Sexuell och allmän frustration
42 inlägg
• Sida 1 av 2 • 1, 2
Sexuell och allmän frustration
Hej! Nu tror inte jag att jag har AS, och har inte heller någon diagnos, men kan däremot identifiera mig en aning med som har AS på grund av min "sociala tafatthet".
Jag känner mig verkligen tafatt och jag är skitdålig på allt det sociala. Bara en sån sak som att gå på en lägenhetsvisning gör mig nervös.
Jag känner mig också sexuellt frustrerad. Jag vill, men jag har så svårt för att ta kontakt med personer av det motsatta könet. Jag själv är en tjej/kvinna på 20 år. Det som gör det hela svårt är att jag känner mig så tafatt i sociala sammanhang, jag är spänd och stel, och nervös. När det kommer till den sexuella biten och killar är jag rädd för att göra bort mig, att andra inte ska finna mig attraktiv. Jag själv tycker att jag är ful. Jag gillar inte alls hur jag ser ut. Men jag har ingen aning om vad andra har för syn på mig.
Jag är inte överviktig (i och för sig tycker jag inte att överviktig=ful, men jag vet att många tänker så). Men det är nog mina ansiktsdrag som jag är mest besviken med. Jag vet att om man letar efter fel, tar de aldrig slut, och då spelar det ingen roll vem man är... och jag förstår att människor inte är så ytliga och kräsna egentligen. Jag fattar att även "fula" människor får ligga. Men jag är bara rädd för att andra inte ska känna sig attraherade av mig.
Sen tycker jag att det är irriterande när jag ibland har sett att vissa skriver att om man är "ful" får man nöja sig med det man får. Och en del kan säga "men det finns alltid någon som kommer att tycka att är du attraktiv". Och min killkompis säger "du duger som du är" Osv. Visst, jag fattar att duger som jag är. Men att man duger, betyder ju inte att man är attraktiv!
Och på en del låter det som att om det finns någon som tycker att jag är attraktiv, så får jag nöja mig med honom, för att jag är ful. Så om en 70 årig gubbe vill ha sex med mig, då ska jag alltså gå med på det, för man får ta det man kan få?
Jag känner mig verkligen tafatt och jag är skitdålig på allt det sociala. Bara en sån sak som att gå på en lägenhetsvisning gör mig nervös.
Jag känner mig också sexuellt frustrerad. Jag vill, men jag har så svårt för att ta kontakt med personer av det motsatta könet. Jag själv är en tjej/kvinna på 20 år. Det som gör det hela svårt är att jag känner mig så tafatt i sociala sammanhang, jag är spänd och stel, och nervös. När det kommer till den sexuella biten och killar är jag rädd för att göra bort mig, att andra inte ska finna mig attraktiv. Jag själv tycker att jag är ful. Jag gillar inte alls hur jag ser ut. Men jag har ingen aning om vad andra har för syn på mig.
Jag är inte överviktig (i och för sig tycker jag inte att överviktig=ful, men jag vet att många tänker så). Men det är nog mina ansiktsdrag som jag är mest besviken med. Jag vet att om man letar efter fel, tar de aldrig slut, och då spelar det ingen roll vem man är... och jag förstår att människor inte är så ytliga och kräsna egentligen. Jag fattar att även "fula" människor får ligga. Men jag är bara rädd för att andra inte ska känna sig attraherade av mig.
Sen tycker jag att det är irriterande när jag ibland har sett att vissa skriver att om man är "ful" får man nöja sig med det man får. Och en del kan säga "men det finns alltid någon som kommer att tycka att är du attraktiv". Och min killkompis säger "du duger som du är" Osv. Visst, jag fattar att duger som jag är. Men att man duger, betyder ju inte att man är attraktiv!
Och på en del låter det som att om det finns någon som tycker att jag är attraktiv, så får jag nöja mig med honom, för att jag är ful. Så om en 70 årig gubbe vill ha sex med mig, då ska jag alltså gå med på det, för man får ta det man kan få?
- ganskanormal
- Inlägg: 20
- Anslöt: 2011-06-20
Re: Sexuell och allmän frustration
Jag menar jag måste väl också vara attraherad av personen ifråga!?
I alla fall. Saken är den att jag känner mig frustrerad. Jag är frustrerad över mina sociala tafatthet, som gör att jag nästan känner att det är omöjligt att få vänner och främst av allt en pojkvän, eller åtminstone någon som vill ha sex med mig. Självklart vill jag ha en pojkvän:) Men jag skulle inte tacka nej till att ha sex med någon heller, haha.
Det finns en del som antagligen skulle beskriva mig som Asexuell. En kompis till mig som är kille har sagt att han skulle kunna tänka sig att ha sex med mig (men han verkar inte ha särskilt stora krav, förutom att personen inte ska se alltför manlig ut eller vara för gammal eller för stor), ja men visst TACK, men jag är inte ett dugg attraherad av honom. Så även om jag känner mig sexuellt frustrerad betyder inte det att jag kan tänka mig att sätta på vad som helst, jag menar då kan jag väl lika gärna använda mina händer?
För mig handlar sex inte bara om hur det går till i praktiken, utan också om närhet, attraktion, osv.
Ni kanske tycker att jag är löjlig som "gnäller" om en sån sak, men idag drömde jag värsta knäppa drömmen, och den kan inte betyda något annat än att jag behöver sex.
Det här att jag känner mig oattraktiv gör ju också att jag kan känna mig lite osäker inför tanken att ha sex med någon, ju just för det att jag är rädd för att inte bli sedd som attraktiv. Eller att jag ska stöta bort personen med min tafatthet! Suck, jag vet varken ut eller in.
