Lasso? Båtshake? Listigt konstruerade fällor med en snygg blondin/brunett/annan hårfärg som lockbete? Hur gör man?

Jag vet att det finns många på detta forum som har pojkvän så jag hoppas kunna få lite tips nu när jag plötsligt känner mig väldigt ensam. Jag har haft pojkvän, men detta var för 10 år sedan. Har "dejtat" lite efter det, men det har aldrig lett till någonting så jag har i princip gett upp.

Så; hur gör man som 31-årig, osnygg, mystiskt kräsen och socialt hämmad kvinna med obefintlig bekantskapskets för att skaffa en pojkvän? Detta om man dessutom inte gillar att gå ut (jag vill ha pojkvän, inte ett ONS). Jag har dessutom en förmåga att stöta bort folk, främst av det motsatta könet. Varför detta sker vet jag ej men så är det.

Jag har testat diverse dejtingsajter, spraydate, match.com och nu senast Vilda Webben och inget har gett något. Att det inte har lett till något kan bero på att jag inte aktivt sökt kontakt av rädsla för att bli ignorerad/nobbad. Jag har dessutom väldigt svårt för att bli kär vilket inte gör saken bättre.

Mitt egna svar på frågan är dejtingsajter, men med tanke på mina fabulösa framgångar hittills (ironi) så känns det inte så attraktivt att försöka den vägen igen.

Har ni några tips, råd eller förslag på hur jag ska lyckas få tag i ett villigt offer (pojkvän alltså )? Eller ska jag helt enkelt lägga ner och inse att det är kört för min del...


Även om jag själv inte har diagnos så lägger jag tråden här då det kanske finns någon mer på detta forum som vill ha hjälp med detta.

Fokusera inte så mycket på att finna just kärleken.
Då gömmer den sig för dig.
Först kanske du ska komma fram till vilka egenskaper din kille ska ha.
Så du kan känna igen dem hos de killar du får kontakt med.

Börja med att bli vän med dem, sedan märker ni båda om det kanske finns något mer än bara vänskap.

Dejtingsiter och sådant, har jag aldrig provat själv.
Men den bild jag får av dem, är att de kanske är lite som en djungel av hungriga tigrar (singlar), där alla desperat jagar efter kärleken.

Många av dem tror kanske att de söker kärleken, när de i själva verket bara söker efter bekrräftelse...

Good Luck!!

Har lyckats få pojkvän 2 gånger via detta forum. Skriv en kontaktannons i kontakt-tråden (eller vad den nu heter).

Det är det enda tips jag kan ge dig. Jag tycker själv att det är skitsvårt att veta hur man ska göra för att få pojkvän och jag är förvånad över att jag har en, haha.

Hur jag fick min man:
För några månader sedan åkte jag till Västerås för att träffa Fenren och Arkimedes. Vi skulle ha en ost- och vinkväll tillsammans. Det slutade med att Arkimedes inte kom till Västerås. Istället umgicks bara jag och Fenren. Vi blev kära i varandra, kramades, pussades, åt ost, idkade älskog och nu är vi tillsammans.

träna dig på att njuta i din egen sandlåda. HELT SJÄLV. de andra kommer vilja leka med dig där i sinom tid när din egentid är genuint inspirerad. du verkar som en mkt charmant personlighet. lär inte vara så svårt att hitta roliga utlopp.

Spendera sommaren i en riktig håla, urbaniseringen har gjort att betydligt fler av kvinnligt kön har flyttat till storstäderna medan betydligt fler killar har blivit kvar. Det slår mig varje gång jag är på mindre orter, hur ganska så risiga brudar kan gå tillsammans med hunkar till pojkvänner. Det skulle aldrig ske i Göteborg eller Stockholm exempelvis.

Så nu har du eliminerat konkurrensen och de flesta killar är inte så kräsna, men gör det bästa av vad du har. Om du är medveten om att du saknar en inre stilkompass och gärna blandar gult och orange när du klär dig, ber du en mer stilsäker (enligt andras mer generella smak) väninna om hjälp och råd.

