Har din pappa aspiga drag? Det kan vara en pusselbit till att förstå dina egna drag ytterligare.

barracuber skrev:Har din pappa aspiga drag? Det kan vara en pusselbit till att förstå dina egna drag ytterligare.

Nej, han är väldigt bra på att va social. Jobbar som säljare.

gothbarbie skrev:Nej, han är väldigt bra på att va social. Jobbar som säljare.

Önskar min farsa var sån. Kunde jag lärt mig lite. Imitation.
Hehe.

Av det jag orkat läsa så känner jag igen mig mycket och det låter som att du skulle kunna ha asperger och kanske ADD också.

En del av det som diagnosticeras som ADD skulle lika gärna kunna vara "bara" AS. Är det något som inte är ens specialintresse så tappar man lätt fokus, vilket skulle kunna tolkas som ADD... "Äkta" ADD blir det nog bara om man tappar fokus även när man pysslar med saker man gillar extremt mkt.

Samma sak med igångsättningssvårigheter som ibland räknas in under ADD, ibland inte. Har man svårt att sätta igång med något som ointresserar en eller har man svårt att sätta igång med ALLT?
Exempel:
1) Tycker man matlagning är jätteskojsigt och intressant och spännande och man inte har några som helst problem att stå vid spisen och kocka ihop nya exotiska maträtter så har man egentligen inte de igångsättningssvårigheter som ibland tolkas in under begreppet ADD.
2) Om man däremot tycker matlagning är jätteskojsigt och intressant och spännande men man ändå inte riktigt tar sej för att sätta igång ett storkok, då har man tydligen (enligt vissa psykiatriker) en "äkta" ADD.

I fallet 1) så handlar det alltså om igångsättningssvårigheter som har med intresse/ointresse att göra. Då skulle det enligt denna tolkning "bara" vara AS. I fallet 2) är igångsättningssvårigheterna konstanta vilket skulle kvalificera för en "äkta" ADD-diagnos.

Jag sätter citattecken med flit, eftersom det här är bara hörsägen från uttolkare av DSM och den där andra... ICD? Kanske det här kan ge TS några ledtrådar i sina grubblerier.

weasley skrev:En del av det som diagnosticeras som ADD skulle lika gärna kunna vara "bara" AS. Är det något som inte är ens specialintresse så tappar man lätt fokus, vilket skulle kunna tolkas som ADD... "Äkta" ADD blir det nog bara om man tappar fokus även när man pysslar med saker man gillar extremt mkt.

Samma sak med igångsättningssvårigheter som ibland räknas in under ADD, ibland inte. Har man svårt att sätta igång med något som ointresserar en eller har man svårt att sätta igång med ALLT?
Exempel:
1) Tycker man matlagning är jätteskojsigt och intressant och spännande och man inte har några som helst problem att stå vid spisen och kocka ihop nya exotiska maträtter så har man egentligen inte de igångsättningssvårigheter som ibland tolkas in under begreppet ADD.
2) Om man däremot tycker matlagning är jätteskojsigt och intressant och spännande men man ändå inte riktigt tar sej för att sätta igång ett storkok, då har man tydligen (enligt vissa psykiatriker) en "äkta" ADD.

I fallet 1) så handlar det alltså om igångsättningssvårigheter som har med intresse/ointresse att göra. Då skulle det enligt denna tolkning "bara" vara AS. I fallet 2) är igångsättningssvårigheterna konstanta vilket skulle kvalificera för en "äkta" ADD-diagnos.

Jag sätter citattecken med flit, eftersom det här är bara hörsägen från uttolkare av DSM och den där andra... ICD? Kanske det här kan ge TS några ledtrådar i sina grubblerier.

Gillar pedagogiken i inlägget, weasley!

weasley skrev:En del av det som diagnosticeras som ADD skulle lika gärna kunna vara "bara" AS. Är det något som inte är ens specialintresse så tappar man lätt fokus, vilket skulle kunna tolkas som ADD... "Äkta" ADD blir det nog bara om man tappar fokus även när man pysslar med saker man gillar extremt mkt.

