Hatar barn
109 inlägg
• Sida 5 av 5 • 1, 2, 3, 4, 5
Re: Hatar barn
Angelic Fruitcake skrev:Som mamma till ett jobbigt npf-barn blir jag ledsen av den här tråden. Både han och jag är visst oönskade irritationsmoment för alla väluppfostrade aspies.
Tar du det personligt att tex jag inte gillar barn?
Det är väl för allt i världen inte DITT fel att jag ogillar barn! På intet sätt är det ditt problem och det är trist att du inbillar dej att du (och din son) är oönskad(e). För sjutton jag var ju själv barn en gång, det har vi alla varit.
Re: Hatar barn
Angelic Fruitcake skrev:Barn uppskattar rakhet och tydlighet. Ur den aspekten tror jag aspies funkar bättre med barn.
1+
Re: Hatar barn
Något jag tycker illa om vad gäller barn är väldigt könsstereotypa beteenden.
Flickor som tidigt lär sig lägga huvuden på sned, se så söta ut som möjligt och manipulera sin omgivning. Och pojkar som är kaxiga och tar alltför mycket plats för sin ålder.
När detta dessutom ses som gulligt,önskvärt och uppmuntras av vuxna...
Flickor som tidigt lär sig lägga huvuden på sned, se så söta ut som möjligt och manipulera sin omgivning. Och pojkar som är kaxiga och tar alltför mycket plats för sin ålder.
När detta dessutom ses som gulligt,önskvärt och uppmuntras av vuxna...
- snuggelhund
- Inlägg: 3257
- Anslöt: 2010-07-16
- Ort: Eslövs kommun
Re: Hatar barn
Neko-chan, hoppas du skriver mer på forumet!
Drar iväg ett PM till dej, ska säga en sak.
OT:
Barn kan vara söta.
Drar iväg ett PM till dej, ska säga en sak.
OT:
Barn kan vara söta.
Re: Hatar barn
treeman skrev:Barn kan vara söta.
Förvisso. Jag är faster til en grabb som är rätt gullig. Men varför måste jag skaffa mig en unge bara därför.Jag förstår inte vitsen.Dessutom har jag inte världens bästa tålamod heller.
nä bäste för ungen att inte jag får någon.
Re: Hatar barn
kullan skrev:treeman skrev:Barn kan vara söta.
Förvisso. Jag är faster til en grabb som är rätt gullig. Men varför måste jag skaffa mig en unge bara därför.Jag förstår inte vitsen.Dessutom har jag inte världens bästa tålamod heller.
nä bäste för ungen att inte jag får någon.
Vad jag vet måste du ingenting.
Re: Hatar barn
treeman skrev:Vad jag vet måste du ingenting.
Nä min släkt har nog fattat att denna gren inte kommer att föra generna vidare.Så jag känner mig rätt lugn på den fronten.
däremot har man ibland fått konstiga blickar från folk i allmänhet, för att det är självklart man ska ha barn.Enligt dom.
Re: Hatar barn
Här passar det med ett citat från seriefiguren Rocky:
"Om man hade träffat en vuxen som gnällde hela tiden, alltid ville ha all uppmärksamhet och har fett tjatig humor skulle man ju knappast ditcha alla ens polare bara för att hänga med den idioten."
Å andra sidan är Rocky en rätt neurotisk och egocentrisk typ. Och även om det låter kul kan man inte uppskatta/ha förväntningar på barn och vuxna.
Likadant skulle man kunna resonera om hundar:
Vem vill ha en kompis som gnäller efter mat ständigt och jämt el att man ska gå ut med den? Som aldrig säger något men kräver fett mycket uppmärksamhet och t o m kommer och trycker sig mot en för att man ska massera den? Och när den inte kräver uppmärksamhet, mat, stimulans el promenader så ligger den bara och slöar.
"Om man hade träffat en vuxen som gnällde hela tiden, alltid ville ha all uppmärksamhet och har fett tjatig humor skulle man ju knappast ditcha alla ens polare bara för att hänga med den idioten."
Å andra sidan är Rocky en rätt neurotisk och egocentrisk typ. Och även om det låter kul kan man inte uppskatta/ha förväntningar på barn och vuxna.
Likadant skulle man kunna resonera om hundar:
Vem vill ha en kompis som gnäller efter mat ständigt och jämt el att man ska gå ut med den? Som aldrig säger något men kräver fett mycket uppmärksamhet och t o m kommer och trycker sig mot en för att man ska massera den? Och när den inte kräver uppmärksamhet, mat, stimulans el promenader så ligger den bara och slöar.
Re: Hatar barn
Jag gillar barn och har jobbat med barn. Har dock inga barn själv, väntade barn med min fd sambo, men det blev missfall. När jag tänker på det i efterhand var det nog bra, den psykosociala situationen var sådär och vi hade nog blivit en riktig socialfallsfamilj.
Alla barn som säger "JAG HATAR DIG!!" vet innerst inne att föräldrarnas kärlek är sann. De trippar inte på tå och är rädda för att råka säga fel saker så föräldrarna överger dem.
Jotta skrev:Och det är knappt jag kan se kärleken däri...för mig är kärlek en hund! Min hund sedan 12 år tillbaka har gett mig KRAVLÖS kärlek, men eftersom jag vet vad en hund behöver sedan tidigare så har jag kunnat uppfylla de behov han har och jag har överöst honom med kärlek, lek och aktiviteter för att göra honom glad..aldrig några konflikter, han har aldrig sagt "JAG HATAR DIG!!" som man hör barn säga till sina föräldrar etc etc...kravlös kärlek = den kärlek du får från djur...
