marxisten skrev:Ser jag bara som ett positivt kvinnodrag från din sida.

Vill du hänga med på sportbaren en kväll och snacka fotboll då tahlia?

Jag föredrar hockey (vilket kan ha sin förklaring i att jag råkar bo i ett litet, men elitseriespelande, samhälle).

Moderator atoms - detta inlägg utgjorde tidigare det sista inlägget i en tråd av psanna med titeln "Identifierar du dig lätt med ditt kön?"

Hoppla vad lång denna tråd har blivit, har inte ork att läsa alla inlägg utan besvarar bara lite snabbt frågan "Könsidentitet?"

Ja, inte fasiken vet jag vad/vem jag är. (Eller det gör jag förstås, är en 45-årig kvinna )
Jag känner mig nog som ett neutrum på sin höjd (när jag har åtminstone lite mer kontakt med "mig"), mår bäst i neutrala sportkläder och är nog inte "feminin" för fem öre.
Vet inte heller alls vilket kön jag ev. skulle dras till om jag nu gjorde det, vilket jag alltså inte gjort så här lång iaf. (Blir inte så lite sorgsen över detta faktum när jag väl får en minut över att se denna sanning i vitögat, varför blev det så här... )

Ja, ja, så är det tydligen iaf...igår mötte jag ett par små grabbar (ca. 10 år unga) när jag var ute och knallade, de hejade glatt, undrade vad jag hette och om jag var kille eller tjej...

Jösses grabbar, ser ni inte den gamla damen ni har framför er?...

Bali skrev:de hejade glatt, undrade vad jag hette och om jag var kille eller tjej...

Jösses grabbar, ser ni inte den gamla damen ni har framför er?...

När jag hade kort hår så möttes jag rätt ofta av det där, jag med. Även vuxna (ffa män) som tog fel. Det är väl nåt med utstrålningen, kroppsspråket och de breda axlarna. Tror jag. Tycker själv att det är rätt uppenbart att jag är av kvinnligt kön. Men tydligen inte.

Paradox skrev:

Xzirie skrev:Varför blev du nekad p-spruta? En del barnmorskor kan vara helt omöjliga medan andra låter en själv bestämma så länge man är informerad om riskerna. Försök att byta.

Hon sa såhär ordagrant när jag frågade "Stenåldern, stenåldern, p-sprutan kommer snart att plockas bort från marknaden, det är inget alternativ."

Men jag får fråga någon annan då

Jag frågade min barnmorska om det här idag och hon har då inte hört något om att p-sprutan skulle vara på väg att försvinna. Det är definitivt ett alternativ som fungerar bra för väldigt många. Hon förstår inte heller varför andra är så förbannat motvilliga att ge den.

Jag är en tjej, ganska okvinnlig en dock, små bröst och små höfter, jag klär mig hur jag vill från dag till dag, ena dagen har jag en stil som kallas lolita som kommer från japan, de är riktigt gulliga tjejiga kläder med volanger m.m och andra har jag nått som kan liknas med en kostym, eller 17-1800 tals inspirerat med lite manliga inslag, jag har aldrig viljat vara kille, utan är nöjd att vara tjej eller det

Zic skrev:
Kvinnor verkar veta så mycket om kvinnlighet och kvinnliga funktioner som jag inte har en aning om.

Exakt så upplever jag d m.

Senast jag va på H & M köpte jag fyra mkt bekväma plagg på herravdelningen. Tycker illa om tajta tjej-t-shirts som bara blir mer o mer urringade.

Inte man inte kvinna men stor weird pojke. Stor och pojkaktig. Störd. Nånting... Med vissa feminina drag tror jag både psykiskt och fysiskt. Förvirringen och rädslan var stor i tonåren när jag blev kär i folk oavsett könstillhörighet. Det var väldigt få som jag hyste såna känslor för ska tilläggas. Det var personen jag blev fäst vid sedan kvittade resten. Misstänkte att jag var bi. Trängde bort dessa känslor dock av rädsla för omgivningens reaktioner. Idag är jag rätt avsexualiserad, tack vare de mediciner jag går på.