I alla fall. Saken är den att jag känner mig frustrerad. Jag är frustrerad över mina sociala tafatthet, som gör att jag nästan känner att det är omöjligt att få vänner och främst av allt en pojkvän, eller åtminstone någon som vill ha sex med mig. Självklart vill jag ha en pojkvän:) Men jag skulle inte tacka nej till att ha sex med någon heller, haha.
Det finns en del som antagligen skulle beskriva mig som Asexuell. En kompis till mig som är kille har sagt att han skulle kunna tänka sig att ha sex med mig (men han verkar inte ha särskilt stora krav, förutom att personen inte ska se alltför manlig ut eller vara för gammal eller för stor), ja men visst TACK, men jag är inte ett dugg attraherad av honom. Så även om jag känner mig sexuellt frustrerad betyder inte det att jag kan tänka mig att sätta på vad som helst, jag menar då kan jag väl lika gärna använda mina händer?
För mig handlar sex inte bara om hur det går till i praktiken, utan också om närhet, attraktion, osv.
Ni kanske tycker att jag är löjlig som "gnäller" om en sån sak, men idag drömde jag värsta knäppa drömmen, och den kan inte betyda något annat än att jag behöver sex.
Det här att jag känner mig oattraktiv gör ju också att jag kan känna mig lite osäker inför tanken att ha sex med någon, ju just för det att jag är rädd för att inte bli sedd som attraktiv. Eller att jag ska stöta bort personen med min tafatthet! Suck, jag vet varken ut eller in.
- ganskanormal
- Inlägg: 20
- Anslöt: 2011-06-20
Re: Sexuell och allmän frustration
Har du sett tråden om BDD? (body dysmorphic disorder)
Säger inte att du har det, men den kan vara intressant.
Jag tror inte du är "för ful" utan snarare att din osäkerhet är vad som verkligen ligger i vägen. Sen KAN man naturligtvis sikta för högt av en eller annan anledning, men om du bara är ute efter en "helt vanlig" kille så bör du inte ha några problem att hitta en. Som sagt, det psykologiska är viktigast att ta sig förbi.
Nu har jag ju inte sett någon bild av dig heller, men din beskrivning låter mer som att du är missnöjd med detaljer och kanske inte alls vad en potentiell kille hade tittat på. Alla verkar se ansikten på olika vis. Jag själv har lite märkliga preferenser när det gäller ansiktsdrag... har märkt att det inte matchar vad andra tittar efter.
Det finns bildtrådar både här i publika delen av forumet och i privata om du vill lägga upp foto... men det beror ju på hur du känner inför det. Sen finns ju kontaktannonstråden också.
Säger inte att du har det, men den kan vara intressant.
Jag tror inte du är "för ful" utan snarare att din osäkerhet är vad som verkligen ligger i vägen. Sen KAN man naturligtvis sikta för högt av en eller annan anledning, men om du bara är ute efter en "helt vanlig" kille så bör du inte ha några problem att hitta en. Som sagt, det psykologiska är viktigast att ta sig förbi.
Nu har jag ju inte sett någon bild av dig heller, men din beskrivning låter mer som att du är missnöjd med detaljer och kanske inte alls vad en potentiell kille hade tittat på. Alla verkar se ansikten på olika vis. Jag själv har lite märkliga preferenser när det gäller ansiktsdrag... har märkt att det inte matchar vad andra tittar efter.
Det finns bildtrådar både här i publika delen av forumet och i privata om du vill lägga upp foto... men det beror ju på hur du känner inför det. Sen finns ju kontaktannonstråden också.
Re: Sexuell och allmän frustration
Bra då finns det hopp även för migganskanormal skrev:Jag fattar att även "fula" människor får ligga.
Attraheras du av 70-åringar så "go for it".ganskanormal skrev:Så om en 70 årig gubbe vill ha sex med mig, då ska jag alltså gå med på det, för man får ta det man kan få?
Attraktion handlar om så mycket mer än om vikt och utseende.
De tjejer som bara gör sig bra på bild är 2D-tjejer och är totalt ointressanta.
För att jag som kille skall "fastna" för en tjej så är det personligheten som har betydelse.
Re: Sexuell och allmän frustration
Jag tycker det påminner vad jag själv kände som ung. Men jag var enbart intresserad av "hela paketet", dvs kärlek, sex och förhållande, inte av ONS el KK. Jag tvivlade inte på att jag skulle duga för tillfälligt sex (många killar verkar inte så noga där), det jag tvivlade på var om jag var tillräckligt attraktiv för att få kärlek. Jag hade också svårt att få kontakt med andra, både killar och tjejer och levde rätt isolerat.
Men nuförtiden finns ju internet med communities, dejtingsajter och rena knullsajter.
När det gäller att inte vara för kräsen så tycker jag man är sin egen värsta fiende om man bara attraheras av de "perfekta", dvs de som "alla" attraheras av. Det gäller oavsett hur man själv ser ut, men är man själv alldaglig så är det mindre chans om man inte tycker alldagliga av motsatta könet duger. (Det är en allmän reflektion, vet inget om dig.) Personligheten är förstås viktig, men jag var ingalunda säker på att min personlighet var godtagbar heller. (Det har senare visat sig att den är mitt största handikapp, vilket beror på min AS.)
Här är några intressanta trådar att läsa:
utseende-viktfixering-och-dysmorfofobi-t8188.html
ytterligare-en-trad-om-utseende-t15167.html
social-fobi-omrostning-t13465.html
aspergers-syndrom-bdd-dysmorfofobi-omrostning-t5951.html
Får du någon terapi som kan hjälpa mot ditt dåliga självförtroende och din sociala fobi?
Men nuförtiden finns ju internet med communities, dejtingsajter och rena knullsajter.
