Hur kommer det sig egentligen att vi aspergare har denna vånda inför officiella skrifter? Jag menar, vi förstår ju vad som skrivs & vad vi ska göra. Är det det att vi känner ångest inför ngt tidsbestämt, har vi svårt för det praktiska eller vad?
Själv får jag huvudvärk av att tänka på & prata om praktiska göromål. Kanske är jag ngn slags intellektuell Hessetyp som är ämnad för viktigare saker än livets krämeri, räknande & logistik? Eller ngn professor Kalkyl, jag vet inte. Men jag vet att jag utan problem kan nörda ner mig i tämligen avancerade saker, samtidigt som jag nätt och jämnt klarar av livets allmänpraktika. För mig spelar begåvningsprofilen in. Det skiljer 60 poäng mellan mitt svagaste och mitt starkaste område. En klasskompis på folkhögskolan arbetade som ngn slags assistent eller roadie under en filminspelning. Fick ansvara för att ett antal barn hade rätt kläder med sig, vantar, mössor etc. Samt springa ärenden och vara tillgänglig när ngt skulle fixas. "Du där, kan du fixa två dalmatinerhundar tills i eftermiddag" ungefär. Det lät som en veritabel mardröm i mina öron, men hon tyckte mest det var kul. Inte särskilt jobbigt. Någon teoretisk begåvning är hon väl inte, esoterika kan hon inte ens uttala utan att staka sig, än mindre förstå innebörden av. En vanlig svensson med andra ord. Men hon kan glädja sig åt att hon funkar i vardagen.

KrigarSjäl skrev:

Ganesh skrev:

Kvasir skrev:Usch ja, alla papper som behöver någon form av åtgärd är jättejobbiga, även om det bara handlar om att stoppa papperet i ett nytt kuvert och skicka vidare.

Jag har min teori om att varje sådant papper och varje räkning är ett stressmoment, och att det finns tidskrav på varje, gör dem väldigt stressande.

Kunde ha skrivit detta själv. Varje räkning, varje officiellt myndighetsbrv är en rysare.

Ja, samma här, även om det blivit bättre med åren. Förstår inte hur folk kan stå ut med att arbeta med sånt. Att vara sekreterare eller revisor måtte vara ett öde värre än döden...

Öde värre än döden.....jag har nog definitivt hamnat fel här i livet.
Har AS & ADD.....samt jobbar som ekonom med allt vad skattedeklarationer, SCB statistikblanketter, kvartalsrapporteringar till skatteverket etc etc etc. innebär. Svettas varje gång jag sitter med dom.
Inte undra på att man måste knapra lugnande piller. Blev först diagnostiserad i somras, så det är först nu senaste halvåret som jag har börjar koppla ihop mitt nyfunna handikapp med det patologiska ointresse jag har för vissa saker, som många delar med mitt jobb bla, medans jag har ett lika starkt patologiskt intresse för andra saker. Kännner att det är på tok för sent att sadla om! Har under stort lidande med depressioner och många sjukperioder jobbat över 20 år med liknande saker så det är nog kört. Få be om fler piller. Hepp hepp!

Jag hatar de där papperna. Jag måste fokusera för att få det gjort. Jag brukar samla ihop papper som liknar det som de vill ha in, och sedan gå ner på FK när de har öppet, vilket inte är ofta, och sedan får de fylla i blanketten till mig.
Jag har ingen aning om vad de vill ha för uppgifter. Beräkna inkomsten? Skall man dra av bostadsbidraget och skall man räkna med AFA. Nä, bara lämna papperna till dem så får de fixa det. Och blir det fel, så är det inte mitt fel. Det är deras fel.

Tonzon skrev: Nä, bara lämna papperna till dem så får de fixa det. Och blir det fel, så är det inte mitt fel. Det är deras fel.

Kom att tänka på en gång när Soc skulle hjälpa mig att fylla i papper till FK. Det slutade med en massa pilar som pekade till och ifrån rutor. Liknade mest ett konstverk av en lågstadieelev. Och det skickades in och godkändes.

Längst ner på mitt bostadstilläggspapper kan man skriva i vem som har hjälpt en med pappren.

Om man skriver "Anden Ambres", slipper man fler rehabförsök då, tror ni?

