Hej!
Jag är ny här. Mamma till en son som har diagnos Asperger och ADHD.

Sonen är 11 år och är förpubertal. Har förklarat för honom att man behöver sköta sin hygien ännu noggrannare nu när man blir äldre och hormonerna börjar sprudla. Man luktar mera av svett och man får finnar. Han vill inte duscha och tvätta sig med schampo och tvål. Det är mitt problem att han luktar tycker han och han bryr sig inte helt enkelt. Blir ju väldigt arg när jag tjatar och jag får honom helt enkelt inte till duschen. Är det någon som har något bra råd eller tips?

Tack på förhand!

Har samma problem med min son, men man får vara glad för det man åstadkommer o i vårt fall så är jag glad att jag får min son att bada. Sen att han inte använder tvål o shampoo, ja det får vara, för han badar iaf

pasadena
Välkommen till forumet!

Jag har inga barn men tycker det låter intressant. Har 3 småsyskon.

Om jag själv hade barn och den inte vill duscha skulle den gå och duscha ändå.
Därmed slut med den diskussionen. Eller det är väl inte så lätt kanske.

Skulle jag få barn nån gång får jag vill inte vara för sträng antagligen.

Välkommen
Först o främst förutsätt inte att barn är dumma utan förklara VARFÖR. Inte bara i första ledet om finnar och lukt men även det som kommer efter så som att du är rädd för att han ska bli retad eller att andra inte ska tycka om dig för att du är en dålig mamma som inte har en ren son. Allt i den stilen. Dina känslor om saken presenterade för honom att överväga. Att veta varför man gör saker är antagligen mycket viktigare för aspergare än andra.

Överväger han inte alls vad du säger så behöver ni arbeta på eran relation. Skapa egentid där ni umgås själva och får chans att prata och ha det trevligt.
Tycker han däremot inte dina anledningar är bra nog när du gett han allt låt han - i detta fallet - vara sin egen person. Inträffar det du är rädd för kommer han vara beredd på det och hantera det med mindre problem antingen på eget sätt eller som du föreslagit.

För så vida det inte är tal om något överdrivet har han faktsikt en poäng i att det är ditt problem än så länge. Är det du som råkar illa ut snarare än honom så låt han få ett någorlunda neutralt intryck istället. Exempelvis om någon annan faktiskt tycker han luktar illa och säger till dig låt han förstå det i de ordalag som du tror är lagom. Är det någon han tycker om så kan personen få säga det själv på snällt vis osv. Inget övertygar mer än verkligheten. Låt sonen se dig som en person med egna känslor och inte bara en mamma som bestämmer. Allt i doser han klarar av.

I vilket fall så är det viktigare att det finns förtroende nog att ta ut "veto" vid senare tillfällen angående något som faktiskt är viktigt - låt oss säga relationen till alkohol, sex eller droger senare i tonåren - istället för att han ska lära sig att alltid gömma på vem han är för att han inte öppet får vara den han känner han är och då verkligen hade behövt stoppa honom utan snack.

Min dotter är 12 och började lukta illa vid samma ålder som din son, när hormonerna började svalla i kroppen. Det har alltid varit svårt att få henne att klara det här med hygienen också, så jag har fått påminna henne om att duscha, men nu när det gått ett år börjar hon komma på det själv att det är dags att duscha.

Just nu tycker hon det är väldigt viktigt att "passa in", så därför är hon mer medveten. Tidigare fick jag säga till henne och förklara precis som du gjort och även tillägga att kompisarna inte kommer att vilja vara med henne om hon stinker. Det kanske inte låter så snällt, men jag tycker det är bättre att få höra sanningen.

Jag har varit helt ärlig och sagt "usch vad du stinker, nu får du gå och duscha!". Hon kanske inte alltid blivit så glad åt det, men bättre att jag säger det än att kompisarna stöter bort henne!