När det gäller att inte vara för kräsen så tycker jag man är sin egen värsta fiende om man bara attraheras av de "perfekta", dvs de som "alla" attraheras av. Det gäller oavsett hur man själv ser ut, men är man själv alldaglig så är det mindre chans om man inte tycker alldagliga av motsatta könet duger. (Det är en allmän reflektion, vet inget om dig.) Personligheten är förstås viktig, men jag var ingalunda säker på att min personlighet var godtagbar heller. (Det har senare visat sig att den är mitt största handikapp, vilket beror på min AS.)
Här är några intressanta trådar att läsa:
utseende-viktfixering-och-dysmorfofobi-t8188.html
ytterligare-en-trad-om-utseende-t15167.html
social-fobi-omrostning-t13465.html
aspergers-syndrom-bdd-dysmorfofobi-omrostning-t5951.html
Får du någon terapi som kan hjälpa mot ditt dåliga självförtroende och din sociala fobi?
Re: Sexuell och allmän frustration
Osäkra människa får knulla, fula människor får knulla.
Frågan är vad du vill.
Vill du ha en relation med känslor eller vill du "bara" knulla.
Är det den sexuela känslan, d.v.s. att få utlopp för din sexualitet så kan du så att säga "ta saken i egna händer" d.v.s. onnani.
Om det skulle vara så att du är ute efter sex utan känslor, så finns det MASSOR av internetsidor just för det.
Hoppas jag varit till nån slaggs hjälp iaf.
Frågan är vad du vill.
Vill du ha en relation med känslor eller vill du "bara" knulla.
Är det den sexuela känslan, d.v.s. att få utlopp för din sexualitet så kan du så att säga "ta saken i egna händer" d.v.s. onnani.
Om det skulle vara så att du är ute efter sex utan känslor, så finns det MASSOR av internetsidor just för det.
Hoppas jag varit till nån slaggs hjälp iaf.
- BunnyzeDoktor
- Inlägg: 23
- Anslöt: 2011-06-20
- Ort: Jorden
Re: Sexuell och allmän frustration
tahlia skrev:Min första tanke - prata med nallen.
Haha precis vad jag tänkte med!
Re: Sexuell och allmän frustration
Det kanske kan låta som att jag är ett sexmonster, men det handlar inte bara om det. Jag saknar allt det som människor behöver. Jag har "bara" någon enstaka vän. Visst det är inte så bara, men ändå.
Eftersom jag har så svårt för att visa intresse för människor så får jag inga relationer, och då försöker ajg trycka ner min sexualitet typ och tänker att "det kommer när det kommer". Men hur mycket jag än trycker ner det så finns den ändå där, så klart. Och uppe på allt är jag även lite osäker i min sexualitet, jag är inte oskuld men ändå inte erfaren. När jag var liten blev jag även antastad, eller vad fan det kallas. Eftersom jag alltid haft problem med det sexuella och alltid varit så osäker har jag istället tryckt ner min sexualitet under ytan. På grund av att jag blev "antastad" som barn växte jag upp och tyckte att allt det som hade med sex att göra var väldigt obehagligt och jag förstod mig inte alls på det, jag såg det bara som något negativt.
Sedan när jag kom in i puberteten började jag givetvis känna mig väldigt förvirrad och dubbel i den frågan, eftersom jag plötsligt insåg att jag har en sexualitet vare sig jag vill det eller inte. Som sagt är sex fortfarande lite knepigt för mig men jag har i alla fall kommit över förbi mycket av den ångesten som jag hade kring det området när jag var liten.
Förut hade jag problem med att prata om sex och att använda ord som kan användas i sexuella sammanhang, jag tyckte det var jobbigt att höra andra prata om det och att läsa om det, och se det på tv eller i andra sammahang. Jag tror att min frustration beror mycket på att jag har tryckt ner min sexualitet "så länge", för även om man inte får säga ordet barn och sex i samma mening, så är barn faktiskt samma varelse som en vuxen människa, därför är barn också sexuella varelser, bara det att de ännu inte nått det stadiet då deras kroppar är mogna för att ge uttryck för sin sexualitet.
Eftersom jag har så svårt för att visa intresse för människor så får jag inga relationer, och då försöker ajg trycka ner min sexualitet typ och tänker att "det kommer när det kommer". Men hur mycket jag än trycker ner det så finns den ändå där, så klart. Och uppe på allt är jag även lite osäker i min sexualitet, jag är inte oskuld men ändå inte erfaren. När jag var liten blev jag även antastad, eller vad fan det kallas. Eftersom jag alltid haft problem med det sexuella och alltid varit så osäker har jag istället tryckt ner min sexualitet under ytan. På grund av att jag blev "antastad" som barn växte jag upp och tyckte att allt det som hade med sex att göra var väldigt obehagligt och jag förstod mig inte alls på det, jag såg det bara som något negativt.
Sedan när jag kom in i puberteten började jag givetvis känna mig väldigt förvirrad och dubbel i den frågan, eftersom jag plötsligt insåg att jag har en sexualitet vare sig jag vill det eller inte. Som sagt är sex fortfarande lite knepigt för mig men jag har i alla fall kommit över förbi mycket av den ångesten som jag hade kring det området när jag var liten.
Förut hade jag problem med att prata om sex och att använda ord som kan användas i sexuella sammanhang, jag tyckte det var jobbigt att höra andra prata om det och att läsa om det, och se det på tv eller i andra sammahang. Jag tror att min frustration beror mycket på att jag har tryckt ner min sexualitet "så länge", för även om man inte får säga ordet barn och sex i samma mening, så är barn faktiskt samma varelse som en vuxen människa, därför är barn också sexuella varelser, bara det att de ännu inte nått det stadiet då deras kroppar är mogna för att ge uttryck för sin sexualitet.
- ganskanormal
- Inlägg: 20
- Anslöt: 2011-06-20
Re: Sexuell och allmän frustration
Det här med den sociala gemenskapen är en ganska svår del. Bara för du inte har asperger på papper innebär inte det att du inte "får" ha problem med det sociala.
