biologic skrev:Jag kan förresten tycka att det är väldigt trist (i avsaknad av ett bättre ord) med människor som reser lika ofta som de byter underkläder. De verkar mest se resande som ett nödvändigt ont; man SKALL ha varit i Thailand MINST en gång varje år för att bli accepterad. Eller för att ha någonting nytt att prata om när de träffar sina vänner. De liksom suckar och pustar när de berättar om alla länder de har varit i på senaste tiden. Varför resa om det inte är ett äventyr som man ser fram emot?

Jo så verkar det vara. Folk lever upp till bilden av "normal". Det är ett slit och släp.

Bättre att skita i "normal" och vara galen och resa när fan man vill och vart man vill även om det bara är Tomelilla marknad och gå runt i string-shorts.

treeman skrev:

biologic skrev:Jag kan förresten tycka att det är väldigt trist (i avsaknad av ett bättre ord) med människor som reser lika ofta som de byter underkläder. De verkar mest se resande som ett nödvändigt ont; man SKALL ha varit i Thailand MINST en gång varje år för att bli accepterad. Eller för att ha någonting nytt att prata om när de träffar sina vänner. De liksom suckar och pustar när de berättar om alla länder de har varit i på senaste tiden. Varför resa om det inte är ett äventyr som man ser fram emot?

Jo så verkar det vara. Folk lever upp till bilden av "normal". Det är ett slit och släp.

Bättre att skita i "normal" och vara galen och resa när fan man vill och vart man vill även om det bara är Tomelilla marknad och gå runt i string-shorts.

bra sagt

Jag har svårt att uppfatta en transport som ett självändamål. Om jag ska förflytta någonting (inklusive mig själv) så måste det ju finnas ett syfte med det hela. Och eftersom jag har svårt att föreställa mig saker så är det svårt för mig att se någon mening med att förflytta mig någon annanstans, eftersom jag inte kan föreställa mig hur det vore att vara där.

Men på senare år har jag blivit bättre på att härma andra människor och veta vilka människor som har "bra" omdöme. D.v.s. ifall de tycker att något är trevligt så tycker jag nog också det. Och så åker jag dit de åker, ungefär. Fantasilöst kanske men en fungerande strategi.

Svarade "annat".

Jag gillar resor eller åtminstone tollererar dom om det finns ett syfte med den, något jag vill göra/se/uppleva, då är resan ett måste och ibland t.o.m. kul. En charter t.ex. skulle jag inte tåla. Åka någonstans bara för att existera på en annan plats för att sedan åka tillbaka?!? Fattar jag inte och vi åkte mycket på sånt när jag var liten.

Älskar att resa, brukar åka till thailand men jag har fobi mot solen så jag försöker att vara i skuggan hela tiden.

Både ja och nej. Jag älskar sol & värme och drar gärna iväg nånstans en vecka under vinterhalvåret.
Väl på destinationen är det bra, själva resandet i sig och allt annat praktiskt runt omkring skulle jag helst slippa dock. Packanda, planering, resa/boende på Arlanda, incheckning/kontroller (vad ska visas var?) och så flygningen...

Sedan är det ju det att jag inte gärna vill åka själv

Jag åkte på min första solresa i höstas, med aerobicweekends, 4 dagar. Då hade jag turen att lära känna några så jag sedan vågade åka "själv" i mars på en hel träningsvecka.

Jag är såld, och ska tillbaka till samma ställe igen i Oktober. På ÄNNU en träningsresa. Nån som hänger på?

(Det är ett helt gäng från Mora som ska med och så en del från Hedemora)

Fighterbabe skrev:Både ja och nej. Jag älskar sol & värme och drar gärna iväg nånstans en vecka under vinterhalvåret.
Väl på destinationen är det bra, själva resandet i sig och allt annat praktiskt runt omkring skulle jag helst slippa dock. Packanda, planering, resa/boende på Arlanda, incheckning/kontroller (vad ska visas var?) och så flygningen...

Sedan är det ju det att jag inte gärna vill åka själv

Jag åkte på min första solresa i höstas, med aerobicweekends, 4 dagar. Då hade jag turen att lära känna några så jag sedan vågade åka "själv" i mars på en hel träningsvecka.

