Jag kombinerar misstanke mot alla jag känner med en stark tro på att alla är goda innerst inne. Oavsett vad människor gör så tror jag att det finns godhet där, den behöver bara vårdas så att den släpps fram.

Jag "tror gott om alla" och på dåliga omständigheter som ingen råder över.
Det betyder dock inte att jag skulle låt någon komma i vägen för min vilja.

Tror inte gott om alla. Folk är egoistiska och kan absolut göra medvetet onda saker om de tror att de kan få ut något av det. Finns väl alltid en del som går strömmen dock.

Det blir så negativt att aldrig kunna lita på någon så till slut bestämde jag m,ig för att alltid tro det bästa om folk tills de motbevisat mig. Men jag försöker göra det i grader... När jag var yngre blev jag blåst på allt på en gång. Inte så nu.

Det är jobbigt att bli allt för bränd, men det är ännu jobbigare att alltid förvänta sig bli bränd.

Hellre blir jag lurad lite då och då, även om jag fortfarande blir ledsen.

Nej, jag tror illa om alla tills motsatsen är bevisad. Kommer inte vara otrevlig, men jag kommer inte lita på något dom säger. Alla agerar utifrån egen vinning.

Jag tror gärna folk om gott som en grundinställning, men är nog mer reserverad till en början ändå.. Har utvecklat en sorts sjätte sinne för äkthet hos folk, får ofta en svårdefinierbar "vibb" som brukar stämma. Den som får mig illa till mods undviker jag, oavsett hur ytligt trevlig personen verkar. Har märkt att andra kring mig inte tar upp samma signaler.. så jag ser det som en superkraft.

Jag är annars neutralt hjälpsam.. inget emot att stå till tjänst om det sker på mina villkor. Blir pga allt ovanstående nästan aldrig lurad, så det tycks fungera bra.

Förr trodde jag gott om alla i början - sedan om jag blev besviken blev jag arg och ledsen. Framför allt har det riktat sig mot auktoriteter (chefer och sådant).

Med ålder och erfarenhet försöker jag att se neutralt på nya personer, men blir ändå väldigt besviken (överreagerar) när de visar elaka eller andra trista sidor.

Intressanta inlägg från Definitivtinteanonym, Gerard, Rymdskepp, ca. EDIT, samt jojomamma.

Speciellt detta, vilket känns, om man tror på det, som något som många missar:

Gerard skrev:Det är jobbigt att bli allt för bränd, men det är ännu jobbigare att alltid förvänta sig bli bränd.

Jag tror också gott om alla. Jag tror att alla har nått gott och snällt i sig och att folk göra dåliga saker pga negativa känslor men att det under de känslorna finns nått fint och gott. Visst kan jag vara misstänksam ibland pga rädsla (fast det gäller i princip bara viss vårdpersonal), men jag tror fortfarande inte att personen egentligen är ute efter att vara elak.

Jag tror gott om alla som default-inställning. Jag har många gånger fått höra att jag är så naiv, men efter att då ha övervägt saken har jag tagit ett aktivt beslut att fortsätta ha samma inställning - hellre naiv än cyniker.

dotxthree skrev:Jag "tror gott om alla" och på dåliga omständigheter som ingen råder över.

Det betyder dock inte att jag skulle låt någon komma i vägen för min vilja.

Är intelligent att ibland låta andra "komma ivägen" för ens vilja också.

Man kan ju inte alltid köra över andra. Då riskerar man att vara ond.

Jag kan nog va lite godtrogen ibland och tro på vad folk säger och så. Jag har ju blivit lurat nån enstaka gång. Jag tror gott om de flesta tills motsatsen är bevisad.

Tycker dåligt om alla som inte jag känner, Inget personligt. Ibland till och med dom jag känner.

Tror jag gott om alla? Absolut inte.

Jag undviker fördomar om människor och försöker istället betrakta situationen och förutsättningarna. Det spelar ingen roll om en människa går in med 100% "goda intentioner om allas godhet". Blir handlingen fel så finns potentialen att sätta andra människor i oerhört skadliga och påfrestande situationer. Den goda intentionen betraktar jag inte som en förmildrande omständighet.

Har slutat att över taget bry mig om andra kan ändå aldrig bli klok på vem som har ärliga avsikter.

lasseivägen skrev:Har slutat att över taget bry mig om andra kan ändå aldrig bli klok på vem som har ärliga avsikter.

+1

Nej.

barracuber skrev:Intressanta inlägg från Definitivtinteanonym, Gerard, Rymdskepp, ca. EDIT, samt jojomamma.

ååå tack

Att utgå från att "alla är goda" leder kanske till oväntade kallduschar?

Värt att tänka på!


Mitt råd!
Keep it real

Jag har aldrig trott att någon med flit skulle gör mig illa. När människor säger till mig att jag blir utnyttjad har jag svårt att tro på det fortfarande, och jag vet inte riktigt vad som är sant. Däremot märker jag att när jag har perioder av sämre självkänsla blir jag mer paranoid och misstänksam. Men då är jag samtidigt medveten om att detta hänger på mitt, då, labila psyke.