Artkel publicerad i DN idag, söndag 15 maj, av Erik Helmerson om kompetens i arbetslivet.

http://www.dn.se/ledare/signerat/hellre ... -an-social

Social begåvning hos en arbetstagare prioriteras på arbetsplatser framför den trogne, tystlåtne och kanske blyge som inte har så stor "social kompetens" men som tillbringar sin arbetstid med att arbeta istället för att fördriva en massa tid med att prata, skvallra, Facebooka o.s.v.

Citerat ur artikeln:

Tidningen Chef skrev i början av året om Liisa Keltikangas-Järvinen, professor i tillämpad psykologi vid Helsingfors universitet. Hon hävdar helt frankt att social kompetens på jobbet inte bara är kraftfullt överskattat utan också i för stora doser kan vara direkt skadligt. På arbetsplatser där för många medarbetare är sociala kommer det att ”pratas och skvallras” i stället för att jobbas.

Om du som arbetsgivare väljer bort tjejen som flackar med blicken under intervjun, som inte gapskrattar åt dina skämt och som kanske rentav har en felknäppt blusknapp kan du mycket väl missa just en sådan person som tycker att arbetsuppgifterna är viktigare än att jobbflörta med IT-chefen.

”Forskningen visar intressant nog att just blyghet står i samband med empati. Det gör däremot inte socialitet”, säger Keltikangas-Järvinen i artikeln. ”Det betyder att en alltför social person inte nödvändigtvis märker att omgivningen tröttnat på att han eller hon alltid vill stå i centrum”.

Moderator Alien: Ändrade rubriken, eftersom tråden nu handlar om både ledaren och artiklarna.

Mycket intressant och bra att det tas upp lite här och var nu.

Hoppas att fler chefer och personalansvariga läser och förstår samt tar till sig läxan!

Sedärja. Pendeln kanske börjar svänga.

Jag känner för att starta en Facebook-grupp som skulle heta "Vi som är kompetenta och osociala" el nåt liknande. Fast jag är ju inte med på Facebook!

Mer om Keltikangas-Järvinen från artikeln:

Hennes slutsats är att vi åter måste sätta yrkeskunskapen i högsätet. Idealet, menar hon, är den klassiska statstjänstemannen som tillbringar sin arbetstid på det minst moderna av sätt – nämligen med att arbeta.

Men i stället har den svenska arbetsplatsen blivit det nya dagiset. Alla ska trivas och vara sociala och på fredagen är det fika och vad är det egentligen för problem med han den nye, han som inte är med på den stående Lottoraden, som inte vill bli Facebookkompis och som stänger dörren till sitt arbetsrum när vi andra pratar Let’s dance i korridoren. Det ser nästan ut som att han… jobbar?!

Och Helmersons slutkläm:

Jag längtar efter den dag då arbetsplatserna återigen i första hand blir platser för arbete och inte mysfabriker. Då arbetsgivare och gymnasier ordentligt tänker igenom om det här med ”social kompetens” verkligen är nyckelegenskapen för att kunna utföra just det jobb som ska göras. Då deras annonser lockar folk som antingen redan kan jobbet bra eller är sugna på att lära sig det.

”Vi ser gärna att du som söker är inbunden och småsur.”

Eller "Vi ser gärna att du är mer intresserad av arbetsuppgifterna än av att socialisera".

Edit: Tidigare tråd om Keltikangas-Järvinen, min nya idol: post508756.html?

Det här borde vi spinna vidare på i någon form.

Newsmill?

Definitivt!

Det räcker faktiskt att man är socialt udda för att bli bortvald. Så det behöver alltså inte ens vara så stora skillnader som de som det skrivs om i artikeln. En person som gärna är med på raster, men är lite udda, göre sig icke besvär på arbetsmarknaden. Den kan få gå på soc, eller om den har tur, permanentsjukersättas för ett handikapp som det fungerade att ha på arbetsmarknaden för 20 år sedan och bakåt.

Det är minst sagt förjävligt, man ska helst jobba ihjäl sig och vara socialt överkompetent för att klara sig på arbetsmarknaden idag!

Alien skrev:Eller "Vi ser gärna att du är mer intresserad av arbetsuppgifterna än av att socialisera".

Jaaaa! Det är faktiskt konstigt att man inte resonerar så, tycker jag.

Blir det inte så om pengar tillåts styra precis allt? Både lokalt, regionalt, nationellt o globalt?

Tur att det finns motkrafter - nonprofit, socialt företagande, gåvoekonomi, ideell verksamhet, open source, CSR (företagens sociala ansvar). När man tvingas lösa de enorma problem som finns - klimatet, uppvärmningen, miljön, fattigdomen, hållbarhet, överlevnad - måste man samtidigt bygga om de mänskliga samhällena. Och då kommer en värld som blir bättre även för "our kind".

Min idol:

https://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/ ... 81%29.html

Artiklar torsdag 26 maj 2011, DN INSIDAN om social kompetens i arbetslivet:

”Trevliga” kollegan inte alltid bästa valet

DN:s ledarskribent Erik Helmerson skrev nyligen en krönika som handlar om att ”social kompetens” verkar ha konkurrerat ut yrkeskompetens. Reaktionerna blev starka och många läsare kände igen sig. Är det dags för alla som inte är så sociala och utåt­riktade att få en ny chans?

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/tr ... asta-valet

"Kompetens som inte utnyttjas"

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/ko ... -utnyttjas

Tackar för artiklar.

