KrigarSjäl skrev:...* Till sist; hur har ni andra aspergare hanterat det? Hur länge ska man behöva känna sig som ett ufo?

Jag slutade högskolan 1995, men...

Det gick väl lite blandat bra. Bäst gick ensamkurserna. Hatade läsrummet, för mycket ljud och blickar. Jag använde öronproppar. Förresten, det fanns inte mobiler då (knappt)...

Jag visste inte om att jag hade AS, utan sökte bara hjälp med ex. Atarax för att kunna varva ned lite lättare.

* Vad räknas som "poäng"? Är det bara tentaresultaten eller räknas närvaro, gruppövningar etc in?
Det framgår vad som är examinationen för varje delkurs. Vanligtvis är dessa på 7.5 poäng men de kan innehålla delmoment som inlämningsuppgifter, seminarier som är obligatoriska och gruppövningar.

* Vad är det som avgör vilken nation folk väljer? Vilken info ska man gå på när man väljer?
Jag tror du skulle passa bäst in i Smålands, men detta är mest en social grej. Det finns inga krav på att vara med i kåren längre, men det ger en ett studentkort med rabatter som är ganska trevligt.

* Vad göra när alla ex av kurslitteraturens böcker är utlånade? Att sitta i biblioteket med referensexemplaret är uteslutet, jag måste ha lugnt och tyst omkring mig för att absorbera en text.
Biblioteket är inte så dumt faktiskt, ge det en chans.
Många av böckerna du ska ha kan du hitta begagnat, många klassiker finns utgivna som billiga pocketböcker. Sedan kan du göra som jag, säg att du skulle vilja ha dem på CD till Handikappsamordnaren, då kan du beställa dem på tal- och punktboksbiblioteket, kostar inte en krona och ingen förseningsavgift.

* Till sist; hur har ni andra aspergare hanterat det? Hur länge ska man behöva känna sig som ett ufo?
Lund är ett stort men också mycket vackert lärosäte. Försök delta i sociala aktiviteter som att dricka öl med kursare, då får du snabbare ett socialt sammanhang och det kommer att kännas lättare.

* Jag vägrar ha assistent eller annan typ av utpekande hjälp. Det jag behöver är ngn som kan ge konkreta svar, den här svepande, allmänna informationen som getts har inte rätat ut några frågetecken. Universitetsvärlden är något helt nytt för mig och min uppfattning är att man i sin info pratar med de som redan är "invigda".
Handikappsamordnaren Christel Berg är verkligen en fantastisk person och du borde verkligen ta kontakt med henne. Hon kommer inte behandla dig som en mupp, hon har tel: 046 - 222 34 90 och mail christel.berg@stu.lu.se. Hon kan hjälpa dig att ordna ett konto på tal- och punktboksbiblioteket.

* Hur mycket praktiskt krux måste man behärska? Jag orkar inte med sjuttioelva registreringar, databaser etc. Ska det inte räcka med att läsa på? Studentportaler är verkligen ett gissel, men det är något ont som man får leva med. Men lärarna börjar tröttna själva rätt snart och då kommer de dela ut alla information på papper.

Så den här tråden har vaknat till liv igen...utmärkta tips, men för egen del är universitetet ett avslutat kapitel sen -09.
Skälet är mycket enkelt, FK medger inte högre studier då de likställer det med arbete. Kan man studera på universitetsnivå så kan man också arbeta och då finns det ingen anledning att uppbära sjukersättning. Så resonerar de.

Med vetskap om mina personliga svårigheter och att jag gav det en chans så är det bästa jag kan göra just nu att lägga det på hyllan.

KrigarSjäl skrev:Så den här tråden har vaknat till liv igen...utmärkta tips, men för egen del är universitetet ett avslutat kapitel sen -09.
Skälet är mycket enkelt, FK medger inte högre studier då de likställer det med arbete. Kan man studera på universitetsnivå så kan man också arbeta och då finns det ingen anledning att uppbära sjukersättning. Så resonerar de.