Ibland fungerar sånt som att bestämma i förväg dag och tid för duschning.
Det är också viktigt att ta reda på varför dem inte vill duscha, ibland kanske det handlar om att t ex vatten mot kroppen väcker obehag, eller att det rent av gör ont eller svider med tvål t ex...

Lästips om hygien: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/tre ... 249693.svd

Hej, tänker skriva här fastän jag inte har barn själv.
Har ni provat alternativa rengöringshetsmetoder?
Bada istället för duscha? Man behöver inte ha badkar, en/två stora baljor kan göra susen.

När det gäller dofter så kan ett alternativ vara att man tar barnet på valfri storaffär och be dem testa olika dofter av tvålar/schampon tills de förhoppningsvis känner sig nöjda. Troligast får man göra det lite då och då så barnet inte blir trött av det och än mer tjurig av tjatet.

Av egen erfarenhet, kan säga till strikt och ha det som regel tex duscha varannan dag eller vissa dagar i veckan, vara ett alternativ så man kommer igång. Oftast kan just starten var det som är jobbiga. Sen gäller se till att det inte missas.
Att bara säga "du kommer lukta illa" eller "dina kompisar kommer inte vilja vara i din närhet" hjälper inte alltid. Även om vi förstår logiken så kan hjärnan fortfarande inte helt nå ut till känslologiken. Egot är för stort för det ska ge plats åt förnuftet.
Föräldern måste vara förnuftet.

Min pappa tvingade mig att göra saker, just när mitt Ego var för stort i vad det nu kan varit.
Han var tydlig med ge konsekvenser, inte bara ge exempel men visa, vara aktiv i hur det kan vara.

Exempel om konsekvens i hygenbrist:
OM man inte tvättar sig så kan man bli sjuk eller det kan börja klia, i värsta fall kan man få förbjud att gå till skola.
Kontakta skolan kanske och berätta ni håller på med projekt hemma, be dem hjälpa.
Tex genom att vara så hård så ni låter barnet äckla ner sig, så barnet kan få erfara hur illa det kan bli. Ja, låter jätte extremt men i värsta fall kan vara det enda sättet för barnet ska lära sig konsekvensen av sin brist på hygien.

Det är jobbigt att se på och genomlida men precis som man vill sätta gränser så måste kan ge sig själv och barnet en chans att visa varandras gränser. Vet ni var era barns gränser är till det att de förstår det är dags för att tex duscha?
Om ni inte säger till, händer de alls de gör det själva? Hur lång tid tar det?? dagar? veckor?
Har ni testat?

Det finns tusen och en skäl varför ett barn är ovillig eller har svårt att sköta sin hygien.
Tänk på barn med autism behöver struktur och ramar, rutiner.
Att sätta fasta tider och dagar för hygien är inte alls en dum ide.

Lägg morgon schema för hygien?
Varför inte lägga deon i kylen vid mjölken eller vid brödet? (ja det låter absurt men det är tricks man får hitta på tills man hittar lagom)

Förbud att gå till skolan hade nog gjort att jag duschat minimalt när jag var liten

DIProgan skrev:Förbud att gå till skolan hade nog gjort att jag duschat minimalt när jag var liten

Det är kanske ens första tanke men jag tror inte det skulle kännas bra att veta att orsaken man inte får gå i skolan är för man är ohygienisk... Allting kommer med en risk, inte alls en bra alternativ men det beror på hur svårhanterlig situationen är.

clivia skrev:

DIProgan skrev:Förbud att gå till skolan hade nog gjort att jag duschat minimalt när jag var liten

Det är kanske ens första tanke men jag tror inte det skulle kännas bra att veta att orsaken man inte får gå i skolan är för man är ohygienisk... Allting kommer med en risk, inte alls en bra alternativ men det beror på hur svårhanterlig situationen är.

