Bigge skrev:Att jag inte har möjligheten att bo ensam och isolerad. Vill bo i liten stuga på ett berg i en skog långt från närmaste människa.

Med det sagt betyder det inte att jag har en önskan att leva som en eremit, bara ifred. Sedan kan jag välja om jag vill bjuda hem någon eller lämna mitt hem för att uppsöka sociala sammanhang.

Jag har funderat på att flytta till djupaste Norrland och jobba med slädhundar. Det känns som om jag skulle kunna få vara i fred ganska mycket där. Stugor på berg finns det nog tyvärr ont om.

Bigge skrev:Att jag inte har möjligheten att bo ensam och isolerad. Vill bo i liten stuga på ett berg i en skog långt från närmaste människa.

Med det sagt betyder det inte att jag har en önskan att leva som en eremit, bara ifred. Sedan kan jag välja om jag vill bjuda hem någon eller lämna mitt hem för att uppsöka sociala sammanhang.

Igenkännande till 100 %
fast i en liten stuga vid en sjö i en skog.

En besläktad tråd:

http://www.aspergerforum.se/daliga-sake ... 15350.html

Ett av mina största problem är abstraktin.Jag gör om allt abstrakt till konkret, och då kan det bli vad som helst som svar. Sociala situationer, har svåriheter att starta upp samtal och mingla fungerar inte alls, då går jag häldre därifrån. Sen har jag förståt att jag utstrålar integretet utan att jag vet om det. Det betyder att ingen vågar fråga mig , för dom tror att jag inte är intresserad. Detta gör att jag blir väldigt osynlig bland folk

Jag glönde en annan jag är väldigt bokstavstrogen villket också ställer till problem

- Inre motor, komma igång med saker.

- Brist på stresstålighet.

- Dålig automatiseringsförmåga och långsam på ALLT praktiskt.

- Upprätta och upprätthålla fungerande rutiner och strukturer i vardagen.

- Socialt finlir, kan vara skitblyg i sammanhang där jag känner mig det allra minsta fel, t ex på "diskussionsgruppen" på tisdagar (där antagligen mycket få har förstått det eller att det är därför jag i så låg utsträckning går på just de trffarna). Däremot är jag inte ett dugg tveksam till att föreläsande skulle passa mig om jag bara också kunde få tillfällen, så att jag kom igång och kunde börja vänja mig vid det...

Jag kan åtminstone peka ut oförmågorna kring rutiner och strukturer som det enskilt största problemet. För mig var ju de problemen så stora att de fick mig att tappa kontakten med personalen på serviceboendet, så att ansvariga handläggare gjorde en jättetavla och sedan tydligen hela den aktuella förvaltningen låste sig av prestigeskäl vid den hjärndöda tolkningen att detta måste anses innebära att det är behovet av insatserna de därmed har sett bevisade som för litet.

Samtidigt som de själva gång på gång demonstrerar den skriande låga graden av kunskaper och förståelse kring AS i hela sin förvaltning. Senaste exemplet är ett trevligt och personligt brev som även jag fick härom dagen av den tillträdande nye enhetschefen över serviceboendet. Som då visar sig inte ens ha lärt sig syndromets namn, utan stavar det "Aspberger". Enhetschef!!! För Botkyrka kommuns så kallade "Aspbergerenhet"!!! Nej, jag skojar inte!!!

Pemer skrev:- Inre motor, komma igång med saker.

- Brist på stresstålighet.

- Dålig automatiseringsförmåga och långsam på ALLT praktiskt.

- Upprätta och upprätthålla fungerande rutiner och strukturer i vardagen.

- Socialt finlir, kan vara skitblyg i sammanhang där jag känner mig det allra minsta fel, t ex på "diskussionsgruppen" på tisdagar (där antagligen mycket få har förstått det eller att det är därför jag i så låg utsträckning går på just de trffarna). Däremot är jag inte ett dugg tveksam till att föreläsande skulle passa mig om jag bara också kunde få tillfällen, så att jag kom igång och kunde börja vänja mig vid det...

Jag kan åtminstone peka ut oförmågorna kring rutiner och strukturer som det enskilt största problemet. För mig var ju de problemen så stora att de fick mig att tappa kontakten med personalen på serviceboendet, så att ansvariga handläggare gjorde en jättetavla och sedan tydligen hela den aktuella förvaltningen låste sig av prestigeskäl vid den hjärndöda tolkningen att detta måste anses innebära att det är behovet av insatserna de därmed har sett bevisade som för litet.

Samtidigt som de själva gång på gång demonstrerar den skriande låga graden av kunskaper och förståelse kring AS i hela sin förvaltning. Senaste exemplet är ett trevligt och personligt brev som även jag fick härom dagen av den tillträdande nye enhetschefen över serviceboendet. Som då visar sig inte ens ha lärt sig syndromets namn, utan stavar det "Aspberger". Enhetschef!!! För Botkyrka kommuns så kallade "Aspbergerenhet"!!! Nej, jag skojar inte!!!

Låter som om du och jag har exakt samma svårigheter. Det där med rutiner är ett gissel. Jag har inte haft några förrän nu på sistone. Jag bestämde mig för att göra en lista över vilka dagar jag ska göra vilka hushållssysslor och så har jag upprättat en lista över andra rutiner, som t.ex. att inte fastna vid Facebook före frukost

Jisses, när jag hör att en enhetschef för ett serviceboende för aspisar inte kan stava till asperger så ringer det varningsklockor. Hoppas ändå att han/hon är en bättre chef - och har bättre kunskaper - än hon stavar.

