Tja
Varje gång jag har varit med om en situation som varit extra krävande, tex att jag har träffat folk, så får jag huvudvärk, feber (alltid över 38), yrsel, extrem trötthet och ser dimmigt.
Är det nån mer som det händer nått liknande med?

Inte feber eller yrsel men väl stresshuvudvärk, stel i nacke, trött och svettig...

Jo då,det kan hända mig med.

ja usch ja. inte feber iofs, men allt det andra.
har kommit underfund med att jag ibland behöver ta ett "sovdygn" för att bli människa igen efter extremt krävande saker (t ex. som för några veckor sen då jag och min sambo sjöng/spelade i kyrkan på hans fars bröllop. herreminje, både prestation och sen stor fest med släktingar och vänner som alla vill hälsa och skåla, jag var helt DÖD efteråt).

Aspergare är ofta sköra på det här viset, har jag förstått.

Förr, när jag orkade något, skulle det gå långt innan min reaktion blev så tydligt fysisk. Den mentala utmattningen brukade bli tydlig först och de fysiska uttrycken höll sig såpass vaga att det alltid "kunde vara ett sammanträffande". Fast till slut blev ju det fysiska tydligt det med. Och så blev jag så utbränd (och sjuk?) som jag blev också.

Så det här tror jag är signaler man måste ta på allvar och försöka göra något åt. Och söka sig en omgivning som respekterar. Innan ens kropp gör det åt en genom att lägga av.

Feber har jag aldrig råkat ut för men trött i huvudet har jag blivit.

Intressanta svar.
Själv blir jag alltid liksom sjuk, alltså som jag skulle ha influensa, känns i princip exakt likadant. Behöver inte vara att det har hänt nått jättespeciellt för att det ska bli så heller, typ som igår då det enbart handlade om ett missförståd med tid och så för en grej och på vägen hem började jag redan känna mina "influensasymtom" och sedan satt det i hela kvällen och natten, känner mig fortfarande groggy och önska jag hade kunnat sova bort hela dagen.

inte feber, men yrsel huvudvärk och värk "bakom"/ över ögonen, samt väldigt trött och får en stikande känsla i kroppen efter krävande situationer, för mycket interaktion med andra människor, eller situationer då man inte gör sig förstådd.

Jag får också symptom av krävande situationer, men inte i huvudet utan i magen. Mår illa innan situationen (om den är planerad) och får något som liknar irriterad tarm efteråt men det går över efter någon/några dagar. Ingen feber, yrsel eller nått sånt.

Jag känner mig sjuk i samband med krävande situationer (oftast efteråt). Oändligt trött, känns febrigt men har aldrig kollat. Jag brukar sova 4-5 timmar, och sen är det bra igen.
Jag planerar alltid in sömn efter saker jag vet om kommer bli jobbiga.

Flia skrev: Jag brukar sova 4-5 timmar, och sen är det bra igen.
Jag planerar alltid in sömn efter saker jag vet om kommer bli jobbiga.

Men om man har så pass stora sömnproblem att man inte ens kan sova då, har du några andra förslag på vad man kan göra?

Jag blir mest utmattad, psykiskt trött, av att vara social en längre tid. Behöver vara för mig själv och återhämta mig så jag brukar inte umgås med kompisar två dagar i rad. Det är för krävande för mig...

Jag blir väldigt utmattad och geggig i huvudet efter (mentalt) krävande händelser, vilket för mig innefattar att hålla en föreläsning, handla på Clas Ohlson, övervara en middag med andra människor och liknande. Det sitter i mellan två dagar och två veckor. Medelvärdet är ca. tre dagar, så de längre perioderna kommer efter långresor, långvarigt umgänge o.s.v. Eftersom jag gränsar till autistisk, så kan jag ibland bli inlåst i mig själv, min bubbla som jag kallar den. Det är väldigt obehagligt och tar lång tid att hämta sig ifrån, men det sker numera mycket sällan eftersom jag oftast inte tillåter mig att få min hjärna så fylld av intryck att det händer.

Förra lördagen guidade jag under en liten botanisk exkursion. Jag är fortfarande trött efter det.

Lakrits skrev:Förra lördagen guidade jag under en liten botanisk exkursion. Jag är fortfarande trött efter det.

Jag hoppas att du ändå fick lite mersmak av att ha intresserade 'studenter'...

Huvudvärk är den ständige partner som aldrig överger mig. Kan också ta ut mig över tid men då blir också återhämntningstiden längre. Samt att orken har avtagit på senare år.

KaosPrinsessa skrev:

Flia skrev: Jag brukar sova 4-5 timmar, och sen är det bra igen.
Jag planerar alltid in sömn efter saker jag vet om kommer bli jobbiga.

Men om man har så pass stora sömnproblem att man inte ens kan sova då, har du några andra förslag på vad man kan göra?

Att bara lägga sig på sängen och vila hjälper också. Men då ska det vara tyst omkring mig. Viktigast är nog att slippa känna stress över nånting, ge sig själv några timmar av att bara ligga och stirra i taket.

Flia skrev:Att bara lägga sig på sängen och vila hjälper också. Men då ska det vara tyst omkring mig. Viktigast är nog att slippa känna stress över nånting, ge sig själv några timmar av att bara ligga och stirra i taket.

Aha sånt där som jag hittills inte har klarat av. Jag känner mig alltid stressad och/eller rastlös hur jag än mår eller känner mig för övrigt.

KaosPrinsessa skrev:Tja
Varje gång jag har varit med om en situation som varit extra krävande, tex att jag har träffat folk, så får jag huvudvärk, feber (alltid över 38), yrsel, extrem trötthet och ser dimmigt.
Är det nån mer som det händer nått liknande med?