Jag är såld, och ska tillbaka till samma ställe igen i Oktober. På ÄNNU en träningsresa. Nån som hänger på?

(Det är ett helt gäng från Mora som ska med och så en del från Hedemora)

trevligt för dig, vart åkte du?

mumsisen skrev:

Fighterbabe skrev:Både ja och nej. Jag älskar sol & värme och drar gärna iväg nånstans en vecka under vinterhalvåret.
Väl på destinationen är det bra, själva resandet i sig och allt annat praktiskt runt omkring skulle jag helst slippa dock. Packanda, planering, resa/boende på Arlanda, incheckning/kontroller (vad ska visas var?) och så flygningen...

Sedan är det ju det att jag inte gärna vill åka själv

Jag åkte på min första solresa i höstas, med aerobicweekends, 4 dagar. Då hade jag turen att lära känna några så jag sedan vågade åka "själv" i mars på en hel träningsvecka.

Jag är såld, och ska tillbaka till samma ställe igen i Oktober. På ÄNNU en träningsresa. Nån som hänger på?

(Det är ett helt gäng från Mora som ska med och så en del från Hedemora)

trevligt för dig, vart åkte du?

Playitas på Fuerteventura.

Tyckte mycket om det förr, var rastlös och äventyrlig. Inte nu. Jag drömmer ibland mardrömmar om att jag är strandsatt i tvivelaktiga kvarter och stadsdelar i södra Europa under osäkra omständigheter, utan pengar och med en ångest över att jag kunde få för mig något så vådligt som att göra denna vansinnesresa. Hade ju lagt av med sånt. Jag har ingen aning om hur jag ska ta mig hem. På tågstationen är jag helt rådvill, inga pengar ens att resa för. Sen vaknar jag. Med en lättnad över att vara hemma.

Det har med kontroll att göra. Jag hade inte hundraprocentig koll då jag gjorde mina resor förr vilket var en prövning men jag klarade det. Jag har varit på såna ställen jag drömmer mardrömmar om. Det var inga charters det handlade om. Jag behöver kontroll. Struktur. Vetskap om vad som ska hända. Busskort, tabeller på svenska...det välkända systemet. Gula brevlådor. Jag tycker iofs om Danmarks röda, deras gatnamn osv...men det landet ligger nära och jag har en speciell anknytning till det. Men stora främmande sydlänska flygplatser...hua no more! Loj lokalbefolkning, främmande valutor. Det j*a tutandet i trafiken. Att köra bil i trafiken(!), ödlor i taket. Polisväsendet i vissa länder.

Älskar att resa och uppleva nya saker, men blir vansinnigt trött i huvudet och dimmig, det blir tungt och sen blir jag så irriterad på att jag blir så.

Ja, gillar att resa.

Särskilt de sista åren har jag kunnat resa själv, till bl.a. Berlin och Phuket. Det jobbigaste är att hitta bussar o andra lokala transportmedel då jag inte vill åka taxi. Särskilt i Phuket kan man bli lurad av taxiförare, fel ställe + dyrt är inte ovanligt.

Sist på Bangkok var jag väldigt nära att lyckas åka med fel flygplan!!! I den tredje kontrollen (vid den slutgiltiga ombordstigningen) upptäcktes de två tidigare misstagen. Jag är ofta i lätt panik vid gate:r, hitta rätt kö osv... Kanske sprider sig något slags stress till kontrollanterna?

Ofta går jag väldigt långt när jag väl är framme, fotograferar, fikar... Känner av kulturen, naturen, byggstilar, djur...

Det bästa med att resa ensam är att ha ett eget rum att stänga dörren till! Hemma är det alltid någon som skriker och drar i mig, och saker som måste göras.

Fighterbabe skrev:Playitas på Fuerteventura.

Åh, hu! Där var jag med mitt senaste ex. Han ville prompt ha med mig dit. Jag har lite svårt för hela chartergrejen, med tillrättalagd busstur och ett hotellområde man aldrig behöver lämna. Fast om man ändå lämnar det är ju maten helt fantastisk där! Ät lite lokal getost och massor av färsk fisk och canary potatoes med kryddig paprikasås för mig också!

lar66 skrev:Det bästa med att resa ensam är att ha ett eget rum att stänga dörren till! Hemma är det alltid någon som skriker och drar i mig, och saker som måste göras.