Du är säkert inte ful. Men vad är fulhet? Det är en generell bild och det som generellt klassas som fult är det finaste som finns i någon annans ögon. jag tror du saknar lite självförtroende också. Arbeta på det!
Jag tror ju det är så att även den snyggaste killen kan attraheras av den där "fula" tjejen och vice versa, just för att denne snygge killen inte tycker som majoriteten. Du ska inte "ta det du får", du ska ha sex när det känns rätt, annars kan man fan skita i det.
Ett tips är att leta efter killar på nätet. Då kan du ju även nämna att du inte är så social. Är inte denna kille korkad så accepterar han detta.
"främst av allt en pojkvän, eller åtminstone någon som vill ha sex med mig. Självklart vill jag ha en pojkvän:) Men jag skulle inte tacka nej till att ha sex med någon heller, haha. "
Då måste jag fråga, är du oskuld?
Kanske lite väl personligt, men om du är det är det förlmodligen ännu svårare att inte vara frustrerad. Vänta på nån som det känns rätt med isåfall.
Du är säkert inte ful. Men vad är fulhet? Det är en generell bild och det som generellt klassas som fult är det finaste som finns i någon annans ögon. jag tror du saknar lite självförtroende också. Arbeta på det!
Jag tror ju det är så att även den snyggaste killen kan attraheras av den där "fula" tjejen och vice versa, just för att denne snygge killen inte tycker som majoriteten. Du ska inte "ta det du får", du ska ha sex när det känns rätt, annars kan man fan skita i det.
Ett tips är att leta efter killar på nätet. Då kan du ju även nämna att du inte är så social. Är inte denna kille korkad så accepterar han detta.
"främst av allt en pojkvän, eller åtminstone någon som vill ha sex med mig. Självklart vill jag ha en pojkvän:) Men jag skulle inte tacka nej till att ha sex med någon heller, haha. "
Då måste jag fråga, är du oskuld?
Kanske lite väl personligt, men om du är det är det förlmodligen ännu svårare att inte vara frustrerad. Vänta på nån som det känns rätt med isåfall.
- Hundralappen
- Inlägg: 2043
- Anslöt: 2009-01-16
- Ort: Landet där kropparna vissnar?
Re: Sexuell och allmän frustration
Jag tror inte att jag har BDD. Men visst jag fattar att allt inte handlar om utseende och att jag kanske inte ser så hemsk ut som jag själv tror. Men om man tycker att någon annan är fin, vill man ju också helst att den personen ska tycka samma sak tillbaka.
Jag blev föresten utsatt för mobbning i skolan, och blev retad och utskrattad, och folk sa att jag var ful. Jag har alltid i hela mitt liv känt mig mindre söt än andra tjejer, och avundades alltid alla andra tjejer. Även hemma hos mig, blev min syster alltid kallad för söt av mina föräldrar, medan jag aldrig fick någon sådan kommentar.
En sak som jag ogillar väldigt mycket med mig är att jag har överbett. Folk brukar säga att de inte lägger märke till det, men i själva verket har jag rätt så stort överbett, och jag avskyr min profil. Men jag kommer kanske få tandställning nu till hösten, om jag har råd med det, så där är en lösning till det problemet i alla fall. Sen får man ju se om rälsen fungerar.
Jag blev föresten utsatt för mobbning i skolan, och blev retad och utskrattad, och folk sa att jag var ful. Jag har alltid i hela mitt liv känt mig mindre söt än andra tjejer, och avundades alltid alla andra tjejer. Även hemma hos mig, blev min syster alltid kallad för söt av mina föräldrar, medan jag aldrig fick någon sådan kommentar.
En sak som jag ogillar väldigt mycket med mig är att jag har överbett. Folk brukar säga att de inte lägger märke till det, men i själva verket har jag rätt så stort överbett, och jag avskyr min profil. Men jag kommer kanske få tandställning nu till hösten, om jag har råd med det, så där är en lösning till det problemet i alla fall. Sen får man ju se om rälsen fungerar.
- ganskanormal
- Inlägg: 20
- Anslöt: 2011-06-20
Re: Sexuell och allmän frustration
Jag hade inte haft någon pojkvän förrän jag blev lika gammal som du. Det handlade egentligen inte om fulhet (även om jag trodde det) utan att jag inte vågade ta kontakt med killar. Nätet (chatten ICQ) hjälpte mig, för där behövde jag inte synas och inte prata, bara skriva. Då kände jag mig trygg och kunde uttrycka mina känslor. Försök att hitta någon med ett gemensamt intresse. Det fungerade för mig!
- svartamolnet
- Inlägg: 1232
- Anslöt: 2009-09-25
Re: Sexuell och allmän frustration
Du verkar ha lätt för att uttrycka dig i text. Har du försökt hitta killar över internet? Du skulle nog kunna lyckas bra med det. Det finns massor av dejtingsidor, vissa mer relationsinriktade och vissa mer sexinriktade. Som tjej är det lätt att få uppmärksamhet på sådana sidor eftersom männen är i majoritet. Jag tror att du kommer att kunna hitta en trevlig kille som du kan prata om dina känslor med. Om du är öppen med att du känner dig socialt tafatt, att du tycker att du är ful och så vidare, och killen i fråga lyssnar på det och inte dömer dig, kanske du känner dig mindre osäker sedan.
Jag känner igen mycket av det du skriver. Jag trivs inte med att inte ha sexuella relationer. Nu har jag en pojkvän men för ett par år sedan hade jag en KK som jag samtidigt var väldigt god vän med. Det var en mycket okomplicerad relation, och nu har vi en mycket okomplicerad vänskap. Honom hade jag träffat över internet, vi hade pratat över MSN och telefon och sedan träffats.
