med andra i jobbet. Att orka äta tillsammans. Kallprat är extremt energikrävande för mig, det räckte med några minuter innan jag skulle börja arbeta så var jag helslut och mkt okoncentrerad resten av dagen. Efter en sån dag somnar inte förrän framåt småtimmarna om ens alls eftersom jag har så svårt att varva ner (har för övrigt extrema sömnproblem).

2. Koncentration.
Är det flera ljud samtidigt ( t ex ngn som skriver på tangentbord, samtidigt som ventilationen surrar samtidigt som ngns telefon ringer samtidigt dom ngn vill prata med mig eller jag ska utföra nån form av uppgift) - kan jag inte koncentrera mig, alltså utföra uppgiften eller ta in vad ngn säger till mig, t ex instruktioner. Helt tyst och ensam måste det vara för att jag ska klara av det jag ska utföra (gäller även hemma om jag ska städa, tvätta, diska osv.)

3. Svårt att göra flera saker samtidigt.
Går in under 1 och 2 ovan, t ex äta samtidigt som man ska umgås, eller utföra arbetsuppgifter samtidigt som man ska prata med ngn...

4. Ljudkänslighet. Se punkter ovan.

Tilläggas kan att jag inte haft så svårt att få de enstaka jobb jag haft, och tror inte att det skulle va jättesvårt i dagsläget heller. Jag är ganska bra på att skriva brev och ansökningar och kan ringa och spela intresserad och utåtriktad om jag bestämmer mig för det. Jag har ändå en viss känsla för hur man ska va för att göra ett någorlunda bra intryck på t ex arbetsintervju/introduktion. Jag skulle kunna ta ett jobb, spela en social roll, va trevlig och så, och köra det racet i några dagar/veckor, men priset blir för högt och kommer göra att jag måste vara sjukskriven ännu mer och det är det inte värt.

Så alternativet för mig idag är att hitta ngt som inte är för mentalt energikrävande. Som kan ge lite mer än det tar.

Ah ok och för mig är det tvärtom. Skulle jag få jobbet skulle det nog gå bra. Men det är just att spela intresserad, och komma på orsaker till varför just jag ska ha jobbet som är svårt för mig. Men visst är det sociala ett problem för mig också. Har svårt att veta vilka man ska heja på och så.

manne skrev:nja det beror på vad man deffinerar som jobb.???
stjälv så började jag arbeta redan i tonåren på cafe i märsta ..
LSS fixade en praktik åt mig på coop i kungsängen för ca 5 år sedan.
har sedan dess också haft en praktik via östelrlens fhsk på ÖB i ystad.,
sedan efter det så har man arbetat ett år på dagli verksamhet.
bytte sedan till ny dagli verksamhet och bytte igen ganska nyligen till en
till ny dagli verksamhet..så visst finns det jobb....
LSS ger rätt till dagli verksamhet...och det är väl ändå arbete..?????

Tack Manne!

Visst är daglig verksamhet arbete - absolut!!!
Jag ser min dagverksamhet som arbete fast jag får min inkomst från FK. Så länge jag har Dagverksamhet (som jag har rätt till) och gör den efter min förmåga så skall ingen säga att jag inte är produktiv.

13 Nov så skall jag ha samtal om hur det går på dagverksamheten - skall bli mycket spännade vad chefen säger.

Dalakille skrev:Vad tror ni är orsaken till att många med AS har svårt att få jobb? Jag väntar på utredning. Så jag vet inte än om jag har AS. Men om jag ska se till mig själv ändå så är det nog för att jag har väldigt begränsade intressen. Och att jag har svårt för att låtsas vara tillräckligt engagerad och intresserad av ett jobb jag mest vill ha för att det verkar ok, och för att jag vill tjäna pengar. Det är sällan jag stöter på jobb när jag söker som jag känner att wow det här jobbet vill jag verkligen ha.