(tänker iaf försöka med ETT rehabförsök till)

ufo skrev:Kom att tänka på en gång när Soc skulle hjälpa mig att fylla i papper till FK. Det slutade med en massa pilar som pekade till och ifrån rutor. Liknade mest ett konstverk av en lågstadieelev. Och det skickades in och godkändes.

Kanske du sätter fingret på något här? Det kanske delvis handlar om att vi Aspergare är så väldigt noga med att saker ska blir rätt och korrekt att det hämmar oss när det gäller att fylla i blanketter, deklarationer etc.? Många andra kanske bara fyller i lite kvickt och struntar i om det blir rätt och om det fyller i allt de ska?

Stressfaktorn som jag nämnde tidigare vidhåller jag dock som huvudproblemet, i alla för min del även om det inte var något stort problem före utbrändheten.

Hur man ansöker om bostadstillägg:

1) Samla ihop alla papper de kan tänkas behöva
- Skriv ut det senaste skattebeskedet från Skatteverkets hemsida
- Ta med senaste hyresavin/skriv ut senaste hyresavin (om du har e-faktura)
- Ta med hyreskontraktet
- Ta med alla papper som rör eventuella aktuella inkomster just nu.

2) Lägg alla papper i ett kuvert

3) Åk ner till FK. Du har AE/SE, så du är ändå ledig.
- Ta en kölapp.
- När det är din tur, säg "Jag behöver hjälp att fylla i blanketten för bostadstillägg. Här är de papper jag tror ni behöver."
- Lämna fram kuvertet med papper, sitt på en stol, svara på frågor och vänta medans handläggaren kopierar papper och lämnar tillbaka originalen till dig.

--

Jag har jävligt svårt för att fylla i blanketter och ansökningar och vill att allt ska bli rätt. Eftersom det är FK som ska ha blanketterna så låter jag dem göra jobbet åt mig. Då vet jag att det blir rätt, då vet jag att de fått papperna och då kan de upplysa mig på plats om de behöver något istället för att vänta på den slöa postgången.

Annars så rekommenderar jag att ladda ner blanketter från FKs hemsida och "öva".

Nu har jag inga sådana blanketter att fylla i, men andra förekommer ju. Mitt problem är dock inte att fylla i själva blanketten utan att kommat dithän att jag börjar göra det. I ovanstående scenario skulle förslaget alltså inte vara till någon hjälp i mitt fall, eftersom det "besvärliga" skulle vara just att leta fram alla nödvändiga papper och helt enkelt ta beslutet att fylla i blanketten (eller gå iväg till FK).

Även om sådana här saker uppenbarligen är problem för många av oss, så verkar det finnas en del skillnader i detaljerna.

Kvasir skrev:Mitt problem är dock inte att fylla i själva blanketten utan att kommat dithän att jag börjar göra det. I ovanstående scenario skulle förslaget alltså inte vara till någon hjälp i mitt fall, eftersom det "besvärliga" skulle vara just att leta fram alla nödvändiga papper och helt enkelt ta beslutet att fylla i blanketten (eller gå iväg till FK)..

Största problemet brukar vara att samla ihop underlagen.

Corpsets tips förutsätter också att man har tillgång till skrivare. Inte alla som självklart har det.

Jag har haft det i omgångar, men de pajar alltid betydligt förr än senare... olidligt handikappande att vara utan, har massor av uppgifter som blivit liggande just i brist på skrivare...

Få klart det nu bra gamla projektet med en resningsansökan till HD om §7-intyget hovrätten nonchalerade som var min diagnos på spåren, och förordade skyddstillsyn med föreskrifter om en psykiatrisk öppenvårdskontakt, där följaktligen problematik och diagnos kunde ha konstaterats nära tio år tidigare än vad som nu i stället blev fallet...

Någon jävla gång skriva ut en lapp att sätta upp i tvättstugorna om min personligt beställda T-shirt med pemer.net på ryggen, som bara kan ha kommit bort när jag har tvättat, och som något jävla stolpskott till granne sedan måste ha fått med sig hem och ännu inte upptäckt att det är en grannes domännamn på Internet i form av hans efternamn tryckt på ryggen.

Och bara att bättre kunna sammanställa vad jag tycker och tänker om saker och kunna ha haft bättre möjligheter att skriva ut saker och ting i samband med möten...

