Skriver här om ovanstående frågeställning då jag inte helt litar på vad vården ger mig för läkemedel. Jag söker något mildare form av antidepp, alltså som inte har så tunga biverkningar som standard antidepp medicinerna verkar ha. Finns ju johannesört / Neurokan men den skär sig med andra läkemedel...

Gick på Mirtazapin i över två år, blev till en början väldigt uppåt men blev så förbannat avdomnad och retlig så har avslutat behandlingen, plus att det inte hjälpte mot ångesten.

Nu ikväll fick jag ta en atarax som jag inte vet om den hjälpte, (ångesten försvann men det brukar den göra efter en stund och tröttheten som följde märktes långt efter) men känner mig som en zombie i jämförelse, plus att den sägs öka risken för slaganfall vilket finns på båda sidor av släkten, vill ju inte gärna utmana ödet.

Jag vill kunna föreslå något för min läkare på psykmottagningen så det åtminstone kan bli lite bättre. Tänkte ju då jag sett en del som skriver och läkemedel att någon kanske känner till ett vettigt namn på något.

Läs lite om 5-HTP, kanske kan vara nåt att prova? Studier verkar dock antyda att det är verkningslöst...


Rosenrot kanske? Googla om du inte vet vad det är.

Valdoxan. Det är en ny antidepressesiv. Jag har läst rätt mycket om den, och den allmänna uppfattningen hos dem som prövat den är att den är en mild antidepressiv. Den är inte lika effektiv som konventionella antidepressiva, men har å andra sidan ytterst få biverkningar. Jag skulle inte ta den som förstahandsalternativ om jag var inne i en djup depression. Däremot som underhållsbehandling skulle jag rekommendera den, utifrån vad jag läst. (Har aldrig testat den.)

Min gissning är att Klomipramin som är ett gammalt antidepp från 60-talet och som fortfarande används är 'snällt'.

Förutom maxdosen av Cymbalta tar jag både rosenrot och EyeQ som kosttillskott. Det kan vara värt att testa dem då jag upplever att de har effekt. Dock skulle jag aldrig klara med enbart kosttillskott. Maxdosen av Cymbalta räcker inte den heller. Annars tycker jag att den funkar bättre än Mirtazapin; det tog tid innan jag jag blev av med en lång rad av biverkningar, men nu är biverkningarna väldigt milda. jag har skrivit om detta i en annan tråd under vård och behandling - orkar inte leta rätt på den just nu eftersom jag egentligen jobbar.

Djup och djup depression skulle jag inte kalla det, har bara blivit för mycket att tänka på och hantera på sistone så det rinner över... Det kan gå dagar när jag är uppåt som en solstråle och pratar och sjunger, å andra sidan kan det vända rätt snabbt när fel sak inträffar. Beror väl på att jag samlar på mig för mycket utan att släppa ut det. Mirtazapin gjorde ju tyvärr att alltför mycket stannade kvar vilket nu istället kommer ut...
Det är ju därför jag behöver någon som jag kan prata ut med, det har ju gått med både sambo och svärmor men nu har de fått så mycket egna bekymmer så det går inte längre. Jag är i princip livrädd för de starkaste sorterna av antidepp mediciner då min pappa tog livet av sig med just sådanna, och just tröttheten som många medför. Även utan mediciner har jag så lågt blodtryck så jag blir helt slut i huvudet, att förvärra det blir ju bara ännu värre. Sen är jag inne i en ond cirkel.

Ska föreslå de läkemedel som ni tagit upp och se vad de säger. Nu går hon på semester som jag går hos så lär ju tyvärr ändå dröja ett tag.

Av alla antidepp jag har provat så är Mirtazapin den jag blivit tröttast av. Den är ju ökänd för det. Andra preparat har jag snarare blivit piggare av. Cipramil anses ju ha väldigt få biverkningar, och jag mådde toppen av den medicinen - men den kan ha sexuella biverkningar (vilket den hade för mig). Kanske skulle du testa den i första hand ändå? Eventuella sexuella biverkningar går över så snart man slutar med medicinen eller går ner i dos. Man kan hoppa över medicinen enstaka dagar vid behov om man pallar med lite svängningar i serotoninet (man kan vara olika känslig för det; jag pallar det inte). Förutom det var muntorrhet den enda biverkning jag hade av Cipramil, och jag har nog aldrig mått så bra som jag gjorde då.

Mot den bakgrund du beskriver förstår jag din oro. Det finns en del saker som jag fortfarande inte pallar sedan min pappa tog sitt liv för snart 12 år sedan.

Jag har ju haft en ask atarax i lådan men jag ska lämna över den till svärmor som har en släkting som använder samma. Jag hade ingen aning om biverkningarna på medicinen när jag hämtade ut den då jag gick direkt till apoteket från läkaren...
Jag prövade cipramil en gång i tiden och ja du har rätt i de sexuella biverkningarna, faktum är att jag om jag fick välja mellan dem hellre hade mirtazapin. Å andra sidan är jag rädd för allt som är lugnande och tröttande. Det värsta som ligger i lådan nu är nån antihistamin och alvedon, det andra har vi låst in för säkerhets skull.