Så då kanske ansökningarna inte blir så bra. Sen verkar det ju som att man ska vara värsta framåt och ringa och tjata också. Sen kanske det tyvärr är så också att om man har svårt att få kompisar, så har man svårt att få ett jobb också. Man ska vara framgångsrik från början i vårat samhälle tyvärr.

Jag har också haft svårt att få jobb. Sen jag väl fått det första jobbet så kom jag ofta till intervju, eftersom jag hade både rätt utbildning och erfarenhet. Men sen upptäckte de att jag hade fel personlighet.

Alltså man måste kunna prata lätt och lagom om sig själv. Och inte bara svara ja och nej på intervjuarens frågor. (Samtidigt som man inte får prata för mycket.)

Gärna ska man vara intresserad av just det företaget också. Urlöjligt tycker jag, vad man är intresserad av är att få ett jobb. Sen om man börjar jobba där, då kan man bli intresserad av företaget.

Men du kan väl prata i stället om hur intresserad du är av uppgifterna och att du tror att du klarar av dem väl. Och att du också är intresserad av att lära dig mera inom området.

Finns det inte "jobbsökarkurser" på AF? Där de både tipsar om vad man ska skriva i ansökan och CV och hur man ska uppträda på intervju.

Alien skrev:Jag har också haft svårt att få jobb. Sen jag väl fått det första jobbet så kom jag ofta till intervju, eftersom jag hade både rätt utbildning och erfarenhet. Men sen upptäckte de att jag hade fel personlighet.

Alltså man måste kunna prata lätt och lagom om sig själv. Och inte bara svara ja och nej på intervjuarens frågor. (Samtidigt som man inte får prata för mycket.)

Gärna ska man vara intresserad av just det företaget också. Urlöjligt tycker jag, vad man är intresserad av är att få ett jobb. Sen om man börjar jobba där, då kan man bli intresserad av företaget.

Men du kan väl prata i stället om hur intresserad du är av uppgifterna och att du tror att du klarar av dem väl. Och att du också är intresserad av att lära dig mera inom området.

Finns det inte "jobbsökarkurser" på AF? Där de både tipsar om vad man ska skriva i ansökan och CV och hur man ska uppträda på intervju.

Jo jag har gått nån sån kurs förut. Men man måste ju ändå bestämma själv varför man är intresserad av att jobba på företaget. Men jag har blivit lite bättre på att skriva ansökningar nu.


Moderator: Rättade trasigt citat.

Dalakille skrev:

Men du kan väl prata i stället om hur intresserad du är av uppgifterna och att du tror att du klarar av dem väl. Och att du också är intresserad av att lära dig mera inom området.

Finns det inte "jobbsökarkurser" på AF? Där de både tipsar om vad man ska skriva i ansökan och CV och hur man ska uppträda på intervju.

Jo jag har gått nån sån kurs förut. Men man måste ju ändå bestämma själv varför man är intresserad av att jobba på företaget. Men jag har blivit lite bättre på att skriva ansökningar nu.

Man brukar råda sökande att ta reda på så mycket som möjligt om företaget man söker plats hos. Fast det gäller kanske högre tjänster, där man söker bara just denna tjänsten. Om man söker ett vanligt jobb och söker hos flera företag samtidigt går det ju inte att komma ihåg. Tror också de vet själva att om man inte söker en högre tjänst så söker man pga jobbet och inte arbetsgivaren.

Jag brukade skriva att jag tyckte tjänsten passar just mig för att jag hade de efterfrågade kvalifikationerna. Den svåra frågan varför jag sökte nytt jobb öht (är man arbetslös behöver man inte svara på den frågan). Att säga att man var missnöjd med nuvarande arbetsgivare gick inte. (Då skulle de tänkt att det här är en riktig gnällspik som kommer att bli missnöjd hos oss också.) Jag fick komma med nån floskel om att jag ville utvecklas och pröva på nåt nytt.