Ja, den biten är faktiskt helt underbar. Det brukar jag njuta av när jag reser med jobbet. Inte är det en massa prylar överallt heller.

Tintomara Ariadne skrev:

Fighterbabe skrev:Playitas på Fuerteventura.

Åh, hu! Där var jag med mitt senaste ex. Han ville prompt ha med mig dit. Jag har lite svårt för hela chartergrejen, med tillrättalagd busstur och ett hotellområde man aldrig behöver lämna. Fast om man ändå lämnar det är ju maten helt fantastisk där! Ät lite lokal getost och massor av färsk fisk och canary potatoes med kryddig paprikasås för mig också!

För mig kändes det tryggt och bra. Det var resan till och från destinationen som var lite småjobbig. Men jag känner ju dem som jobbar med det så jag hade sällskap.

Dessutom var det en arrangerad träningsresa jag åkte på, så syftet var inte att "se" något annat. För mig räckte det att få träna under solen. Sedan kostar ju träningsresorna lite mer dock, men det var det värt.

Ja, som träningsresa, om man är så duktig som du med sådant, så måste det vara perfekt. Jag noterade att det fanns väldigt mycket för träningsentusiaster där, och det är ju smidigt att kunna ta sig ett dopp i havet direkt efteråt, eller i uppvärmd bassäng om det andra är för kallt. Nu är ju jag inte så där duktig då...

Ledsen om det lät nedlåtande vad jag skrev tidigare. Det var inte menat så. Ibland uttrycker jag mig lite för spontant och utgår bara från mig själv utan att inse att det låter som ett värdeomdöme.

Men du, du fokuserar väl inte så mycket på träningen att du missar maten utanför själva anläggningen?! Det räcker att gå en liten liten bit längs stranden mot själva byn för att få en fantastisk kulinarisk upplevelse. Jag tror att den är helt OK kalorimässigt också. Helt fantastiskt gott!

Laika skrev:Jag älskar att resa men tycker att det kan vara riktigt ansträngande att göra det tillsammans med en grupp andra människor. Det brukar sluta med att jag känner att jag inte har någon kontroll över situationen. Att jag inte riktigt hänger med i andra människors samtal är jag van vid, men när det händer på en plats jag inte är bekant med blir det läskigt. (Om det sedan är Beijing eller Gekås i Ullared kvittar.) Speciellt med tanke på att deras pratande ofta innefattar mig, till exempel planer på var vi ska äta och när.

jag älskar också att resa, men precis som du funkar grupper dåligt. jag är väldigt självständig och modig när det gäller resande, och har bott i både brasilien och mexiko ett år vardera. jag åkte ensam och byggde upp min tillvaro ensam. i brasilien läste jag några kurser på ett universitet jag kontaktat via internet, och i mexiko gick jag en lärarutbildning och försökte hanka mej fram som privatlärare. tyvärr blev påfrestningen av att fokusera på en enda elev i tvåtimmarspass med långa resor mellan "gigen" för mycket, och jag åkte därifrån till rio (där min helgalna pappa just hade bosatt sig, förmodligen inspirerad av mej) och hamnade i en djup depression. låg som en död i hans sovrum och tittade på hela sex and the city-serien. sen blev det jul, och jag orkade åka hem till stockholm.

nu hamnade jag ot och jag är ledsen för det. vad jag ville säga innan jag slutar pladdra är att jag ofta tycker att det är lättare att "smälta in"/verka normal utomlands. man är utlänning och förväntas inte uppföra sig som lokalbefolkningen. man framstår som exotisk snarare än udda. och så tycker jag att det är lättare att snappa upp sociala koder i andra kulturer, eftersom man är en betraktare utan förkunskaper/fördomar. och säger man nåt galet, ja, då kan man skylla på språket!

prick skrev:nu hamnade jag ot och jag är ledsen för det. vad jag ville säga innan jag slutar pladdra är att jag ofta tycker att det är lättare att "smälta in"/verka normal utomlands. man är utlänning och förväntas inte uppföra sig som lokalbefolkningen. man framstår som exotisk snarare än udda. och så tycker jag att det är lättare att snappa upp sociala koder i andra kulturer, eftersom man är en betraktare utan förkunskaper/fördomar. och säger man nåt galet, ja, då kan man skylla på språket!

