Howdy..

Alla aspergare har mer eller mindre något intresse de brinner för..
Vissa virkar, och tycker själv inte att de är så intresserad av det egentligen, men det är något som får dem att kämpa vidare, orka lite till, och lite till..
Medan vissa är extremt intresserade av djurskötsel, och är mycket medveten om att det är det största intresset de har, och enda anledningen till att de orkar med dag för dag är att de får vara bland djur..

Jag har problem.
Mina föräldrar och bekanta har, precis som mig, haft problem med skolan. Men alla har i sista sekunden hittat en linje som passat in på deras special intresse, och därav klarat skolan tillslut. Min gymnasieutbildning har gått åt skogen nu, dagarna går,
Och jag har inget specialintresse...

I alla fall inget som passar in på en linje någonstans.
Hela mitt liv har datorn varit det viktigaste jag har. det är bara den som får hjärnan att tystna, som får koncentrationen att arbeta med bara en enda sak - datorn. Hela världen försvinner.. Och det är så himla skönt..

Det bästa jag vet är spelet Warcraft. Jag kan hela historien bakom alla karaktärer i spelet, deras språk, deras släktträd, deras åsikter och bakgrund. På en exrtem nivå.
Det är det enda intresse jag har som jag brinner lite för.
Vilket nu gör att min farsa klagar på att jag hela tiden spelar på datorn.

P: "Jag fyllde inte ditt wow account för att du skulle sitta inne och spela spel hela sommaren.
Det finns viktigare saker att göra."
J: "Men jag klipper ju gräsmattan, är i ladugården, hjälper till med höintag.. Jag gör ju
saker.."
P: "Ja men det finns ju andra saker att göra. Du kan inte ha spelet som det enda intresse du
har.."
J: "Men är det mitt fel att inget intresserar mig tillräckligt mycket? Ska jag hitta på ett ¨
intresse bara för att ha ett nu då eller?"
P: "Nej.. Jag vet ärligt inte hur du ska göra.."

Hur gjorde ni?
Vad ska jag göra? Dag för dag går, och jag spelar.. Och jag vet att jag inte kan fortsätta spela hela tiden, om jag vill ha en påfyllning av kontot nästa månad. Men ingenting annat får det att sluta göra ont inuti, ingenting annat får hjärnan att sluta analysera saker hela hela hela tiden..

Jag känner igen mig i det du skriver, har själv svårt att göra någonting annat än att spela.

När jag blev utskickad ur huset av mina föräldrar på somrarna så roade jag mig med att tälja svärd eller stavar av pinnar och gå ut i skogen och leka. (hehe, låter lite barnsligt men det fungerade för mig samt att jag fick avreagera mig) Jag tog med mig spelet i huvudet och planerade och strukturerade vad och hur jag skulle göra när jag fick spela igen.
När jag sedan kom tillbaka efter några timmar svettig, trött och med blåsor i händerna efter att slagit 'svärdet' till flisor brukade de låta mig spela igen. =P

Det viktigaste är väl att få dina föräldrar att tro att du gör något annat? Hitta på något som är tillräckligt roligt för att fördriva tiden ett tag.

Angående utbildning så läste jag en datorteknisk utbildning på gymnasiet som hjälpte mig ganska mycket; att det fanns några lektioner som var värda att se fram emot.

Dark_Solitude, för mig är det solklart att WoW är ditt specialintresse. Du kan allt om spelet, tillbringar nästan all tid där och det går ut över resten av ditt liv. Du antyder att ett specialintresse ska vara "nyttigt" men så är det inte alltid... En del har bara tur och kan försörja sig på sitt/sina. I ditt fall skulle du behöva vara testare eller GM på Blizzard för att tjäna pengar på det.. chansen att få ett sånt jobb är väl inte stor dock.

Däremot tror jag du KAN hitta ett nytt intresse där du får utlopp för liknande drifter/impulser eller på annat sätt kanalisera det intresse du har till något "nyttigt".

Min särbo har WoW som specialintresse. Jag tycker att det är charmigt, och jag är också imponerad av den kompetens som ligger bakom. Jag har spelat själv och vet vad det kräver av strategitänk, simultankapacitet, närvaro, reaktionsförmåga, uppmärksamhet, lokalsinne, organisation och planering... Vem som helst behärskar inte det spelet.

Är inte det spelberoende om det tar upp ens tid totalt? Själv varit helt besatt utav WOW och gjorde inget annat än att spela det spelet. Men som tur är har jag tröttnat på det spelet för länge sen men brukar få återfall ibland att spela men inte lika intensivt och tröttnar efter ett tag.

http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cac ... jmZSfVu22w

Tror att det är i all välmening din far vill att du hushållar med ditt intresse för WoW, min egen erfarenhet av att inte få ägna mig åt det som jag för stunden varit mest intresserad av, har ibland känts svårt, men ingalunda oöverkomligt, tvärtom så verkar mina intressen transformeras om till nå't...