Jag försöker ta mig ut på arbetsmarknaden, till något s.k. kvalificerat jobb. Det verkar ibland som om jag är obstinat eller orealistisk beträffande vad för jobb som finns att få, snarare än realistisk beträffande vilka jobb jag kan klara av, på sikt.

Det råkar vara så att inget jobb i världen kan få mig att känna att jag verkligen gör nytta för världen, jämfört med vad jag kan göra. Därför har jag tänkt gå till jobbet, utföra mina uppgifter engerat och väl och sedan glömma jobbet varje dag jag kliver ut därifrån. Jag har viktigare projekt att tänka på. Det har nyligen sagts mig att man förväntas vara mer "engagerad" än så, om man har ett "kvalificerat" jobb. Det skulle alltså skära sig socialt om jag har den inställningen.

Är det så illa? Vad är det då för "engagemang" som krävs av en? Måste man vara karriärlysten? Måste man vilja höja sin lön? Måste man vilja prata jobb på fritiden...

På vilket sätt skulle det kunna skära sig; skulle chefen finna mig ambitionslös och kicka mig, hur väl jag än skötte mig? Någon som tror sig begripa det här litet?

Oh shit. Jag har nog haft en jävla tur då mitt specialintresse råkade korrelatera i rätt tid och sammanhang.

Att man lär sig saker genom att umgås socialt med de andra på jobbet är ett problem för mig, som helst inte umgås folk mer än nödvändigt. Jag kan inte själv förstå vad jag förväntas göra (och inte göra) utan att få instruktioner om det. Får jag information fastnar smått, med mitt dåliga arbetsminne. Jag vill helst ha en "bruksanvisning" på 300 sidor, men det har ju ingen arbetsplats

MsTibbs skrev:Att man lär sig saker genom att umgås socialt med de andra på jobbet är ett problem ...

Kanske är det den sortens extra engagemang som avses. I så fall blir det ju nämligen myckete svårt att klara sig med den inställning som jag vill ha; man behöver nog fundera även utanför arbetstid, för att kunna föra lärorika dialoger med sina kollegor.

Ingen som har mer erfarenhet?

Resten av problemet med att som aspie lära sig sina arbetsuppgifter håller jag på att få hjälp med.

Jag gör ju egentligen hellre analys av saker och räknar ut logiska lösningar än att jag prövar, tar in intryck och prövar igen. Om det inte känns som att det finns tid att låta mig studera alla detaljer och skapa mig helhetsbild av ett arbete, så behöver jag veta mycket noga vad jag skall göra och vad jag inte skall göra. Inte en 300-sidig manual men väl instruktioner motsvarande en 50-sidig, skall jag kanske kunna få. I annat fall behöver jag överblick över i stort sett allt som min avdelning sysslar med, vilket är mer tidseffektivt i längden men kräver mer tid till att börja med. Tredjealternativet för mig är egen verksamhet, fjärde är rännstenen som gatsopare.

Sitter just nu o. funderar på det här med jobb. Lämnade mitt gamla jobb som i fjor o. har nu praktik o. hoppas hoppas kunna hitta ett nytt jobb inom det som jag nu vill jobba med - kontor. Kommer krävas lite utbildning av mig först antagligen. Jag tror o. hoppas, men ändå känns det svårt. Ska ha möte idag Verkligen blandade känslor inför jobbframtiden..
Nå`n med AS. som har efarenhet av kontorsjobb?

sommar skrev:Nå`n med AS. som har efarenhet av kontorsjobb?

kontorsassi ... t=nassepuh

jonsch skrev:

sommar skrev:Nå`n med AS. som har efarenhet av kontorsjobb?

kontorsassi ... t=nassepuh

Tack, Jonsch! I den tråden kan jag nog hitta ngt.

manne skrev:nja det beror på vad man deffinerar som jobb.???
stjälv så började jag arbeta redan i tonåren på cafe i märsta ..
LSS fixade en praktik åt mig på coop i kungsängen för ca 5 år sedan.
har sedan dess också haft en praktik via östelrlens fhsk på ÖB i ystad.,
sedan efter det så har man arbetat ett år på dagli verksamhet.
bytte sedan till ny dagli verksamhet och bytte igen ganska nyligen till en
till ny dagli verksamhet..så visst finns det jobb....
LSS ger rätt till dagli verksamhet...och det är väl ändå arbete..?????