Jag har svårt för renodlat ytligt sex. Jag vill känna personen och uppnå en viss närhet. Därför är one night stands inte min grej, men KK har fungerat. Det verkar på dig som om du skulle behöva något liknande. Att ha en KK gav mig dessutom någon sorts egoboost, för jag var också mobbad i skolan och fick höra att jag är ful, och jag är också socialt tafatt.
Jag känner igen mycket av det du skriver. Jag trivs inte med att inte ha sexuella relationer. Nu har jag en pojkvän men för ett par år sedan hade jag en KK som jag samtidigt var väldigt god vän med. Det var en mycket okomplicerad relation, och nu har vi en mycket okomplicerad vänskap. Honom hade jag träffat över internet, vi hade pratat över MSN och telefon och sedan träffats.
Jag har svårt för renodlat ytligt sex. Jag vill känna personen och uppnå en viss närhet. Därför är one night stands inte min grej, men KK har fungerat. Det verkar på dig som om du skulle behöva något liknande. Att ha en KK gav mig dessutom någon sorts egoboost, för jag var också mobbad i skolan och fick höra att jag är ful, och jag är också socialt tafatt.
Re: Sexuell och allmän frustration
Tror inte det är så onormalt att känna sig ful med alla utseendefixeringar som finns idag, tänk på 1700-talet var det inne vara tjock ).
Mycket ligger i självkänsla som folk har påpekat, sen kan man ju inte ha för stora krav på det andra könet gällande utseende om det inte funkar att få den målgruppen man vill ha =). Men ett bra självförtroende funkar alltid, dvs bra utstrålning oavsett alla små skavanker man har men man är stolt människa för den man är och inte ser ut som pomperipossa så ska det inte vara så svårt för dig att få kontakt med killar. Ser du glad ut och skrattar, är det lätt att få uppmärksamhet, sådant smittar dvs folk vill vara med dig och trivs i ditt sällskap. Jag vet ju hur det är med mig, finns ju inget värre än någon som är tråkig lr ser ledsen ut. Det är ju första intrycket men sedan kan ju annat spela roll om man får känna personen, ledsamheten kan ju vara pga personen är osäker på sig själv.
Det är ju lättare för tjejer att få ragg än vi killar eftersom oftast förväntas det av oss att vi ska göra grovjobbet, dvs en inledare/raggnings replik/sätt lr hur man nu väljer att ragga oftast. (Nu tänker jag mest i krogmiljö lr på fest med andra.) Jag får la skriva en handbok, "Hur du ska ragga som aspie #
Sen är det ju klart som fan man blir sexuellt frustrerad om man vill vara sexuellt aktiv (har behov av sex) men man vet att man för sig i klumpigt i sociala sammanhang och man blir osäker. Men som sagt lättare för att få ragg som tjej än en kille. Men det är ju absolut inte samma sak som att "hitta kärleken", en människa vars hela existens man berörs av.
Du har ju blivit mobbad och kallats ful så det är klart att det sätter spår på ditt undermevetna och gör att du känner dig ful/osäker när du kollar i spegeln. Men vi som är aspies har ju lätt att haka upp oss på detaljer, inte konstig att man får komplex för någonting som kanske andra inte berörs av...
Sedan tycker jag det är skittråkigt att du blivit sexuellt utnyttjad, finns inget som gör mig argare. Ja jag skulle mörda sådana personer lätt. Min första tjej och enda än så länge, berättade för mig att hon blivit sexuellt utnyttjad som liten och sådant och hon va oskuld. Så jag fick vänta tills det kändes rätt för henne...
Detta låter kanske väldigt ytligt men jag kan vara det ibland, kanske nya kläder kan hjälpa dig för självförtroendet, men det hjälper ju inte om du inte har reell social kontakt med killar =) Hoppas jag skrivit bra här och inte sagt något dumt lr kränkande i min analys.
Mycket ligger i självkänsla som folk har påpekat, sen kan man ju inte ha för stora krav på det andra könet gällande utseende om det inte funkar att få den målgruppen man vill ha =). Men ett bra självförtroende funkar alltid, dvs bra utstrålning oavsett alla små skavanker man har men man är stolt människa för den man är och inte ser ut som pomperipossa så ska det inte vara så svårt för dig att få kontakt med killar. Ser du glad ut och skrattar, är det lätt att få uppmärksamhet, sådant smittar dvs folk vill vara med dig och trivs i ditt sällskap. Jag vet ju hur det är med mig, finns ju inget värre än någon som är tråkig lr ser ledsen ut. Det är ju första intrycket men sedan kan ju annat spela roll om man får känna personen, ledsamheten kan ju vara pga personen är osäker på sig själv.
Det är ju lättare för tjejer att få ragg än vi killar eftersom oftast förväntas det av oss att vi ska göra grovjobbet, dvs en inledare/raggnings replik/sätt lr hur man nu väljer att ragga oftast. (Nu tänker jag mest i krogmiljö lr på fest med andra.) Jag får la skriva en handbok, "Hur du ska ragga som aspie #
Sen är det ju klart som fan man blir sexuellt frustrerad om man vill vara sexuellt aktiv (har behov av sex) men man vet att man för sig i klumpigt i sociala sammanhang och man blir osäker. Men som sagt lättare för att få ragg som tjej än en kille. Men det är ju absolut inte samma sak som att "hitta kärleken", en människa vars hela existens man berörs av.
Du har ju blivit mobbad och kallats ful så det är klart att det sätter spår på ditt undermevetna och gör att du känner dig ful/osäker när du kollar i spegeln. Men vi som är aspies har ju lätt att haka upp oss på detaljer, inte konstig att man får komplex för någonting som kanske andra inte berörs av...