Jag har alltid varit grymt hämmad av att lite till nöds ha tillgång till datorvärlden, och ha något slags förhoppningsvis skapligt väl fungerande dator, men inte så mycket mer. Hade jag haft bättre sinne för ekonomi, och förmåga att om inte annat spara X antal kronor per månad till det ena eller det andra som skulle behöva införskaffas, så... Samtidigt är jag ju också ett jävla stolpskott på att sälja mig själv, hitta uppdragsgivare och ta betalt, så att det ena kunde ha gett det andra.

Någon annan med mina kunskaper, förmågor och intressen som hade varit bättre på alla sådana bitar skulle för länge sedan ha varit självförsörjande på att sälja arbeten inom alla områden han behärskade. Vid 40 hade han säkert kunnat ha anställda också.

Själv sitter jag bara fast i destruktiva strukturer från samhällets, myndigheters, sida som aktivt hindrar mig att tjäna mer på det ynka arvodet för de två fasta uppdrag jag har än jag skulle ha gjort annats ändå, och därmed får mig att slita ut mig mer än jag habiliteras på kuppen. Och mina nedsatta förmågor rent allmänt får mig att köra på i stället för att dra i bromsen.

Jag fixar inte ekonomin ett dugg bättre än om jag ingenting alls hade pysslat med och får fortsatt problem med den hela tiden så fort det kniper, så att man kan sitta där med åtaganden med hemsidor medan det t ex inte är självklart att man ens har fixat att hålla sig med en rimlig anslutning till nätet... osv...

Hela tiden har det blivit en jätteslitning att råka ha blivit såpass intresserad av verksamheter som handlar om att sitta och jobba vid en dator.

Just nu känner jag periodvis - det går hela tiden i vågor - att Huddinge Hockeys sportsliga uppförsbacke är psykiskt slitsam att vara en del av och ha ansvar för klubbens hemsida, men då har livet passat på att sätta mig gisslan hos klubben - utan laptopen jag fått /disponera/ av klubben, och det mobila bredbandet till den, skulle jag just nu vackert vara utan fungerande dator och anslutning till nätet.

Så det är till att bita ihop och ta det goda med det onda så att jag kan komma åt nätet.

Var det bara det allra minsta enkelt att sätta ner foten och dra igång en verksamhet har jag otaliga verksamheter att pussla med. Föreläsningar och artiklar om AS-biten och inom andra intresseområden, producera websidor, trycksaker, såväl som filmproduktion... Hade man dessutom från första början händelsevis tagit körkort kunde man kört taxi...

Jag måste ju för fan hitta någon att prata med som har ekonomiska muskler att hjälpa till med startkapital, hade jag bara resurserna att dra igång någonting så skulle jag ju kunna ha alla möjligheter. Men de möjligheterna känns inte samhället inriktat på att vilja och kunna ge människor med just min sorts funktionsnedsättning. Någon som jag ska vara glad över någon daglig verksamhet att gå till och utföra arbete utan mer ersättning än sjukersättningen, och annars står det en fritt att försöka vad man vill, men alla mellanlägen innan man mot förmodan hittar ett arbete på heltid är det medvetet valt att man inte ska få tjäna på. Härligt jobbat...

Blev nästan off topic, men bara nästan - det visade än mer hur handlingsförlamande rådande system faktiskt kan vara för en del av oss.

Usch.... jag hatar förstämplade brev från försäkringskassan, kommunen, pensionsfonden (de brukar jag dock ignorera), arbetsförmedlingen och polisen. Det spelar ingen roll att jag i 99% av fallen borde kunna gissa vem brevet är från och varför. Jag plockar med mig breven, sätter mig vid skrivbordet och försöker komma över smärre panik och impuls att elda upp skiten istället...

jo myndighetspapper som kommer iform av brev i min brevlåda, tar det emot att ens öppna. Brukar slänga dessa lappar i papperskorgen jag använder för snigelspamm.

Fått en skumm ifrån FK ungefär ett år sen där det står att jag är återbetalningsskyldig, jag är helt säker på att de har fel i ärendet men då det tog mer än 14dagar för mig att ens öppna det brevet så missade jag tydligen att överklaga. Om de vill ha mina pengar så får de gå via kronofogden, aldrig att jag betalar in dem självmant.

MsTibbs skrev:Usch.... jag hatar förstämplade brev från försäkringskassan, kommunen, pensionsfonden (de brukar jag dock ignorera), arbetsförmedlingen och polisen. Det spelar ingen roll att jag i 99% av fallen borde kunna gissa vem brevet är från och varför. Jag plockar med mig breven, sätter mig vid skrivbordet och försöker komma över smärre panik och impuls att elda upp skiten istället...