Nu är väl WoW något av färskvara? Nå't som helst skall liras så mycket det bara går för att kunna ligga på topp.(vet inte, spelar inte själv, men vet att det suger, när man inte får ägna sig åt det man har som sitt stora intresse) Har jag en gång lyckats och varit duktig, så är det inte borta för alltid, när det av olika orsaker inte har gått min väg.

Intensiteten i mina intressen har sällan varit oförutsägbara, men mina intressen, och dem är många numera,(är sällan helt sysslolös, men tyvärr desto mer ostrukturerad) är förutsägbart glada överraskningar när dem överfaller mig i min vardag och då jag minst anar det, då i ämnen jag inte visste fanns eller kunnat sätta ord på...

Om det nu inte är förhandlingsbart, förstå mig rätt nu, passa på att försöka ha det riktigt skönt, när du som jag förstår hjälper till med sysslorna hemma, det finns hur konstigt det än kan låta en vila i arbete, även i det till synes tråkigt och monotont utförda.

Tro mig, och inte vem som helst annan, WoW i sin skapelse är med stor säkerhet skapat i stunder av monotont arbete, det brukar vara så, ideerna kommer när man minst anar det. Försök hushålla med kontot, att ha i reserv när inget annat går pga väder, förkylning, eller som en belöning för...nå't du kommit på själv.

Och det är här du kan fråga, vilken planet segdeg kommer från.(...)

Mvh segdeg

Man måste inte ha ett specialintresse för att ha Aspergers syndrom, nota bene!

Ja är du ingen annanstans än i WoW kan du såklart inte heller hitta ett annat specialintresse som eventuellt kan försörja dig heller. Man kan bara gå på känn.... eller kanske läsa artiklar om framtidsjobb och vilka som skulle kunna funka...

Det sägs att det är en del av att växa upp att göra saker som man inte vill... inte vet jag. Kanske är det snarare att torka ihop men att pröva på olika saker för att se vad som känns bäst kan väl inte vara fel? Du är ju fortfarande ung och har möjligheter att hitta din plats. Använd den tiden vett'ja.

När allt verkligen har failat och du har försökt allting så att du själv kan tro på det går det alltid att kasta in handduken och söka aktivitetsersättning dvs. förtidspension.

Varför gör det ont inuti?

Jag har kommit fram till att mitt liv blir mycket bättre om jag gör även saker som jag inte är intresserad av. Även om det kan kännas jättejobbigt just när jag gör dem.

Vissa grejor är jättesvåra att göra, jag är inte bara ointresserad, jag HATAR att göra dem. Som att betala räkningar. Men livet blir liksom så dåligt om man låter bli.

Ofta försöker jag att se mitt liv lite utifrån och försöka göra som andra människor. För mig funkar det bra. Jag har dålig fantasi och svårt att hitta på saker att göra men jag försöker prova på sånt som andra verkar göra. Ibland är det kul, ibland inte.

Det jag brinner för, möjligtvis, är träning. Men jag försöker att hålla det på en rimlig nivå, jag vill ju träna för att må bra och då får det ju inte gå till överdrift. Jag antar att det är samma sak med ditt spel eller vilket annat intresse som helst. Även om man skulle vilja hålla på med det all sin vakna tid så får man ta ett steg tillbaka mentalt och försöka lura ut hur mycket man "bör" ägna sig åt intresset. Och så får man försöka fylla resten av tiden med andra aktiviteter. Även om de inte är lika kul.

Pemer skrev:Man måste inte ha ett specialintresse för att ha Aspergers syndrom, nota bene!

Källa? Jag är för övrigt av samma åsikt, men har inte någon studie att referera till.

Det är hårt nu för tiden. Man måste bestämma livsbana innan man fyllt tjugo.

Och det är ju helt omöjligt. Eller hur? Själv var jag mest intresserad av flickor, musik och fester vid den tiden (dock med väldigt begränsad framgång). Hur skulle jag kunnat välja en karriär som skulle komma att fungera för mig även när jag blivit 50? Inte en chans -och ändå måste ungdomar idag ta dessa val.

Dumt.

Gillar du dataspel och virtuella världar kanske speldesign och systemutveckling kan vara något? Det är ett plus om du gillar matte och programmering, (då har du ganska bra jobbchanser) men det går att hitta vägar utanför dessa områden också, ex mer fokus på design, berättande och användarinteraktion

Titta exempelvis här:
http://www.hogskoleguiden.se/__speldesign___.html
http://www.spelutbildningar.se/utbildni ... ildningar/
http://dsv.su.se/utbildning/program/dsp/
http://www.edu.mah.se/TGSPU/

På studera.nu finns flear utbildningar som börjar i höst, som du fortfarande kan söka in till:
https://www.studera.nu/aw/courseSearchR ... n=&lang=sv

Datorspel är en stor och växande marknad, och som är intressant för penningstinna investerare!