Sedan tycker jag det är skittråkigt att du blivit sexuellt utnyttjad, finns inget som gör mig argare. Ja jag skulle mörda sådana personer lätt. Min första tjej och enda än så länge, berättade för mig att hon blivit sexuellt utnyttjad som liten och sådant och hon va oskuld. Så jag fick vänta tills det kändes rätt för henne...
Detta låter kanske väldigt ytligt men jag kan vara det ibland, kanske nya kläder kan hjälpa dig för självförtroendet, men det hjälper ju inte om du inte har reell social kontakt med killar =) Hoppas jag skrivit bra här och inte sagt något dumt lr kränkande i min analys.
Re: Sexuell och allmän frustration
Mig själv då. Jag är väldigt extrem när det kommer till mitt utseende och andras. Se om man kan förklara det bra för jag har väldigt mycket problematik att träffa folk idag . Det sociala samspelet/blyghet inte riktig vågar kolla folk i ögona/rädd för att göra fel listan kan göras låmg.
Jag har lätt att härma folk, sådant som funkar och betraktas populärt och bra. Från ha klätt mig "fult" i grundskolan, ha dåligt intresse och nollkoll nästan på hur man ska se ut. Anpassade jag mig bra på gymnasiet och fick känsla för stil, och klippte mig bra. Sedan hjälper det att jag ärvt bra gener för mitt ansikte =)) Jag vågar säga jag ser bra ut idag även om självförtroendet som jag förspråkat för finns inte alltid där, ljusår vad det en gång var. Då kunde man inte tror att jag var autistisk Känslan av vara annorlunda alltid funnits där när jag varit i min ensamhet, men jag är bra på att sudda ut spår bland andra, om det uppfattas olämpligt.
Men mitt självförtroende idag beror på jag tycker det är jobbigt att träffa folk och måste alltid se jättrebra ut (kläder,hår/ansikte/kropp) för jag ska vara nöjd med mig själv och känna mig säker. Men jag har ju sjukt höga krav också, ser jag bara halvsnygg ut vägrar jag träffa folk, allt måste vara perfekt... Är ju mitt detaljseende som sätter käppar i hjulet för mig... På den "goda" tiden kände jag mig väldigt snygg och hade självförtroende därefter typ snyggast på planeten, men jag såg ju inte ner på folk som klädde sig udda lr inte såg lika attraktiva vill ja skriva (säga som normal människan använder) samtidigt.
Det är ju lite charmen alla ser olika ut och har olika smak. Jag hade lätt att få kontakt med folk pga (jag kände mig väl då störst,bäst etc) och dolde la mina aspie sidor bra är ju inget typ exempel med savant förmågor tyvärr. Och idag är jag väldigt osäker och asocial .. Även om jag hade lätt att få kontakt me folk under gymnasietiden umgicks jag ju nästan inte med någon privat hemma hos mig lr hos dem. Oftast var det aktiviter som förenade mig med andra... Mestadels i mitt liv jag träffat tjejer är via fester, för där kan jag dricka, och vara socialt hänsynslös och det uppskattas, Ju vildare man är desto mer interessant är man mestadels =))) Dock har jag aldrig lyckats få någon tjej de få gånger jag riktigt blivit kär.
Sen fick jag min kris ca 3 år tillbaks, efter ett jobb som var oerhört monotont (ja jag vet att aspies ska gilla sådant), funkar inte på mig dock, det var också oerhört stressigt, och jag blev tvungen att hantera stressen då men det har ju satt sina spår idag.
Fabriksjobb och jag gjorde det bara för pengarna och kvällsjobb var det enda jag klara av tidsmässigt. Så enda egentiden jag hade var helger när jag hade tid att involvera annat än träning/jobb. Jobbet stimulerande inte mig nöjesmässigt lr intellektuellt, så jag skaffa en dator. Och jag är ju spelfantast av min natur,det tog ju inte långt att efter ett påsklov och vägra jag gå tillbaks dit. Jag sket i allt i mitt liv förutom att spela dataspel hahahahah
Jag sa inte upp mig lr sjukskrev mig.. (dum nu i efterhand jag vet, men då, det gick inte, kunde inte mentalt göra sådant). Så allt som hade med jobbet,träning dvs måsten som inte var stimulerande fnysta jag åt och sket totalt i.
Lite tråkigt tycker jag nu i efterhand att träning blev lidande för det är ju ett special intresse jag hade jag och följde nästan slaviskt till att helt bara lägg av med det...Dock idag har jag tränat sen 1,5 månader tillbaks och det är det enda som funkar för mig,för jag ska le nästan och vilja umgås socialt med andra på deras villkor. Inte meningen jag ska ta över den här tråden men jag känner att jag måste berätta om min sitaution måste "man" ha lite bakgrunds information. Tyvärr blir det alldeles för långt för folk ska orka läsa...
Så i 3 år från ha varit väldigt aktiv socialt med andra, umgåtts obesvärat med det kvinnliga könet, vart ute och gått på festivaler/fester anna skoj till idag. Tycker jag är oerhört besvärande med socialt umgänge, jag orkar liksom inte anpassa mig och uppföra mig korrekt, fixa i ordning mig med alla krav jag ha på mitt utseende hur man ska klä sig...funkar inte...Jag vet ju att jag ser bra ut, (inget jag skriver bara, har ju fått det bekräftat), men idag är jag inte alls van att ta kontakt me folk jag inte känner, känns bara besvärande så jag undviker sådant. Så man kan la säga jag har kasst självförtroende, samt ingen social ork.
Och vissta fan vill man(jag) ha sex med en attraktiv dam helst någon man är kär i. Jag måste ha känslor för personen om jag ska släppa spärrarna, och vilja ha sex utan att det känns jobbigt. Onenight stands är inget som funkat bra för mig, visst har man varit kåt och vill bli av med min sexuella frustration men, men finns det inga känslor där och är inte äkta går liksom inte.