Med kognitiv terapi, lärde jag mig att det bästa för mig är att öppna dem med en gång. För annars går jag och tänker på de där pappren och oroar mig för vad det är.

Tonzon skrev:

MsTibbs skrev:Usch.... jag hatar förstämplade brev från försäkringskassan, kommunen, pensionsfonden (de brukar jag dock ignorera), arbetsförmedlingen och polisen. Det spelar ingen roll att jag i 99% av fallen borde kunna gissa vem brevet är från och varför. Jag plockar med mig breven, sätter mig vid skrivbordet och försöker komma över smärre panik och impuls att elda upp skiten istället...

Med kognitiv terapi, lärde jag mig att det bästa för mig är att öppna dem med en gång. För annars går jag och tänker på de där pappren och oroar mig för vad det är.

Ja, jag har kommit på det med. Alltså sitter jag och blänger på breven fram till jag blir nog förbannad för att komma över förskräckelsen. Typ.

jag har en liten fobi att det ska vara ngn otäck post när jag öpppnar mitt postfack och då menar jag inte räkningar de tillhör livet inte så kul men ändå men som i dag brev från F-kassan Din tidsbegränsade sjukersättning håller på att löpa ut dags att inkomma med ny ansökan se till att du får ett utlåtande från din läkare om hälsotillstånd och fyll nu i den här blanketten i alla delar och man gör sitt bästa och kontaktar läkaren och sen kan man bara inte sova blir alldeles spänd jag behöver antagligen inte gå in på detaljer vi är många som känner igen oss eller hur? Och så kan man ge sig på att ngt strular och man vill ha kompletterande uppgifter osv. Käönner mig ifrågasatt. Jag har inte direkt blivit bättre sen min förra ansökan snarast sämre mer Aspie sen min far dog och jag inte behövde hålla masken En del ganska allvarliga somatiska krämpor och sviter från en bilolycka till det-plus några år till på nacken och....varför ska det vara så svårt att leva....Gusgus

Jag kan inte fylla i blanketter därför att jag är för EGEN. Jag brukar skriva i marginalerna, skicka med bilagor som jag snickrat ihop själv.
De där linjerna man ska skriva på är till bara för normaaala människor. Deras tankar ryms på en___________________________________
men mina är typ´!"#¤%&/()=`?=)(/`?=)(/&...!!!""""999£$@ så de passar inte in!

Boendestödsblanketter (för avgiften) fyller jag aldrig i och därför har jag heller aldrig betalat något eftersom jag inte fakturerats!

Beträffande mina gamla CSN-lån så kan jag inte längre ens försöka få dem avskrivna. Är visst för rik, fast jag med hänsyn till mina extrautgifter som sjuk ligger strax över existensminimum. Tidigare försökte jag en gång men fick avslag då läkarintyget var för tamt. På den tiden var det egentligen ingen idé att skriva av lånen p g a avdragsrätten i deklarationen, men senare när det blev allt tuffare avbetalningsregler skulle det lönat sig, men då var min inkomst för hög p g a pensionsreformen. Vi pensionärer fick förhöjd inkomst och förhöjd skatt, dvs ingen höjning alls, MEN här infann sig chansen för CSN att kamma in miljarder kronor eftersom "Vi ser bara till BRUTTOinkomsten, inte netto!" sa den fisförnäma rösten i telefonen.

Gratulerar CSN: århundradets kupp mot sjukpensionärerna! Jag skrev ett mail till Uppdrag granskning angående detta hugg i ryggen på oss pensionärer, men de tyckte visst inte det var något viktigt - Jösses! Här skulle jag dukat under om inte ett arv hade räddat mig i sista sekunden.

Jag orkar inte läsa inläggen just nu, men rubriken läste jag och säger;
all byråkratipost sänker mig! Betala räkningar är mkt tungt, lösa ut avier med pengar TILL MIG blir inte gjort, ICA's 25 kronors kuponger för trogna medlemmar ligger kvar i oöppnade tidningar tills de inte gäller längre, har nog 3 såna kuponger:(

men i mitt fall är det nog adhd som ställer till det. Har blivit skönstaxerad en gång och fått betala 2000kr i böter flera ggr för försent inlämnad deklaration, bara för att allt sånt ger mig sån ångest och jag klarar inte av att ta itu med skiten...