Jag vet förövrigt inte hur du menar för det låter mest som en lögn eller dålig förståelse för vad som händer. Sociala myndigheter skulle kopplas in snarare än att någon skulle förbjudas gå i skolan. Var ärlig med barn precis som med andra.

clivia skrev:

DIProgan skrev:Förbud att gå till skolan hade nog gjort att jag duschat minimalt när jag var liten

Det är kanske ens första tanke men jag tror inte det skulle kännas bra att veta att orsaken man inte får gå i skolan är för man är ohygienisk... Allting kommer med en risk, inte alls en bra alternativ men det beror på hur svårhanterlig situationen är.

Du tror inte att killen blir söndermobbad i skolan om han ser ut och luktar som en uteliggare? Fast risken finns ju att han blir det ändå om han luktar illa men om det blir extremt obehagligt för de andra barnen med stanken lär ju det hänga med resten utav skolgången?

slackern skrev:

clivia skrev:

DIProgan skrev:Förbud att gå till skolan hade nog gjort att jag duschat minimalt när jag var liten

Det är kanske ens första tanke men jag tror inte det skulle kännas bra att veta att orsaken man inte får gå i skolan är för man är ohygienisk... Allting kommer med en risk, inte alls en bra alternativ men det beror på hur svårhanterlig situationen är.

Du tror inte att killen blir söndermobbad i skolan om han ser ut och luktar som en uteliggare? Fast risken finns ju att han blir det ändå om han luktar illa men om det blir extremt obehagligt för de andra barnen med stanken lär ju det hänga med resten utav skolgången?

Det är just det jag menar med extrem metod. Det är när inget hjälpt: psykolog, tjat, tvång, mediciner, samtal, förklaringar, mm. Då är det upplevelse som gäller med alla konsekvenser som innebär med det. När man är anti mot något, oavsett om det är för att äta svamp eller för den saken , för att duscha, då kommer vilken metod som helst som tvingar en att bryta det där antibeteende bli traumatiskt. Jag skulle inte rekommendera att göra något så extremt men alternativet finns.

clivia skrev:

slackern skrev:

clivia skrev: Det är kanske ens första tanke men jag tror inte det skulle kännas bra att veta att orsaken man inte får gå i skolan är för man är ohygienisk... Allting kommer med en risk, inte alls en bra alternativ men det beror på hur svårhanterlig situationen är.

Du tror inte att killen blir söndermobbad i skolan om han ser ut och luktar som en uteliggare? Fast risken finns ju att han blir det ändå om han luktar illa men om det blir extremt obehagligt för de andra barnen med stanken lär ju det hänga med resten utav skolgången?

Det är just det jag menar med extrem metod. Det är när inget hjälpt: psykolog, tjat, tvång, mediciner, samtal, förklaringar, mm. Då är det upplevelse som gäller med alla konsekvenser som innebär med det. När man är anti mot något, oavsett om det är för att äta svamp eller för den saken , för att duscha, då kommer vilken metod som helst som tvingar en att bryta det där antibeteende bli traumatiskt. Jag skulle inte rekommendera att göra något så extremt men alternativet finns.

Aha jag fattar jag ser logiken tack för ditt svar

clivia skrev:Det är jobbigt att se på på och genomlida men precis som man vill sätta gränser så måste kan ge sig själv och barnet en chans att visa varandras gränser. Vet ni var era barns gränser är till det att de förstår det är dags för att tex duscha?
Om ni inte säger till, händer de alls de gör det själva? Hur lång tid tar det?? dagar? veckor?
Har ni testat?

Det är snart sommarlov, då kan man testa den här varianten utan att det går ut över skolan.

DIProgan skrev:Förbud att gå till skolan hade nog gjort att jag duschat minimalt när jag var liten

Det där är så olika för olika barn, en del går knappt att hålla hemma från skolan hur sjuka de än är för att de faktiskt trivs med att gå i skolan (tro det eller ej). Nästan alla barn tycker dessutom att det är skitkul i ettan, med åren brukar det avta, dock inte för alla.

För några barn är skolan tyvärr ett mindre dåligt alternativ än att vara hemma, men det är en diskussion som vi kan ta i en annan tråd i en annan avdelning.