Några länkar om forskaren Karin Helgessen som skrivit en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet om hur platsannonserna utvecklats de senaste 50 åren.

Har inte hunnit läsa länkarna ännu men hörde henne på Språket och tyckte hon var intressant.

Observera att två första länkarna är data- och tekniksajter (men kan ju ändå vara läsvärda), resten är mera allmänna sajter.

CSjobb.se: "Ute med social kompetens"
Ny Teknik: Så ska du vara för att få jobbet
SR P1 Språket: Har du drivkraft?
Kollega.se: Klyschor slopas i jobbannonser
Forskning.se: Platsannonsen speglar samhället och arbetslivet

Skrev själv nyss ett inlägg i en annan tråd om samma ämne: Re: "Hellre kompetent än social", DN LEDARE

Jag anmäler dubletttrådar.

barracuber skrev:Jag anmäler dubletttrådar.

Triplett:

post555574.html#p555574

Moderator:
Slog ihop två trådar om samma ämne.

Koboshi skrev:Intressant artikel

Tidigare i tråden länkar jag till samma artikel och andra artiklar av samma forskare.

Mycket bra tråd och artikel, det är verkligen på tiden att arbetsgivare värdesätter vad man duger till och hur hårt man sliter istället för hur humoristisk och sportintresserad man är.

Utöver basala krav på vad som kan kallas normalt hyfs och folkvett bör man inte värdera något annat än kompetens, ansvarstagande och effektivitet när man beslutar om löneförhöjningar, nyanställningar och befordran.

Miche skrev:Det är minst sagt förjävligt, man ska helst jobba ihjäl sig och vara socialt överkompetent för att klara sig på arbetsmarknaden idag!

Om det ändå hade varit så väl att den där "jobba ihjäl sig-biten" hade räknats, men ofta kan det dessvärre ligga en i fatet om man sliter istället för att socialisera.

*suck*

Har funderat just över detta med att i ansökningshandlingar och på intervjuer beskriva sig själv och hur folk överskattar sina förmågor på grund av bristande självinsikt och brer på och överdriver, har alltid själv tyckt att det är mycket svårt att beskriva sig själv och på intervjuer har det varit kämpigt att ge något svar på frågor om bl.a. positiva sidor, vad man har för mål, framtidsplaner och ambitioner. Kunskapen om bra rekryteringsmetoder är i dag mycket hög, enligt flera rekryterare men ändå har var tredje chef i en undersökning utförd av tidningen Chef svarat att han eller hon har känt sig lurad av kandidaternas beskrivningar varannan gång de rekryterat, och fem av tio chefer kände sig lurade var fjärde gång de rekryterade:

SvD - Var tredje chef känner sig lurad
21 juli 2013 kl 11:16 , uppdaterad: 22 juli 2013 kl 10:25

Vilseledda. Så känner sig många chefer när de anställer en ny medarbetare. Skillnaden är ofta stor mellan vad chefer söker för egenskaper hos nyanställda och hur jobbkandidaterna beskriver sig själva, eller faktiskt är, visar tidningen Chefs undersökning.

Flexibel, drivande, ambitiös, ansvarstagande och samarbetsvillig. De orden använder arbetssökande oftast i sina ansökningsbrev för att beskriva sig själva inför en rekrytering. Men långt ifrån alla chefer tycker att jobbsökarna lever upp till vad de lovar.

Och det är inte samma egenskaper som ligger på kandidaternas respektive chefernas topplistor av egenskaper.

Detta tror jag är en bra utveckling, att andra bedömer och beskriver ens faktiska arbetsinsatser och kompetens i referenser:

Vilka egenskaper är det då cheferna helst vill ha? De tre som hamnar högst är ”ansvarstagande”, ”samarbetsvillig” och ”professionell”. Låter det tråkigt? Ja, kanske för ”flexibla” och ”ambitiösa” 70- och 80-talister, men inte för de något äldre cheferna. Det är Lovisa Sterners teori. Hon är vd på talangförsörjningsföretaget Nova Agentum, som hjälper svenska storbolag att rekrytera unga talanger.

– Jag känner igen alla de här glosorna. De är väldigt vanliga i de kravprofiler vi får. Men jag tror att de är på väg ut. Trenden går mot mer referensbaserad rekrytering. Där andra får beskriva dig, i stället för att du ska beskriva dig själv.

Ordet ambitiös är intressant. Det hamnar högt upp på listan bland de egenskaper kandidaterna använder för att beskriva sig själva. Men det hamnar långt ner på listan av vad chefer vill ha. Det är också vanligt att kandidaterna kallar sig ”drivande”, en egenskap som cheferna inte tycker är särskilt viktig.

De arbetssökande beskriver sig allra helst som ”flexibla”. Förmodligen beror det på att många platsannonser innehåller just det ordet. Men chefer och arbetssökande har ofta olika uppfattning om vad flexibel betyder, menar Lovisa Sterner.

– Arbetsgivarna tänker ”hurra, här är någon som vi först kan skicka till vårt kontor i Paris och sedan kan hon göra ett år i Colombia”. Men den generation som kommer ut på arbetsmarknaden nu gillar det småborgerliga livet. De kan vara interaktiva från sin Howard-soffa i Vasastan och är inte så sugna på att resa ut i världen när de har skaffat familj.

Har själv upplevt att det enda sätt jag kan hävda mig på är att arbeta för att få så bra betyg som möjligt eftersom jag inte är så socialt kompetent, fåordig och dålig på att uttrycka mig verbalt samt dålig på att "marknadsföra" mig själv.