Kan man inte pröva att ha villande sjukersättning under 2 år för att pröva om man orkar studera eller jobba? Och efter det ha rätt att återgå till sjukersättning? Men det kanske inte fungerar i praktiken?

slackern skrev:(…) villande sjukersättning (…)

Jag vet att det är en felskrivning, men med tanke på hur krångligt regelverket kring sjukkassan är, så är det den bästa beskrivning av situationen som jag har sett på år och dar.

slackern skrev:

KrigarSjäl skrev:Så den här tråden har vaknat till liv igen...utmärkta tips, men för egen del är universitetet ett avslutat kapitel sen -09.
Skälet är mycket enkelt, FK medger inte högre studier då de likställer det med arbete. Kan man studera på universitetsnivå så kan man också arbeta och då finns det ingen anledning att uppbära sjukersättning. Så resonerar de.

Kan man inte pröva att ha villande sjukersättning under 2 år för att pröva om man orkar studera eller jobba? Och efter det ha rätt att återgå till sjukersättning? Men det kanske inte fungerar i praktiken?

En reell risk är att FK ändå anser att man klarade det tillräckligt bra för att i stället söka arbete på öppna arbetsmarknaden. Har väl hänt rätt så många vad jag förstått.

Bror Duktig skrev:

slackern skrev:

KrigarSjäl skrev:Så den här tråden har vaknat till liv igen...utmärkta tips, men för egen del är universitetet ett avslutat kapitel sen -09.
Skälet är mycket enkelt, FK medger inte högre studier då de likställer det med arbete. Kan man studera på universitetsnivå så kan man också arbeta och då finns det ingen anledning att uppbära sjukersättning. Så resonerar de.

Kan man inte pröva att ha villande sjukersättning under 2 år för att pröva om man orkar studera eller jobba? Och efter det ha rätt att återgå till sjukersättning? Men det kanske inte fungerar i praktiken?

En reell risk är att FK ändå anser att man klarade det tillräckligt bra för att i stället söka arbete på öppna arbetsmarknaden. Har väl hänt rätt så många vad jag förstått.

Men är det rykten och spekulationer eller sanning?

slackern skrev:

Bror Duktig skrev:

slackern skrev:
Kan man inte pröva att ha villande sjukersättning under 2 år för att pröva om man orkar studera eller jobba? Och efter det ha rätt att återgå till sjukersättning? Men det kanske inte fungerar i praktiken?

En reell risk är att FK ändå anser att man klarade det tillräckligt bra för att i stället söka arbete på öppna arbetsmarknaden. Har väl hänt rätt så många vad jag förstått.

Men är det rykten och spekulationer eller sanning?

Det är sådant man läser om då och då i tidningar, eller hör folk berätta om i första hand (jag hörde en del sådant när jag var på en verksamhet som hade RSMH i samma lokaler).

Själv blev jag påpassad som en hök, och otäckt "korsförhörd" när jag ringde FK och frågade om regler för arbete och sjukersättning. "Du ÄÄÄÄÄR väl sjuk? ELLER!?!?!?!" sade de också. Jag skulle bara fråga om hur avräkning fungerar, och hur det ligger till med de 5 timmar per vecka som man får arbeta med sjukersättning. Sedan dess ringer jag anonymt och frågar om saker.

Jag har också frågat om studier någon gång, och blev liknande bemött.

Bror Duktig skrev:

slackern skrev:

Bror Duktig skrev:En reell risk är att FK ändå anser att man klarade det tillräckligt bra för att i stället söka arbete på öppna arbetsmarknaden. Har väl hänt rätt så många vad jag förstått.

Men är det rykten och spekulationer eller sanning?

Det är sådant man läser om då och då i tidningar, eller hör folk berätta om i första hand (jag hörde en del sådant när jag var på en verksamhet som hade RSMH i samma lokaler).

Själv blev jag påpassad som en hök, och otäckt "korsförhörd" när jag ringde FK och frågade om regler för arbete och sjukersättning. "Du ÄÄÄÄÄR väl sjuk? ELLER!?!?!?!" sade de också. Jag skulle bara fråga om hur avräkning fungerar, och hur det ligger till med de 5 timmar per vecka som man får arbeta med sjukersättning. Sedan dess ringer jag anonymt och frågar om saker.

Jag har också frågat om studier någon gång, och blev liknande bemött.

Tack för svar trist med dåligt bemötande från myndigheter.

Om du inte berättar för försäkringskassan om att du studerar är det väldigt liten chans att de upptäcker det.
Varje individ är själv ytterst ansvarig för sin rehabilitering och mår du bättre av att studera, då tycker jag att du ska göra det.

KrigarSjäl skrev: Diskussion och resonerande är en utmärkt metod att nå fram till problemens kärna.