En daglig verksamhet är inget jobb det är bara betald verksamhet inget annat. Hur som det är inte svårt att få ett jobb heller för den delen det jag kan rekomendera dig är att snacka med din arbetsförmedling, kolla vad dom har för utbildningar osv, jag gjorde detta efter att jag blev trött på att dom ville skyffla in mig på massa sketna "praktiker" så jag sa rätt ut har ni några utbildningar. Fick en svetsutbildning på Lernia och det funkar riktigt bra om man har asperger i min mening det är så mycket självständigt i svetsning så det passar nog dom flesta med asperger riktigt bra.

Jag har kommit till en given slutsats om vad för praktik en aspie borde skickas på.

"Trivs med överblick över hela verksamheten och är systematiskt noggrann med detaljerna men delegerar gärna det dagliga kompromissandet till andra.

Öppen för okonventionella förslag och har förståelse för alla slags personliga problem. Ordhållig och principfast."

Vi borde få praktikplats som chef, naturligtvis!

/ J

Frågan var "varför aspiesar har svårt för att få/behålla jobb". Jag tror att det till stor del beror på en kombination av okunnighet och fördomar. Hos arbetsgivare i första hand.
Just vår ojämna begåvningsprofil gör att vi ofta har spetskompetens som de flesta arbetsgivare (åtminstoine litet större arbetsplatser) skulle kunna ha stor nytta av. Men de förstår inte det.

Dagens Nyheter publicerade i veckan en artikel om ”speed-dejting” vid anställningsrekrytering. Den finns inte i nätupplagan av DN, men det är en avskrift från tidningen Chef 2007-09-25:

http://www.chef.se/dynamisk/index.php/i ... ryteringen

Företaget föreslås bjuda in 20–30 sökande i taget.

”Kandidaterna får en namnetikett och fotograferas med dem när de kommer. Samla sedan alla i mingelrummet.”

” Värden lottar fram tre kandidater för intervjuer och visar dem till var sin intervjustation. Värden stannar i mingelrummet för att svara på allt som kandidaterna inte vågat fråga vd om. Samtidigt kan han eller hon observera de sökande, vilka som tar många kontakter, vilka som sitter för sig själva och så vidare.”

Varje kandidat blir individuellt intervjuad av tre olika personer fem minuter i taget.

”Kandidaten ombeds presentera en konstruktion på en whiteboard. Till exempel rita och förklara hur ett badrum på 1x1 meter kan utformas. Intervjuaren får en bild av hur kandidaten kommunicerar, till exempel om han har ögonkontakt och ställer engagerade frågor och om situationen känns naturlig.”

När dagen är slut finns, hoppas företaget, bara två eller tre kandidater kvar att granska noggrannare.

Knappast aspergervänligt.

Allt blir så mkt lättare när man vet vad man själv vill! Vet man inte det så är det trial and error metoden som gäller. Har man tur hamnar man ngnstans där det fungerar, har man otur hamnar man ngnstans där ens svagheter är starkast:/

Kan man inte själv se vad man är bra på och vad man skulle gilla så finns det personer som hjälper en med det. Gäller bara att hitta den personen....

Det är ingen rolig sits att söka jobb bara för pengarnas skull, om det inte är jobb för kort tid man söker. Vill man hitta sin plats i livet så är det ju jobb som engagerar en som man vill ha. Såg i går på finsk teevee en kvinna som jobbat som frisör tills hon blev 42 år och tröttnade. Bytte jobb till polis. Det var kul att se att man kan byta och prova på helt nya saker även senare.

Ville bara säga att just du behövs ngnstans, gäller bara att hitta det stället:)