Jag hoppas jag kan känna mig mindre obekväm med att vara social på detta forumet så jag kan bli lite av mig själv tidigare. Så här ser en killes bekännelse ut=))
Hoppas jag inte låte för normal lr innehålles lös ut, det är en kamp dagligen detta för mig. Tror aldrig att en vanlig tjej ska orka med idag, och vet inte heller hur jag ska träffan någon, ingen erfarenhet av aspie tjejer heller, aja my story... Jag har svårt att öppna mig.. The end (förstår om ni somnat halvvägs eller inte orkar läsa mer än första meningen ...)
Jag har lätt att härma folk, sådant som funkar och betraktas populärt och bra. Från ha klätt mig "fult" i grundskolan, ha dåligt intresse och nollkoll nästan på hur man ska se ut. Anpassade jag mig bra på gymnasiet och fick känsla för stil, och klippte mig bra. Sedan hjälper det att jag ärvt bra gener för mitt ansikte =)) Jag vågar säga jag ser bra ut idag även om självförtroendet som jag förspråkat för finns inte alltid där, ljusår vad det en gång var. Då kunde man inte tror att jag var autistisk Känslan av vara annorlunda alltid funnits där när jag varit i min ensamhet, men jag är bra på att sudda ut spår bland andra, om det uppfattas olämpligt.
Men mitt självförtroende idag beror på jag tycker det är jobbigt att träffa folk och måste alltid se jättrebra ut (kläder,hår/ansikte/kropp) för jag ska vara nöjd med mig själv och känna mig säker. Men jag har ju sjukt höga krav också, ser jag bara halvsnygg ut vägrar jag träffa folk, allt måste vara perfekt... Är ju mitt detaljseende som sätter käppar i hjulet för mig... På den "goda" tiden kände jag mig väldigt snygg och hade självförtroende därefter typ snyggast på planeten, men jag såg ju inte ner på folk som klädde sig udda lr inte såg lika attraktiva vill ja skriva (säga som normal människan använder) samtidigt.
Det är ju lite charmen alla ser olika ut och har olika smak. Jag hade lätt att få kontakt med folk pga (jag kände mig väl då störst,bäst etc) och dolde la mina aspie sidor bra är ju inget typ exempel med savant förmågor tyvärr. Och idag är jag väldigt osäker och asocial .. Även om jag hade lätt att få kontakt me folk under gymnasietiden umgicks jag ju nästan inte med någon privat hemma hos mig lr hos dem. Oftast var det aktiviter som förenade mig med andra... Mestadels i mitt liv jag träffat tjejer är via fester, för där kan jag dricka, och vara socialt hänsynslös och det uppskattas, Ju vildare man är desto mer interessant är man mestadels =))) Dock har jag aldrig lyckats få någon tjej de få gånger jag riktigt blivit kär.
Sen fick jag min kris ca 3 år tillbaks, efter ett jobb som var oerhört monotont (ja jag vet att aspies ska gilla sådant), funkar inte på mig dock, det var också oerhört stressigt, och jag blev tvungen att hantera stressen då men det har ju satt sina spår idag.
Fabriksjobb och jag gjorde det bara för pengarna och kvällsjobb var det enda jag klara av tidsmässigt. Så enda egentiden jag hade var helger när jag hade tid att involvera annat än träning/jobb. Jobbet stimulerande inte mig nöjesmässigt lr intellektuellt, så jag skaffa en dator. Och jag är ju spelfantast av min natur,det tog ju inte långt att efter ett påsklov och vägra jag gå tillbaks dit. Jag sket i allt i mitt liv förutom att spela dataspel hahahahah
Jag sa inte upp mig lr sjukskrev mig.. (dum nu i efterhand jag vet, men då, det gick inte, kunde inte mentalt göra sådant). Så allt som hade med jobbet,träning dvs måsten som inte var stimulerande fnysta jag åt och sket totalt i.
Lite tråkigt tycker jag nu i efterhand att träning blev lidande för det är ju ett special intresse jag hade jag och följde nästan slaviskt till att helt bara lägg av med det...Dock idag har jag tränat sen 1,5 månader tillbaks och det är det enda som funkar för mig,för jag ska le nästan och vilja umgås socialt med andra på deras villkor. Inte meningen jag ska ta över den här tråden men jag känner att jag måste berätta om min sitaution måste "man" ha lite bakgrunds information. Tyvärr blir det alldeles för långt för folk ska orka läsa...
Så i 3 år från ha varit väldigt aktiv socialt med andra, umgåtts obesvärat med det kvinnliga könet, vart ute och gått på festivaler/fester anna skoj till idag. Tycker jag är oerhört besvärande med socialt umgänge, jag orkar liksom inte anpassa mig och uppföra mig korrekt, fixa i ordning mig med alla krav jag ha på mitt utseende hur man ska klä sig...funkar inte...Jag vet ju att jag ser bra ut, (inget jag skriver bara, har ju fått det bekräftat), men idag är jag inte alls van att ta kontakt me folk jag inte känner, känns bara besvärande så jag undviker sådant. Så man kan la säga jag har kasst självförtroende, samt ingen social ork.
Och vissta fan vill man(jag) ha sex med en attraktiv dam helst någon man är kär i. Jag måste ha känslor för personen om jag ska släppa spärrarna, och vilja ha sex utan att det känns jobbigt. Onenight stands är inget som funkat bra för mig, visst har man varit kåt och vill bli av med min sexuella frustration men, men finns det inga känslor där och är inte äkta går liksom inte.
Jag hoppas jag kan känna mig mindre obekväm med att vara social på detta forumet så jag kan bli lite av mig själv tidigare. Så här ser en killes bekännelse ut=))
Hoppas jag inte låte för normal lr innehålles lös ut, det är en kamp dagligen detta för mig. Tror aldrig att en vanlig tjej ska orka med idag, och vet inte heller hur jag ska träffan någon, ingen erfarenhet av aspie tjejer heller, aja my story... Jag har svårt att öppna mig.. The end (förstår om ni somnat halvvägs eller inte orkar läsa mer än första meningen ...)