Lider du av ett släng social fobi, lite betablockerare och vin och öl ovanpå det så kommer det kännas mycket bättre…
Om du inte tycker om att gå ut så kommer du älska att gå ut på mindre hålor, alla ställen stänger ett eller två. Men fram tills dess får du svälja obehaget.

Det där med lasso tänker jag prova Hehehe

Sheyen skrev:Hur jag fick min man:

så man ska helt enkelt se till att åka till någon kille tillsammans med en annan tjej och sedan se till att hon stannar hemma

Är du inte någon hejjare på att uttrycka dig irl kan internet vara att föredra men det funkar i princip på samma sätt.

Flest intressanta människor till kvalité sett bör hittas kring de intressen du själv har och i andra hand på ställen som egentligen inte handlar om att hitta partners (aspergerforum blink blink ). På Internet betyder det forum eller chatter kring ämnena i sig.

Våga att skicka privata meddelanden eller att prata med människor en och en på små vibbar. Du behöver inga speciella anledningar för att försöka tala med någon. Säg att personen verkar intressant och ha någon enstaka fråga som han eller hon kan tänkas kunna svara på. Våga visa intresse helt enkelt. Att bara hitta en vän är så mycket mer värt än det mesta som kan hända.

Om personen verkar intresserad så lyssna på vad den säger och bygg på det med saker som berör dig själv. Glöm aldrig vad du själv tycker om i jakten på att ha en bra relation med någon.

Sedan är det bara att fortsätta till nästa steg, att träffas om det är internet, att bestämma träff om det är irl osv. Det kanske låter för enkelt men för det mesta är det enkelt när man väl hittar någon som stämmer med ens kemi. Jag har aldrig någonsin ångrat någon av de nära relationer som jag haft - det måste säga något om hur mycket det finns att vinna på att chansa på att prata med folk jämfört med hur mycket som vanligtvis förloras.

Jag har en så negativ inställning att jag i princip håller på att ge upp innan jag ens börjat.Är man 40 år och ännu inte haft nåt förhållande så får man nog inse att tåget gick för längesedan. (nu talar jag i egen sak)

Edit: Om personen verkar intresserad så lyssna på vad den säger och bygg på det med saker som berör dig själv. Undvik att prata väder och vind så vida det inte är nödfall. Var ärlig om så mycket du kan, nervositet du kanske känner just där och då om ämnena tryter helt. Det är bättre att säga saker emellanåt som faktiskt är sådant du tänker snarare än sådant som "ska" hålla igång konversationen.

Glöm aldrig vad du själv tycker om i jakten på att ha en bra relation med någon. Varken förr eller senare i den. Att vara ensam är bättre än att leva med människor på ett sätt du inte tycker om.

kullan skrev:Är man 40 år och ännu inte haft nåt förhållande så får man nog inse att tåget gick för längesedan.

Det gjorde det, men konstigt nog kommer det nya tåg hela tiden, det gäller bara att hoppa på ett tåg så att man kommer med...

Det finns faktiskt människor som hittat sitt livs kärlek på ålderdomshemmet och dit är det ännu så länge långt kvar för dig!

Sök på alla ställen där nördar uppehåller sig! Kan vara vilken sorts nörd som helst; tågnörd, rollspelsnörd, tv-spelsnörd, sci fi-nörd.... De dras i varje fall till mig. Tror att det är enklare att skaffa pojkvän om man är tjej och nörd, vi är inte så många till antalet, så därför blir vi attraktiva. Personligheten blir viktigare än utseendet.

Små intima hemmafester och alkohol är bra saker.

Strunta i det. Sortera ärtor. Pojkvän är inte lösningen.

Oj, så många kreativa tips!

Det jag kan komplettera med är:
- Asperger Kontakt
- ringa upp en gammal manlig vän som du sörjer att du tappat kontakten med; själv fixade jag ett sjuårigt äktenskap genom att ringa en gammal vän jag inte träffat på sex år och (efter 8+5 timmars telefonprat) bjuda in mig till honom på millennieskiftet (han är ingen som firar sådant med pompa och ståt, så vi blev ensamma).