+ 1

Folk reagerar inte heller särskilt mycket när jag frågar hur jag bör bete mig i olika situationer. Jag är ju utlänning och förväntas inte känna till sådant. Om jag däremot frågar någon i Sverige, där jag bott i större delen av mitt liv, tycker folk nog att jag är lite knäpp som inte förstår det själv.

Ja och Nej. Reste mycket mer när man var yngre för olika events man gjorde, Fester, Lajv, Teaterbesök, Träningsresor, Vetenskapligvecka... Jag är bättre på att resa utomlands än resa inom Sverige.

Och jag har blivit jäkligt flygrädd på sista tiden, lr alltid varit men har doljt det bra och måste rambla en ramsa för att färden ska gå bra. Fräckaste och mest avlägsna plats, var en månad i Rio de Janeiro (Brasilien) i träningsyfte med Capoeira. Hoppas jag får chansen att göra en liknande resa igen, fast kanske till Asien.

Sen är ju min famlij utspridda lite i Europa så om jag ska besöka farsan lr mamma så är det alltid utomlands jag får bege mig )) Och jag sj bor i Sverige, men jag är van sen länge, så vi klarar oss rätt bra med den lilla sociala kontakten vi har

Jag ogillar att resa, rädd för att må illa på buss, och flygrädd ( men skulle naturligtvis vilja bota det ). Har dock varit i England, Frankrike, Tyskland under skolperioden, kommer än idag ihåg den urlånga färden med buss vi hade i värmen *flämt* haha.

Uppenbarligen gillar jag resor lol, fick en impuls och åkte till Ljungskile på lö, norrköping på sön, stockholm på mån och hem idag. Fullt ös hela tiden, i säng runt 2-3 varje natt och upp vid 8... Gått säkert 20 000 steg varje dag, och varit översocial... är mer än trött nu. Men ändå riktigt glad.

Tintomara Ariadne skrev:Ja, som träningsresa, om man är så duktig som du med sådant, så måste det vara perfekt. Jag noterade att det fanns väldigt mycket för träningsentusiaster där, och det är ju smidigt att kunna ta sig ett dopp i havet direkt efteråt, eller i uppvärmd bassäng om det andra är för kallt. Nu är ju jag inte så där duktig då...

Ledsen om det lät nedlåtande vad jag skrev tidigare. Det var inte menat så. Ibland uttrycker jag mig lite för spontant och utgår bara från mig själv utan att inse att det låter som ett värdeomdöme.

Men du, du fokuserar väl inte så mycket på träningen att du missar maten utanför själva anläggningen?! Det räcker att gå en liten liten bit längs stranden mot själva byn för att få en fantastisk kulinarisk upplevelse. Jag tror att den är helt OK kalorimässigt också. Helt fantastiskt gott!

Det är lugnt. Jag vill till solen och värmen - men jag vill ha tryggheten och inte villa bort mig i nån stor stad. Och för att inte bli rastlös så finns ju träningen där.
Nja, vi gick ett helt gäng, bort till den berömda fiskrestaurangen inne i byn, och kycklingnuggetsarna var väl helt OK. Jag äter ju varken fisk eller skaldjur så...

Backpackar gärna. Tyvärr saknar jag ofta sällskap för detta.

Jag gillar att se nya platser, men att flyga går mig på nerverna, jag ska flyga till Sverige imorgon en resa på 14 timmar inkl mellanlandning, eftersom jag vill ha kontroll över allt är flygresor väldigt kaotiska, stressiga, jag börjar känna den där jobbiga känslan nu att jag inte kommer ha kontroll över det, och då blir jag irriterad på allt och alla. Mår fysiskt dålig av stressen.

Jag har inget emot att resa med bil eller bus eller tåg, då jag kan titta ut genom fönstret och det är inte så trångt plus att jag är på marken.

Jag har just nappat på DETTA erbjudande: http://www.groupon.se/deals/hela-sverig ... ire/471448
Så nu kommer det bli en resa som INTE är en renodlad träningsresa.