Re: Sexuell och allmän frustration
Felle skrev:Sen fick jag min kris ca 3 år tillbaks, efter ett jobb som var oerhört monotont (ja jag vet att aspies ska gilla sådant)
Aspergare måste inte gilla monotona jobb. Precis som de flesta andra människor har de flesta aspergare ett behov av att känna att det de gör på jobbet är hyfsat meningsfullt och att det matchar deras kompetens. Jag skulle till exempel inte trivas med att skruva korkar på tandkrämstuber på en fabrik trots att jag gillar vissa typer av monotona uppgifter.
Senast redigerad av Laika 2011-06-22 20:00:42, redigerad totalt 1 gång.
Re: Sexuell och allmän frustration
Laika skrev:Felle skrev:Sen fick jag min kris ca 3 år tillbaks, efter ett jobb som var oerhört monotont (ja jag vet att aspies ska gilla sådant)
Aspergare måste inte gilla monotona jobb. Precis som de flesta andra människor har de flesta aspergare ett behov av att känna att det de gör på jobbet är hyfsat meningsfullt och att det matchar deras kompetens. Jag skulle till exempel inte trivas med att skruva korkar på tandkrämstuber på en fabrik.
Ja du har rätt det borde vara så mycket som skiljer oss åt. Men jag har inte träffat så många aspies, så jag får för mig vad som står i kriterierna för diagnosen är den enda sanningen... Självklart är det ju inte så, vi har ju alla olika personligheter... Dock den aspie sida jag har, när jag hittar något kul fastnar jag i repetiva mönster och behöver ingen annan stimulans än just det. Allt annat blir ju oviktigt.
Re: Sexuell och allmän frustration
Ursäkta för dubbelpostingen, blir kaos i mitt huvud nu, pinsamt...hur tar jag bort ena texten
Re: Sexuell och allmän frustration
Felle skrev:Laika skrev:Felle skrev:Sen fick jag min kris ca 3 år tillbaks, efter ett jobb som var oerhört monotont (ja jag vet att aspies ska gilla sådant)
Aspergare måste inte gilla monotona jobb. Precis som de flesta andra människor har de flesta aspergare ett behov av att känna att det de gör på jobbet är hyfsat meningsfullt och att det matchar deras kompetens. Jag skulle till exempel inte trivas med att skruva korkar på tandkrämstuber på en fabrik trots att jag gillar vissa typer av monotona uppgifter.
Ja du har rätt det borde vara så mycket som skiljer oss åt. Men jag har inte träffat så många aspies, så jag får för mig vad som står i kriterierna för diagnosen är den enda sanningen... Självklart är det ju inte så, vi har ju alla olika personligheter... Dock den aspie sida jag har, när jag hittar något kul fastnar jag i repetiva mönster och behöver ingen annan stimulans än just det. Allt annat blir ju oviktigt.
Diagnoskriterierna förekommer ju i olika utsträckning hos olika aspergare, och dessutom är aspergare inte vandrande diagnoskriterier. Vi har i stort sett samma behov som människor som inte har aspergers, och aspergares personligheter varierar lika mycket som personligheter hos människor som inte har aspergers. Det kommer du att se när du har varit på forumet ett tag.
Att du har lätt för att fastna i repetitiva mönster betyder inte att du nödvändigtvis gillar allt som är repetitivt. Det är det jag menar.
Re: Sexuell och allmän frustration
Förstår din poäng Laika, Klockrent. Kunde inte sagt det bättre själv håller med till 100%.
Re: Sexuell och allmän frustration
Testat att dricka alkohol för att lätta dina sociala spärrar? Eller är det ett totalt opassande råd att ge?
Gå ut på krogen, är mitt råd. Ragga lite lagom och se vad som fastnar på kroken. Ute i vimlet letar 100% av killarna efter ligg. (Obs eventuell överdrift )
Och det där med internetdejting är inte en dålig idé, tjejer är bristvara på sådana sajter så du får defenitivt svar och du har uppenbarligen inga problem med att uttrycka dig i text.
Lycka till!
Gå ut på krogen, är mitt råd. Ragga lite lagom och se vad som fastnar på kroken. Ute i vimlet letar 100% av killarna efter ligg. (Obs eventuell överdrift )
Och det där med internetdejting är inte en dålig idé, tjejer är bristvara på sådana sajter så du får defenitivt svar och du har uppenbarligen inga problem med att uttrycka dig i text.
Lycka till!
Re: Sexuell och allmän frustration
Välkommen till forumet!
Vill du ligga med nån så ligg med dom. Känn efter om du vill eller om du inte vill. Man behöver inte överkomplicera i onödan. No offense.
Japp överdrift! Fel! Är ute och har varit ofta och jag har inte alltid letat efter "ligg".
Vill du ligga med nån så ligg med dom. Känn efter om du vill eller om du inte vill. Man behöver inte överkomplicera i onödan. No offense.
Rabies skrev:Ute i vimlet letar 100% av killarna efter ligg. (Obs eventuell överdrift )
Japp överdrift! Fel! Är ute och har varit ofta och jag har inte alltid letat efter "ligg".
Senast redigerad av treeman 2011-06-23 0:31:06, redigerad totalt 1 gång.
Re: Sexuell och allmän frustration
Var försiktig om du raggar på krogen, det finns vidriga killar som tror att det är fritt fram att göra vad som helst om de tycker att du bjuder ut dig.
Re: Sexuell och allmän frustration
Man måste ju hitta nån som det känns rätt med oxå. Inte så jävla enkelt. Det blir sex med sig själv.
Återgå till Övriga Aspergerfrågor