Alla barn som säger "JAG HATAR DIG!!" vet innerst inne att föräldrarnas kärlek är sann. De trippar inte på tå och är rädda för att råka säga fel saker så föräldrarna överger dem.
Re: Hatar barn
När jag som barn började hata föräldrarna så var det ett genuint hat.Vildsvin skrev:Alla barn som säger "JAG HATAR DIG!!" vet innerst inne att föräldrarnas kärlek är sann. De trippar inte på tå och är rädda för att råka säga fel saker så föräldrarna överger dem.
Jag trippade visserligen inte på tå av rädsla att bli lämnad, jag jobbade flitigt med att göra livet för dom till samma pest jag upplevde de gav mig.
Mina utbrott var inte något resultat av värme och omvårdnad.
Re: Hatar barn
Nej, jag hatar inte barn. Det finns ingen anledning. Däremot kan de vara rejält jobbiga: läs dagisklass med tillhörande fröknar. Ser jag ett sådant följe går jag åt ett annat håll. Går jag till restaurang och ser att den är full med barnfamiljer går jag till en annan.
Jag är perceptionsöverkänslig som det heter vilket innebär att jag får huvudvärk av alltför mycket skrik, klet & tjat. En byggarbetsplats är inga problem men just skrik, klet & tjat orkar jag inte med.
Jag vare sig trivs eller passar in i familjehelvetet.
Vidare har jag inte den minsta lust att bli medansvarig vad gäller barn så jag är tacksam om föräldrarna håller ordning på sina telningar själva.
Av dessa två anledningar ser jag helst att aspergerträffar är barnfria.
Jag är perceptionsöverkänslig som det heter vilket innebär att jag får huvudvärk av alltför mycket skrik, klet & tjat. En byggarbetsplats är inga problem men just skrik, klet & tjat orkar jag inte med.
Jag vare sig trivs eller passar in i familjehelvetet.
Vidare har jag inte den minsta lust att bli medansvarig vad gäller barn så jag är tacksam om föräldrarna håller ordning på sina telningar själva.
Av dessa två anledningar ser jag helst att aspergerträffar är barnfria.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Re: Hatar barn
Neko-chan skrev:Hård titel men ja, jag verkligen avskyr barn, vet inte dock om de har med min AS att göra eller inte, men mina kompisar som inte har AS tycker barn kan vara gulliga, roliga m.m, medan jag stör mig i varenda cell av min existens på dom...
Som exempel när jag åkte med tåg till stockholm så satte jag mig i en sådan höra där de är ett bord och 4 säten som pekar mot bordet, snett mittemot mig satt en tjej med en hund som låg under bordet, en sorts vargblandning, och de kom en utlänsk unge och skulle va på den där hunden HELA tiden, den stackars hunden fick inte vila och efter 5-10 minuter såg jag mig själv sparka den där ungen åt helvete, förståss fick jag hålla igen...Men SÅ frestande de var att skrika på ungen att ge fan i hunden och slå ungen
Andra exemplet var i helgen när jag var på UKM i säffle, jag visade mina kompisar vad jag ställde ut och då kom en unge och tyckte mitt hår var jätte roligt, jag bar cyberlox ( dom är väldigt töjbara och "studsiga" och jag ville klä mig roligare eftersom de var utställning om kreativitet ), ungen började dra i loxen försiktigt men jag drog dom ur händerna på henne för hon skulle sluta, men de gjorde hon inte, och de blev värre och värre, tillslut tog hon tag jätte hårt och VÄGRADE släppa, då vände jag mig om och bara stirra på den där ungen, jag ville slå ner henne! men de kunnde jag ju inte, så jag knep igen, och försökte få henne att släppa, men de resulterade i att hon drog sönder en del av frisyren som kostat mig 500 kr...
Ungar skriker, lyssnar inte, vad man än säger eller gör är dom lika dumma, jag har inget tålamod med barn, de tar slut så fort jag ser en unge
Jag har inget emot barn bara de håller sig på mer än replängds avstånd från mig. Jag kan störa mig på dem under perioder då jag mår dåligt. Annars är det rätt lugnt. Sitter det en söt unge i barnvagn framför en i ICA-kön och glor och jollrar mot en så ler man ju tillbaka.
Folk har misstagit mig för barnkär och att jag är så bra på att leka med dem osv...men ja, det är om det sker korta stunder endast ibland. Jag skulle aldrig säga att jag avskyr eller hatar barn. Som vuxen ska man vara snäll mot dem och försöka göra livet så bra som möjligt för dem. De flesta var bra mot mig när jag var barn och jag vill vara likadan.
Själv skulle jag inte vilja ha barn. Fy f*n alltså...När jag ser vänner och släktingar som handskas med sina småttingar kan jag känna att jag är väldigt glad att jag själv inte har såna skrik-blöj-bajs-paket. De kan ju dumma sig, rycka en i håret och ha sig och då bara ler man hehe vad gullig han/hon är men inombords bara f*n j*vla unge *L*
- kakmonstret
- Inlägg: 1244
- Anslöt: 2008-10-14
- Ort: Valley of tears
Återgå till Övriga Aspergerfrågor