Dagobert skrev:Lästips om hygien: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/tre ... 249693.svd

Bara så ni inte missar artikelns relevans för dem som inte gillar att duscha:

Hur ofta ska man duscha då?

–De allra flesta bör nöja sig med att duscha tre fyra gånger i veckan, svarar Mats Berg.

Hoppsan! Hur ska då en aktiv människa, som motionerar regelbundet, göra? Mats Bergs svar är att hoppa över morgonduschen och spara den till efter motionspasset. Folk med torr hud bör dessutom tvåla in sig med urskillning, det vill säga begränsa sig till områdena under armarna, underlivet, ansikte och händer. Övriga delar av kroppen blir rena av vattnet.

Tvätta ansikte, händer och armhålor kan man däremellan göra i handfatet. Varannan dag dusch, varannan dag tvätt. Det gäller att förenkla obehagliga göromål.

För egen del så duschar jag ibland ganska ofta, inte minst när det är varma dagar som nu (igår blev det fem gånger), men det är snabba duschar och jag använder endast tvål då det verkligen behövs.

pasadena skrev:Hej!
Jag är ny här. Mamma till en son som har diagnos Asperger och ADHD.

Sonen är 11 år och är förpubertal. Har fröklarat för honom att man behöver sköta sin hygien ännu noggrannare nu när man blir äldre och hormonerna börjar sprudla. Man luktar mera av svett coh man får finnar. Han vill inte duscha och tvätta sig med schampo och tvål. Det är mitt problem att han luktar tycker han och han bryr sig inte helt enkelt. Blir ju väldigt arg när jag tjatar och jag får honom helt enkelt inte till duschen. Är det någon som har något bra råd eller tips?
Yack på förhand!

DIProgan nämnde en del bra saker i sitt inlägg. Tex kan barnet tycka att duschstrålen är obehaglig. Fråga! Eller är det känslan att vara blöt som är problemet? Kanske barnet inte vill bli blöt i tex ansiktet (ganska vanligt)?

Är det duschstrålen som är obehaglig kan man lösa detta genom att
* köpa ett annat duschmunstycke
* låta barnet prova att sitta ner i duschen
* byta duschen mot bad 1-2 ggr/v och däremellan bara tvätt i handfatet samt noga se till att byta kläderna närmast kroppen (t-shirt, trosor/kalsonger).
Finns säkert fler sätt.

Är det känslan av blöthet som är problemet blir det svårare. Ett sätt att minimera den känslan skulle kunna vara att köpa en liten mikrofiberhandduk (sån som simhopparna har) och tvätta sej med den över hela kroppen.

Hej

Jag är 25 år nu, fick diagnosen aspberger (har inte fått mer tydliga förklaringar än så ännu, det kommer!) och jag har sedan...ja, ungefär 12-13 års ålder haft svårt att sköta min hygien. Jag vet HUR man gör, men jag finner det oerhört jobbigt att välja kläder, ta mig till duschen, rengöra kroppen (när jag väl står där så måste det göras nogrannt!) och sedan "torka"...det är en så stor förändring så att säga när håret blir vått, sedan torrt och rent, när man känner nya kläder mot kroppen osv osv...

Jag skulle tro att det är något liknande som pågår för din son, han ser sig själv som "sig själv" oavsett hygien, men när han duschar så blir det förändringar i känslan mot huden, i hår, i lukt etc etc plus att rutinen som sådan att avsätta tid till dusch kan kännas jobbig.

Jag försöker allt vad jag kan, jag ska snart gå och klippa mig för att göra självaste hårbiten mindre arbetsam (hår till rumpan = MYCKET schampo och borstande!)..men då är ju såklart det också en förändring som känns jobbig..argh..hur man än vänder sig har man rumpan bak -_-.