KaosPrinsessa skrev:Jag får också symptom av krävande situationer

Jag får också symptom av krävande situationer. Vilka symtom jag får och hur starka de blir är situationsbundet, men vanliga symtom är extrem trötthet, huvudvärk, feberpåslag (har dock aldig mätt temperaturen), ont i magen, svårt att andas, illamående, rastlöshet trots trötthet, ledvärk osv.

Tyvärr har jag sällan möjlighet att lägga mig ned och vila. Vi har inte ens en säng på arbetet så om jag behöver vila får jag sätta mig på toan. Hemma är det barnen som måste ha sitt och visst klarar de sig utan mig någon timme om jag lägger mig på soffan, men jag har ju såna perceptionsproblem (speciellt auditiva) att jag inte kan stressa ned om det inte är helt tyst.
Tillslut kommer irritationen och agressionsutbrotten.

Svårigheten är ju att man många gånger inte KAN välja att vila eftersom konsekvenserna blir så stora. Och det här ställer till det för mig. För då måste jag analysera en massa - ett exempel:
- om jag sjukskriver mig får jag mindre pengar vilket leder till att ekonomin inte går ihop, vilket leder till ökad oro för mig själv och mina barn, vilket leder till ett gäng nya besvärliga tankar i skallen - tankar som spinner på och aldrig får någon lösning eftersom jag redan innan tankarna började som sagt var slutkört och extremt trött plus att de exekutiva funktionerna är tröstlöst missanpassade.

Jag får nästan alltid migrän när jag varit med om något krävande, så fort jag börjar slappna av efteråt så får jag huvudvärk. Det händer tillochmed om jag gör något roligt, t ex gick jag en hundkurs i våras, och fick ofelbart ont i huvudet när jag skulle åka hem efter varje kurstillfälle. Har jag gjort något ännu mer påfrestande, typ en heldags shopping, så kan jag vara totalt däckad i flera dagar efteråt.

Jag blir inte alls lika dålig, men efter en krävande situation (ju nyare och ovanare den är, desto mer krävande) så brukar jag få "fjussfeber" (inte över 38 utan mellan ca 37,4 och 37,8 och jag ligger normalt på ca 36,5), huvudvärk, migrän, men det värsta är min innerliga trötthet. Det tycks som om att ju äldre jag blir desto mindre orkar jag... Numera så måste jag sova 2-3 timmar varje dag efter jobbet för att orka vara härute på forumet. Jag vaknar med denna fjussfeber och jobbar med den då det inte är något att vara hemma för. Förra veckan så blev jag tvungen att ta värktabletter, då jag haft ont i huvudet varje morgon nästan hela veckan och fjussfebern försvann, med resultatet att jag blev jättepigg. Tyvärr så blev jag så glad att jag brände slut på energin totalt och blev ännu tröttare än jag brukar.

Jag får planera mitt liv utifrån min ork och jag känner mig som en bromskloss ibland just för att jag inte orkar med allt som mina vänner gör...

Truly: Du har inte funderat över att du kanske måste vila så att du inte går in i väggen. När det väl händer kan du varken ta hand om barnen, jobba eller styra över ekonomin.

Fröken Svår: Om det är roligt har ingen betydelse för mig. Jag blir precis lika trött av roliga saker.

Fröken Svår skrev:Jag får nästan alltid migrän när jag varit med om något krävande, så fort jag börjar slappna av efteråt så får jag huvudvärk. Det händer tillochmed om jag gör något roligt, t ex gick jag en hundkurs i våras, och fick ofelbart ont i huvudet när jag skulle åka hem efter varje kurstillfälle. Har jag gjort något ännu mer påfrestande, typ en heldags shopping, så kan jag vara totalt däckad i flera dagar efteråt.

Precis samma här; som många har beskrivit så blir även jag mentalt utmattad och "däckar" efter aktiviteter. Även roliga sådana, jag kan behöva ensamtid i ett par dagar efter en vanlig filmkväll, t.ex.

När jag precis hade börjat jobba heltid på mitt extremt sociala jobb så var jag en vandrande zombie i cirka ett halvårs tid. Blir fortfarande utmattad efter en jobbdag och kan få huvudvärk, men inte lika extremt som tidigare.

Flia skrev:Truly: Du har inte funderat över att du kanske måste vila så att du inte går in i väggen. När det väl händer kan du varken ta hand om barnen, jobba eller styra över ekonomin.

Jo, självklart har jag tänkt det. I stort sett varenda dag. Jag har ju gått in i väggen fyra gånger tidigare så visst vet jag att jag måste vila. Men det spelar ingen roll eftersom jag är så dålig på att "ta med mig gamla erfarenheter". Mina tankar och min hjärna vet det, men är jag inte helt kollapsad och uträknad så fortsätter jag - den eviga duracellkaninen. Det finns alldeles för många måsten i min vardag, saker som måste utföras så jag kan verkligen inte vila. Det finns inte tillräckligt med timmar på dygnet för det. Jo, 10 minuter här och där men det hjälper inte. Det gör mig bara än mer stressad eftersom hjärnan inte hinner stressa ned och då ligger jag bara och analyserar istället för att vila i dessa 10 minuter.

Men å andra sidan skulle jag må bra av en stresskollaps. Det skulle innebära att jag kunde vara hemma och vila hela dagen eftersom jag har rätt att ha barnen heltid på dagis/fritids om jag själv är sjuk.
Och det är ju så det har fungerat hittills:

Maximalt med stress i några år --> stresskollaps --> sjukskrivning --> vila utan distraktioner --> återhämtning --> tillbakagång till arbete --> Maximalt med stress några år --> stresskollaps....osv.

Jo jag får samma "influensasymtom" efter krävande roliga aktiviteter som krävande tråkiga/jobbiga aktiviteter.