Är dom flesta med aspergers bisexuella eller biromantiska? ( biromantisk = man kan vara asexuell kan dock vilja ha romantiska stunder med båda könen )
Själv är jag tjej och har en flickvän

Neko-chan skrev:Är dom flesta med aspergers bisexuella eller biromantiska?

Det undrar jag också. Själv är jag straight, även om jag kan uppskatta kopulation med kvinnor.

Nefarious skrev:

Neko-chan skrev:Är dom flesta med aspergers bisexuella eller biromantiska?

Det undrar jag också. Själv är jag straight, även om jag kan uppskatta kopulation med kvinnor.

Det får jag inte att gå ihop. Gillar du att kopulera (även) med kvinnor, är du bi, möjligen med övervägning mot hetero. Enligt Kinsey är de flesta människor mer el mindre bisexuella.

Betr antal öppet/medvetet bisexuella här, så finns det två omröstningar:

sexuell-laggning-t5150.html

vad-har-du-for-sexuell-laggning-t11050.html

Iofs behöver inte frågan om könsidentitet (om man känner sig som sitt biologiska kön) behöva ha att göra med den sexuella läggningen (om man tänder på motsatta, samma el bägge kön).

Alien skrev:

Nefarious skrev:

Neko-chan skrev:Är dom flesta med aspergers bisexuella eller biromantiska?

Det undrar jag också. Själv är jag straight, även om jag kan uppskatta kopulation med kvinnor.

Det får jag inte att gå ihop. Gillar du att kopulera (även) med kvinnor, är du bi, möjligen med övervägning mot hetero. Enligt Kinsey är de flesta människor mer el mindre bisexuella.

Fast jag tänder inte på kvinnor och blir heller inte kär i dem, alltså är jag straight.

Varför ha samlag med något man inte tänder på?

http://www.ne.se/kopulation skrev:kopulation , detsamma som parningsakt eller samlag .
...
Inom botaniken avses sammansmältning av två könsceller, varvid en zygot med fördubblat kromosomtal bildas.

Parvlon skrev:Varför ha samlag med något man inte tänder på?

Måhända tänder jag på situationen, snarare än personen. Tåls att spekulera kring.

Nefarious skrev:

Parvlon skrev:Varför ha samlag med något man inte tänder på?

Måhända tänder jag på situationen, snarare än personen. Tåls att spekulera kring.

Ok.. låter lite perverst.

Jo, jag känner verkligen igen mej. När någon säger "dom där kvinnorna" och menar bla mig, så hoppar jag nästan till: vadå kvinnor? Jag kan nästan känna obehag, jag är väl ingen KVINNA heller! Vad är jag då? Jamen, räcker det inte med MÄNNISKA liksom?

Jag brukar tala om kvinnor som DOM, som om jag inte hörde dit. Kanske är det för att många har så förutfattade meningar om hur kvinnor ÄR, hur dom tänker och känner och ser ut och beter sig, och det stämmer ju inte, oftast inte, och jag vill inte bli kategoriserad, om det är nånting jag hatar så är det att bli kategoriserad. Jaha, du är en sån här, ja då vet man ju precis hur du är. Jag har hela tiden trott att det beror på att jag tidigt fick erfarenhet av det orättvisa i könsroller, tex att min bror självklart skulle få en moped för att han hade en kuk, men nu har jag börjat tänka att tänk om det beror på AS i stället, om det är en typisk AS-grej, dethär att vara så obekväm med att det ska finnas roller anpassade efter ens förökningsorgan och att alla förväntar sig att man självklart ska vilja spela "sin roll".

Jag känner mig varken som man eller kvinna utan något slags mellanting, hen, hun, hön, h*n eller vad det ska kallas. Gillade skarpt vänsterpartiets förslag att införa ett tredje kön, men verkade som så många konservativa skribenter var emot det, är väl för annorlunda helt enkelt...
Tar ofta illa upp när det på registreringar på papper och internet krävs att man fyller i kön.
Bär i princip bara svart för att alla könsbestämda färger.

Är mer intresserad av typiska tjejaktiviteter typ sy, blommor, vårda, även om vissa killaktiviteter som teknik och sånt finns i huvudet. Egentligen skulle jag vilja kasta mig ut och sjunga, dansa och latja men då blir man väl nedslagen av homofober som tror att man är lagd åt fel håll
Egentligen önskar jag det fanns något neutralt både vad gäller vanliga kläder men även underkläder.