Är det svårt att komma till det där skedet då man faktiskt rör vid varandra kan du kanske fejka en stel nacke och be om massage... Brukar funka.

Vänners vänner kanske?

Tintomara Ariadne skrev:Är det svårt att komma till det där skedet då man faktiskt rör vid varandra kan du kanske fejka en stel nacke och be om massage... Brukar funka.

Som kuf kan det vara svårt att förstå när kvinnor vill ha närkontakt. Vid ett tillfälle föll en tjej i min riktning, jag blev överraskad av fallet då hon satt på stolen bredvid, ännu mera förvånad var jag när handen hon hindrade fallet med hamnade i mitt skrev. Kanske blev hon desperat när jag inte förstod hennes signaler.

Jag tror absolut inte det är kört för er. Som nörd med hyfsat oattraktivt yttre tror jag ändå mig märka ett visst (om ändå lågt) intresse för mig, för er kvinnor tror jag oddsen är bättre.

Men det som diskuteras är kanske inte om intresse finns utan ett fast förhållande, och mellan dem finner åtminstone jag steget nästintill oöverstigligt.

Jag ska kanske inte gnälla. Har ju faktiskt ett 19-årigt förhållande (varav 15 år som gift) bakom mig. Men jag har blivit nedslagen av försöken på dejtingsajter efter skilsmässan. Hur jag ser ut och om jag har jobb eller inte verkar ha större betydelse än hur jag är som person och vilka tankar och åsikter jag har. Jag har inget emot att någon uppskattar mitt utseende, men om den som säger något uppskattande helt uppenbart inte har läst ett ord av min presentation och/eller verkar rätt ointresserad av vem jag är så spelar det ingen roll om de häver komplimanger över mig för hur jag ser ut. Objekt är inget kul att vara längre perioder. Jag inbillar mig inte heller att jag är något särskilt fantastiskt objekt heller, det har jag aldrig gjort. Åratal av mobbing för hur ful jag var har satt sina spår.

Har träffat de två jag varit ihop med under någon längre tid i föreningslivet. Första pojkvännen varade det fyra år med, nästa var den som jag gifte mig med. Mellan dessa två fanns några få mycket kortvariga, även de funna inom föreningslivet. Efter skilsmässan 2005 har jag inte träffat någon. Kanske är med i fel förening?

Fenren skrev:

Sheyen skrev:Hur jag fick min man:

så man ska helt enkelt se till att åka till någon kille tillsammans med en annan tjej och sedan se till att hon stannar hemma

Ja, precis!

Här berättar folk hur de hittat sin partner:
den-som-har-funnit-en-partner-t2024.html

Edit: Gick igenom den och insåg att den gick rätt mycket off-topic sedan en varelse av hankön skrivit något i stil med "en feminist vill du väl inte ha".

En annan: parbildningstraden-t13610.html

Många män är tävlingsinriktade och gillar att jaga. Så ett tips är att skaffa en killkompis och spela svår.

LordNelson skrev:Som kuf kan det vara svårt att förstå när kvinnor vill ha närkontakt. Vid ett tillfälle föll en tjej i min riktning, jag blev överraskad av fallet då hon satt på stolen bredvid, ännu mera förvånad var jag när handen hon hindrade fallet med hamnade i mitt skrev. Kanske blev hon desperat när jag inte förstod hennes signaler.

Så roligt beskrivet! Jag tror att jag skulle ha kunnat reagera på liknande sätt själv, som du alltså.

Devil skrev:Många män är tävlingsinriktade och gillar att jaga. Så ett tips är att skaffa en killkompis och spela svår.

Det är få kvinnofolk som kan den tekniken. Det gäller för er då att fungera som ett fällt djur isf. och det är få som klarar av det särskilt lång tid, dvs. att spela död.

Det bästa rådet är nog helt enkelt att knulla nån.

Parvlon skrev:Det bästa rådet är nog helt enkelt att knulla nån.

Då förblir jag hellre ensam.

kullan skrev:Då förblir jag hellre ensam.

Istället för att ge rådet eller att knulla nån?

Har för mig du skrivit att du är oskuld så jag undrar hur du kan veta det.