ööh.

prova att utnyttja något barnet tycker om, låt oss säga barnet tycker om att äta en banan till kvällen.
säg då åt ungen att hoppa in i duschen så kan han äta en banan efteråt.

uruselt exempel kanske men hoppas ni fattar poängen, handlar om att koppla det till något positivt som ger motivation, duscha betyder göra något roligt eller få något gott direkt efter, tillslut kanske barnet även tycker om att duscha om ni belönar ofta.

det får inte tjatas, säg en gång, vissa med autism eller asperger kan ju vara rätt sega av sig speciellt med att komma igång med något vad det än är och tjat slöar ner dom ännu mer.
ger ni tydlig instruktion med belöning som påföljd kanske det blir gjort förr eller senare och det är hela poängen

rätt enkelt,

pasadena skrev:Man luktar mera av svett och man får finnar. Han vill inte duscha och tvätta sig med schampo och tvål.

Det fetmarkerade är en myt (att man får det av dålig hygien). http://www.proactiv.se/myter+om+finnar.aspx

Det är mitt problem att han luktar tycker han

Det är ju ditt problem.

Bästa tipset för att göra ditt problem mindre tror jag som redan nämnt att köpa dig loss.

Jag har också barn som mestadels högst ogärna duschar, såväl hemma som i skolan. Däremot tycker de om att bada och vi går till badhuset en bestämd dag varje vecka - det är en vana som fungerar. Även utan tvål blir man ganska ren av en timme eller två i vattnet. Dessutom har de lärt sig simma och vant sig vid badhuset, inte minst viktigt eftersom de använder det i skolans simundervisning och under idrotten i skolan. Då är det bra att badhuset är en bekant miljö.

Däremellan badar de lite när det faller sig i badkaret hemma för att det är avstressande och rogivande. Barnen är 8, 10 resp 12 år.

pasadena skrev: Blir ju väldigt arg när jag tjatar och jag får honom helt enkelt inte till duschen.

För min del var det så, att om någon tjatade på mig om någonting som jag visste att jag borde göra, så blev jag frustrerad och arg på mig själv för att jag inte förmådde mig till det, men tog ut det som ilska på personen som tjatade. Låter kanske något förvirrat, men jag var väldigt medveten om att jag borde ha gjort det som folk tjatade på mig om. Dock fick jag ångest av att jag inte kunde tvinga mig själv till det. En ond cirkel av igångsättningssvårigheter som fortfarande pågår, dock mycket bättre idag!

Ett tag, jag tror det var när jag var 13-14 år, så duschade jag inte "hela mig" på ett helt år. Jag tvättade dock mitt hår, tvättade under armarna och de intima delarna. Kanske tvättade jag även andra kroppsdelar då och då, men jag stod inte med hela kroppen under duschstrålen. Men... jag var den där ungen som stank svett i klassrummet. Inte hela tiden, men ofta. Det blev inte bättre av att alla hormoner gjorde så att min armsvett stank på långa vägar. Jag hatade det, ville inte lukta illa och vara äcklig, men det var ett jätteprojekt för mig att klä av mig och duscha. Svårt att förklara varför jag inte kunde duscha men kunde göra andra saker. Kanske tyckte jag att det var lönlöst, eftersom jag stank svett igen blott en halvtimme efter att jag kommit ut ur duschen, hur mycket deodorant eller Absolut Torr jag än öste på. Detta är första gången jag "öppet" erkänner att jag slarvade med hygienen...

Idag duschar jag varje morgon. Heta sommardagar duschar jag två gånger per dag... Däremot har jag svårt att "se" när jag borde klippa mig. Plötsligt är håret slitet med utväxt, jag ser inte när det händer.

Hoppas de duschar innan de hoppar i simbassängerna Titti. Annars blir det lite läbbigt...

Jag har själv svårt att duscha så ofta som jag kanske egentligen behöver. Det blir med ett par dagars mellanrum. Det är så jobbigt att klä på sig igen efteråt. Löjlig anledning kanske, men jag blir stående där med handduken ibland och orkar inte klä på mig.