Neko-chan skrev:Är dom flesta med aspergers bisexuella eller biromantiska?

Nej, det finns ingen statistik som säger att det är så. Själv är jag man och straight.
Däremot verkar det som att många diskuterar såna frågor öppet här på AF och det måste man ju se som något positivt.

Tolkar jag begreppet "biromantisk" korrekt om jag tror det innebär en person som kan tänka sig romantiska stunder med båda könen, men inte tar steget till några direkta sexuella handlingar?

Jag är kille men precis som Kaosprinsessa så känner jag mig inte som 23 år gammal som jag är, utan mer som 15-16år gammal.

Jag är rätt så olik andra killar (tycker jag iaf.) jag kan tex. uppskatta vackra saker väldigt mycket och på ett annat sätt än vad andra killar gör (tror jag).
tex. vackra blommor, gråta till en sorgslig film, promenera på stranden och se på solnedgången, kolla på regnbågar, kolla på stjärnor. osv.

Skulle oxå vilja lära mig rida. dock så tycker jag även om bilar och vissa kampsporter, såna saker som kan anses som "kill-grejjer".

jag tänder dock inte på killar och ser mig inte som homosexuell eller nått sånt.

Jag är kvinna, men min hjärna är manlig och jag trivs inte alls ihop med kvinnor. Jag tycker absolut om att diskutera känslor, men inte som de flesta neurotypiska tjejer gör. Jag är helt ointresserad av allmänt reflekterande utan ett konkret problem att utgå ifrån, och blev mycket konfunderad när min sambo, som inte har AS, förklarade för mig att de flesta människor inte pratar problem för att hitta lösningar, utan för att få förståelse och sympati.

I och med att jag har mycket svårt för att sätta mig in i sådant jag själv inte har upplevt personligen, och dessutom älskar problemlösning, så är det rätt jobbigt att prata med andra kvinnor, för jag upplever att de vill ha något slags diffust lyssnande av mig, och då känner jag mig mest som en soptunna, eftersom jag själv aldrig skulle komma på tanken att bara ta upp ett problem för att gnälla av mig, utan endast om jag aktivt söker efter någon annans synvinkel.

Min erfarenhet av kvinnor i både yrkesliv, skola och vänkretsar är att de (och ja, nu generaliserar jag grovt, det är jag medveten om!) är manipulativa, konflikträdda och dåliga på att basera en diskussion på logik.
Jag känner ingen gemenskap med kvinnor, förstår mig inte på deras sätt att kommunicera och upplever att de suger ut oändligt mycket mer energi av mig än de ger tillbaka. Jag är dock rätt säker på att det inte handlar om medveten jäkelskap, men så kvinna jag är född, så är jag en riktigt misogyn sådan...

Jagers skrev:Jag är kille men precis som Kaosprinsessa så känner jag mig inte som 23 år gammal som jag är, utan mer som 15-16år gammal.

Jag är rätt så olik andra killar (tycker jag iaf.) jag kan tex. uppskatta vackra saker väldigt mycket och på ett annat sätt än vad andra killar gör (tror jag).
tex. vackra blommor, gråta till en sorgslig film, promenera på stranden och se på solnedgången, kolla på regnbågar, kolla på stjärnor. osv.

Skulle oxå vilja lära mig rida. dock så tycker jag även om bilar och vissa kampsporter, såna saker som kan anses som "kill-grejjer".

jag tänder dock inte på killar och ser mig inte som homosexuell eller nått sånt.

Låter som mig, jag kan stå och beundra massor av saker som en "typisk kille" inte skulle ägna en tanke åt.
Kan tycka dans är vackert, särskilt från avlägsna länder, det var därför jag hamnade på kung-fu. Är dock så jäkla frustrerande att man automatiskt är homosexuell bara för att man är avvikande från könsidentiteten...

Jag är en dyngkuk. Verkligen! Identifierar mig lite med "dyngkuk".

treeman skrev:Jag är en dyngkuk. Verkligen! Identifierar mig lite med "dyngkuk".