Mitt största AS-problem är att hantera intryck och att hantera förändringar. Fast båda de problemen har blivit mycket lindrigare och är med lite tur inte längre handikappande. Så det största problem nu är kanske det sociala,speciellt att kunna upprätthålla relationer och att umgås med NT-jämnåriga.

Jag är väldigt kissnödig ofta.

(rätta mig om det inte är as-relaterat men jag misstänker det)

dålig förmåga att organisera hushållsgörat.
Grubbel
Att man aldrig tycks kunna må bra psykiskt nån enda jävla gång
Dålig kordination ibland.går lätt in i dörtrhandtag och slår i huvudet i nåt hårt ofta
har ofta blåmärken efter dessa "olyckor"

treeman skrev:Jag är väldigt kissnödig ofta.

(rätta mig om det inte är as-relaterat men jag misstänker det)

Det kan vara ett tecken på diabetes också, eller bara en allmänt dålig blåsa.

prodge64 skrev:

treeman skrev:Jag är väldigt kissnödig ofta.

(rätta mig om det inte är as-relaterat men jag misstänker det)

Det kan vara ett tecken på diabetes också, eller bara en allmänt dålig blåsa.

Jo hehe


Antagligen har jag en dålig blåsa. En så kallad "gubb-blåsa".

tahlia skrev:Min oförmåga att filtrera intryck kombinerat med min stresskänslighet samt den stora mängd energi som de båda delarna suger ur mig så fort jag kliver utanför dörren.

Håller helt med!
Mitt liv består enbart av arbetet. Jag orkar inte med resten så allt annat föruton jobb stressar jag mig igenom för att få det gjort. Träffar sällan vänner pga att jag inte har ork eller inte hinner.

Minnet är inte heller det bästa och jag är dålig på att planera tid.

Social är jag bara då jag har en bra dag så det kan vara en plåg att vara på arbetsplatsen när man är tvungen att samarbeta med andra.

treeman skrev:Jag är väldigt kissnödig ofta.

Fan, nu blev jag kissssssnödig och det är upptaget på toan...

treeman skrev:(rätta mig om det inte är as-relaterat men jag misstänker det)

Jag har en gubblåsa, när jag var ung kunde jag gå många timmar utan att behöva tänka på att kissa!

KOmma igång/avsluta saker.
Orken är såpass ojämn att den gör mig opålitlig med allt.
Maten- jag glömmer å äta, blodsockret faller så jag börjar äta socker eller vad som helst som får mig slippa äta så mycket, sen går jag upp i vikt ändå för det enda jag äter är socker men ingen mat..

Att vara utåt sätt social för jag har en glitch i min hjärna, förprogrammerad beteende (socialt beteende) fast jag känner mig asocial, vilket ger andra nästan alltid fel uppfattning om mig.


Närminnet är keff. Ojämna intelligensen får jag påpekat dagligen och det känns jobbigt.

Miche skrev:

treeman skrev:Jag är väldigt kissnödig ofta.

Fan, nu blev jag kissssssnödig och det är upptaget på toan...

fniss

Men nu fick jag dåligt samvete också. :S
Hoppas det ordnade sig!

emer2 skrev:Brist på; Ork

Brist på;" Motor"



Brist på; Sociala skills



Ingen särskild ordning på dom.

Samma

Många är jobbiga men det som verkligen hindrar mig är stresskänslighet, ångest och min känslighet för ljud/ljus (men även lukter och textur har jag problem med).

KaosPrinsessa skrev:Många är jobbiga men det som verkligen hindrar mig är stresskänslighet, ångest och min känslighet för ljud/ljus (men även lukter och textur har jag problem med).

Åja det också.

*Igångsättning.
*Maten, glömmer att äta. Vilket man verkligen inte kan se på mig...
*Tar in alldeles för mycket information. Vill ha en medicin som gör att den tömmer hjärnan.. har inte hittat någon sån än.

Troligen den sociala biten. Har extremt svårt för kallprat. Missar att lyssna "mellan raderna". Vill att och uppskattar när folk är tydliga och raka, annars förstår jag inte vad de ber mig om. Är jag fokuserad på samtalspartnern går det bättre, men oftare är jag distraherad eller uppslukad av något annat, och då är jag värdelös på det. Ställer också allför detaljerade och ordmärkande frågor för att få reda på vad personen menar.. detta väcker irritation har jag märkt. Ser ofta nollställd/sur ut när jag har tankarna annanstans.. det verkar oroa en del. Överlag kan jag fejka social kompetens en stund, sedan börjar fasaden krackelera, inte minst för att det gör mig trött och apatisk.

FamiljenM skrev:*Maten, glömmer att äta. Vilket man verkligen inte kan se på mig...

Samma här.

Blir lätt sensoriskt överbelastad. Just nu är lukter jobbigast (den här staden stinker!), men jag har även problem med ljud (särskilt buller), synintryck (för rörigt, för mycket som rör sig, för mycket färger, flimrande ljus...) och beröring (kan känna mig som ett öppet sår hela jag när det blir för mycket).

Hålla ordning omkring mig. Huvvaligen...

Komma igång med saker, organisera mig, prioritera, sålla, skifta fokus...

Det som underförstås i det sociala samspelet, men jag förutsätter att det inte bara är jag som skall behöva anpassa mig och i de kretsar jag rör mig funkar det faktiskt rätt bra.

Tid och rum.

Tintomara Ariadne skrev:Hålla ordning omkring mig. Huvvaligen...

Tid och rum.

Hur kunde jag glömma de två.