Samma sak med igångsättningssvårigheter som ibland räknas in under ADD, ibland inte. Har man svårt att sätta igång med något som ointresserar en eller har man svårt att sätta igång med ALLT?
Exempel:
1) Tycker man matlagning är jätteskojsigt och intressant och spännande och man inte har några som helst problem att stå vid spisen och kocka ihop nya exotiska maträtter så har man egentligen inte de igångsättningssvårigheter som ibland tolkas in under begreppet ADD.
2) Om man däremot tycker matlagning är jätteskojsigt och intressant och spännande men man ändå inte riktigt tar sej för att sätta igång ett storkok, då har man tydligen (enligt vissa psykiatriker) en "äkta" ADD.

I fallet 1) så handlar det alltså om igångsättningssvårigheter som har med intresse/ointresse att göra. Då skulle det enligt denna tolkning "bara" vara AS. I fallet 2) är igångsättningssvårigheterna konstanta vilket skulle kvalificera för en "äkta" ADD-diagnos.

Jag sätter citattecken med flit, eftersom det här är bara hörsägen från uttolkare av DSM och den där andra... ICD? Kanske det här kan ge TS några ledtrådar i sina grubblerier.

Mycket bra förklarat.
Personligen har jag svårt att fokusera/koncentrera mig och påbörja/avsluta även sånt jag gillar och jag har med största sannolikhet någon form utav ADHD.

Välkommen hit!

Jag tror inte alls på att amatördiagnosticera människor som beskriver sina aspergerdrag i text. Alla kan, om de vill, skriva ihop en presentation som framställer dem som aspiga. Med det menar jag inte att jag tvivlar på det du skriver; jag menar bara att det är jättebra att du ska genomgå en utredning, för då kan du få alla svar du behöver om din eventuella aspighet. Sådana svar kan du inte få på ett forum. Jag tror att det är bra att du läser och skriver på forumet innan utredningen så att du vet vad du kan säga om utredaren skulle visa sig vara inkompetent.

gothbarbie skrev:Nu umgås jag ju mest med aspisar och vi brukar ha ganska lika humor, så då är det inget problem. Viss humor förstår jag inte alls, men jag kan ju inte säga säkert att det beror på det här.

Däremot har jag väldigt svårt umgås med folk som är för emotionella. Jag kan inte relatera och när jag då försöker gå rationellt på saker så (problem, situationer, synsätt på principer osv) så kan det bli problem.

Jag har haft det problemet främst med min syster och mamma, de är väldigt emotionella och det går inte alls ihop med hur jag ser på saker. De tycker jag är egocentrisk, eller "kall" jag tycker dom är irrationella och känslostyrda.

Det gör också att det hänt att människor tror jag inte bryr mig om andra människor, för att jag inte ser något värde i irrationellt beteende som bara baseras på känslor. T.ex. när någon frågar mig om saker så svarar jag som det är, jag gillar inte sociala "spel" när man ska svara saker man inte menar bara för att dom vill intala sig saker.. :S

En del uppskattar den sortens ärlighet och andra tycker man är okänslig.

Hur vet du att dom är "aspisar"?
Frågar av nyfikenhet.

Ska jag döma det du skrivit än så länge så tycker jag du har all anledning i världen till att misstänka en sådan sak och du borde genomgå en utredning snarast möjligt. Jag känner igen mycket av mig själv i det du skriver - även fast du är kvinna. AS hos kvinnor anses ju... "utspela sig" på ett annat sätt och vara svårare att upptäcka än hos män.

Grymt nickname btw

jag fick 140 av 159 på ett asperger test fick reda på det när jag var tio år

Laika skrev:Jag tror inte alls på att amatördiagnosticera människor som beskriver sina aspergerdrag i text. Alla kan, om de vill, skriva ihop en presentation som framställer dem som aspiga. Med det menar jag inte att jag tvivlar på det du skriver; jag menar bara att det är jättebra att du ska genomgå en utredning, för då kan du få alla svar du behöver om din eventuella aspighet. Sådana svar kan du inte få på ett forum. Jag tror att det är bra att du läser och skriver på forumet innan utredningen så att du vet vad du kan säga om utredaren skulle visa sig vara inkompetent.

Håller med till fullo.

Socialt då? Ögonkontaktssvårigheter?