Men av någon anledning är det inne med lekande, dramaövningar, flytta omkring bänkar och ha ständiga tvärgruppsredovisningar i skolor och även i kvalificerade yrkesutbildningar och universitetskurser.
Varför är det så och varifrån kommer idéerna?
Och: måste man underkasta sig denna experimentpedagogik för att få slutbetyg?

Trodde faktiskt i min enfald att jag skulle slippa sånt på universitetet men tji fick jag. Det var lika mycket socialtjafs och tvärgruppande där.

Hur hade du tänkt dig / trodde du att en utbildning i litteraturvetenskap skulle gå till då ?

Moderator Alien: Flyttat från denna tråd: aspergerlinje-pa-sundsgarden-i-helsingborg-t14031.html

Ingen aning, universitetet var helt ny mark. Både bokstavligt och bildligt.
Min upplevelse kan beskrivas med
(01:00)
http://www.youtube.com/watch?v=_iIsGMmnLbE
och det är både självkritik och organisationskritik.

ragnevi skrev:Om du inte berättar för försäkringskassan om att du studerar är det väldigt liten chans att de upptäcker det.
Varje individ är själv ytterst ansvarig för sin rehabilitering och mår du bättre av att studera, då tycker jag att du ska göra det.

-Är det verkligen så?
Jag trodde att de var ute och trålade när det gäller sånt.

Jag hade inte tänkt fuska ekonomiskt med att söka CSN samtidigt som sjukersättning skall tilläggas, men det jag behöver är tydlig information om hur landet ligger.
Rycker man sjukersättningen är jag hänvisad till gatan och soc.
Det finns inga buffertar och inga försörjare.
Jobb får jag inga och ska jag vara ärlig tror jag inte jag skulle fixa ett heltidsjobb som det ser ut nu. Fixar inte heller den konstanta försörjningsstress som timanställning/tillfälliga vik skulle innebära.

KrigarSjäl skrev:

ragnevi skrev:Om du inte berättar för försäkringskassan om att du studerar är det väldigt liten chans att de upptäcker det.
Varje individ är själv ytterst ansvarig för sin rehabilitering och mår du bättre av att studera, då tycker jag att du ska göra det.

-Är det verkligen så?
Jag trodde att de var ute och trålade när det gäller sånt.

Jag hade inte tänkt fuska ekonomiskt med att söka CSN samtidigt som sjukersättning skall tilläggas, men det jag behöver är tydlig information om hur landet ligger.
Rycker man sjukersättningen är jag hänvisad till gatan och soc.
Det finns inga buffertar och inga försörjare.
Jobb får jag inga och ska jag vara ärlig tror jag inte jag skulle fixa ett heltidsjobb som det ser ut nu. Fixar inte heller den konstanta försörjningsstress som timanställning/tillfälliga vik skulle innebära.

Alltså här skulle jag vara ytterst försiktig. För i värsta fall om du pluggar och FK får reda på det. Låter det som att du kan förlora din sjukersättning. För bevisligen om du klarar av att plugga så har du en arbetsförmåga. Rent juridiskt sätt ifrån deras sida.

Jo det är ju så de resonerar.

Sen tror jag studierna skulle fallera i alla fall, i alla fall om formerna för studierna ser ut som de gjorde när jag provade att studera -09.
Under de studieförhållandena BLIR jag handikappad och i förlängningen sjuk.

Men det känns lite som att det kvittar.
Det är ju för fan mer organisationsfrågor & tvärgrupperi än litteratur de sysslar med på det bygget.
Proportionerna måtte vara 8-2 till litteraturens nackdel.

slackern skrev:Men är det rykten och spekulationer eller sanning?

När jag senaste gången studerade vid folkhögskolan i Mora hade jag en kurskamrat som innan studierna var halvtidsjukskriven. Hon gjorde bort sig som ansåg sig kunna studera på heltid då studierna inte var lika kroppsligt ansträngande som hennes yrkesarbete. Då studierna var på väg att avslutas så fick hon beskedet att eftersom hon studerat på heltid skulle hon jobba på heltid oxå. Hon fick rådet att ansöka ett nytt jobb inom ett annat yrkesområde. Hon fick ingen sjukersättning på halvtid mer.

Ja jag misstänker att det är i det läget jag kommer hamna.
Och gör jag det blir det soc för några jobb får jag ju inte.