Allt som jag tycker är tråkigt och eller negativt högar på sig och jag slösar massvis med energi till att må dåligt för jag klarar inte av vissa saker!

Sen om man är beroende av andra och har kontakt med FK och eller AF så går ju allt ut på att få en att må så dåligt som möjligt, endast i undantagsfall möter man ngn human person, eller hur!?

Jag tror det har med ålder och ork att göra också. Du börjar väl bli gammal eller nåt....


Var inte riktigt så när jag var yngre. Har man gått och blivit idiot eller vad är det?

Jag har alltid varit sån.

Savanten Svante skrev:Fick papper från FK idag. Nya papper ska in om bostadstillägg.

Det sänkte mig totalt, jag har mått dåligt hela dan (halva iaf), och det är ett papper som vill mig väl! De vill ha uppdaterade uppgifter om min hyra så jag ska få höjt tillägg i takt med hyreshöjningarna, de är inte elaka!

Varför reagerar jag så här?

Jag fattar ärligt talat inte det här.

Har inte läst tråden, ville bara svara på det här.

Du är verkligen inte ensam om att avsky blanketter! De flesta jag känner mår också dåligt av att få såna i brevlådan. Det är alltså inget som helst fel på dig - det är myndigheterna det är fel på som utformar så jobbiga blanketter.

Själv är jag 'allergisk' mot tråkiga papper, blir förvirrad av alla otäcka rutor man måste fylla i och vill helst inte ta i dem med tång (brukar kasta alla tråkiga papper som inte är absolut nödvändiga att ha kvar). Kom dock på sist att det nog ändå är smart att ta behålla en kopia på bostadstilläggsansökan så att man åtminstone har ett underlag att utgå ifrån nästa gång.

Fast förra året fick jag nog och ringde till FK och förklarade hur jobbigt det var att behöva fylla i en ny blankett för just bostadstillägg varje år, med i stort sett samma uppgifter varenda gång. Då sa hon att jag inte behövde göra det varje år, om inte hyra eller inkomster ändrats.

Tacka vet jag deklarationen nuförtiden! Att bara behöva fylla i sin namnteckning passar mig perfekt.

Bostadstillägg är ett otyg, har flera bekanta som har det, och får man höjd inkomst kan man bli återbetalningskyldig.
För mig är pappersexersisen inte så stort problem, även om ibland kan vara kopplat till en viss olustkänsla att "ta tag i saker" och det är lätt att det drar ut på tiden om jag inte är absolut piskad att skicka in papperna.

Har inte så mycket med FK att göra nu förtiden som tur är, slipper allt tjat från FK med att skaffa läkarintyg stup i kvarten som behövdes förut.
Har en fast sjukersättning på 25% från FK o den är det inte strul med, utan den enda jag gör är att hämta pensionärsintyget från FK en gång om året som berättigar till vissa rabatter.

Tillhör det lilla fåtal som haft möjligheten att kunnat sänka mina utgifter, och därigenom inte behövt vara beroende av olika bidrag, tex bostadsbidrag, har en väldigt liten boendekostnad och få övriga utgifter som gjort jag kan överleva på en ultralåg a-kasse inkomst utan bidrag från FK eller Soc.
Nu har det varit lite papper hit och dit från A-kassan och AF, men inte så farligt ändå.

Jag har inga problem med papper o. dylikt. Älskar fylla i papper, blanketter, skriva ,osv.! Kan beror på att det verbala är min starka sida. Kanske mitt specialområde.? B.la. därför vill jag jobba på kontor.
Men, det kan skapa frustration -jag vet. Tex. när man ska "överklaga" och/eller inte vet hur man ska fylla i..

FÖRBANNADE JÄVLA APOR!

FK skickade mig just ett papper där det står att jag inte får nån hyresbidrag.

Passar lite extra bra att bli av med de pengarna eftersom jag går på rehab i grannkommunen.

"Vi har inte hunnit handlägga ärendet än" Nähä. Och jag ska låta bli att rehaba eller låta bli att äta nästa månad för den sakens skull?

Är det inte rimligt att nån som haft stress/depressionsproblematik lämnar in ett papper efter 2 veckor? (Slutet på januari. De pappren jag nämnde i första posten.)

Och försöker man få tag på nån så har de naturligtvis inte telefontid. FÖRBANNADE JÄVLA APOR!