Kan utredarna ha fel?
Re: Kan utredarna ha fel?
slackern skrev:Och som jag har skrivit jag är inte tvärrsäker jag har inte den kunskapen eller informationen om en utredrare är kompitent eller inte.
Men läs innantill nån gång för i helvete. Du är tvärsäkerheten själv. Du behandlar oss andra, uppenbarligen kunnigare och mer erfarna än du, exakt så som du utan att ha tittat efter anklagar oss för att behandla utredarna.
Ska jag ta om det en gång till?
Senast redigerad av Zombie 2011-04-14 18:11:46, redigerad totalt 2 gånger.
Re: Kan utredarna ha fel?
Zombie skrev:slackern skrev:Och som jag har skrivit jag är inte tvärrsäker jag har inte den kunskapen eller informationen om en utredrare är kompitent eller inte.
Men läs innantill nån gång för i helvete. Du är tvärsäkerheten själv. Du behandlar oss andra, uppenbarligen kunnigare och mer erfarna än du, exakt så som du utan att ha tittat efter anklagar oss för att behandla utredarna.
Ska jag ta om det en gång till?
Det får väll stå för dej blir du lyckligare utav att tro det så får du gärna göra det.
Re: Kan utredarna ha fel?
slackern skrev:in kunskap har jag ingen som helst uppfattning om för det vet jag inte
Nej. Just det. Och du är inte intresserad av att skaffa dig någon heller. Och då har jag ändå skrivit dig på näsan ett sätt som andra skulle ha kommit på själva. Så därför ska du ge pocker i att anklaga mig för vad du inte ens gitter ta reda på.
Re: Kan utredarna ha fel?
Zombie skrev:slackern skrev:in kunskap har jag ingen som helst uppfattning om för det vet jag inte
Nej. Just det. Och du är inte intresserad av att skaffa dig någon heller. Och då har jag ändå skrivit dig på näsan ett sätt som andra skulle ha kommit på själva. Så därför ska du ge pocker i att anklaga mig för vad du inte ens gitter ta reda på.
OK då ska jag ta reda på det. Jag försökte tidigare men fick inget svar. Vet du vilka Differtialdiagnoserna till AS är? Och på vilket sätt de är lika AS?
Re: Kan utredarna ha fel?
Sluta fåna dig. Du är djävligt naiv om du tror någon ställer upp för ett läxförhör med dig som magister när du har dömt ut en utan något på fötterna. Men jag tror inte du är naiv, jag tror du vill ta en billig poäng om du kan. Du vill styra vad som ska anses relevant att kunna i en fråga du inte har satt dig in i såpass att du ens vet vad den handlar om* och därför inte kan veta vad som är relevant att kunna i och hoppas att jag ska visa mig okunnig i det. Jag har gett dig tips på hur du kan sätta dig in i saken, bara att köra:
post534446.html#p534446
post534453.html#p534453
post534460.html#p534460
------------
* Och skulle du vara oense med mig om det så vet du inte det heller förrän du har satt dig in i den.
post534446.html#p534446
post534453.html#p534453
post534460.html#p534460
------------
* Och skulle du vara oense med mig om det så vet du inte det heller förrän du har satt dig in i den.
Re: Kan utredarna ha fel?
Zombie skrev:Sluta fåna dig. Du är djävligt naiv om du tror någon ställer upp för ett läxförhör med dig som magister när du har dömt ut en utan något på fötterna. Men jag tror inte du är naiv, jag tror du vill ta en billig poäng om du kan. Du vill styra vad som ska anses relevant att kunna i en fråga du inte har satt dig in i såpass att du ens vet vad den handlar om* och därför inte kan veta vad som är relevant att kunna i och hoppas att jag ska visa mig okunnig i det. Jag har gett dig tips på hur du kan sätta dig in i saken, bara att köra:
post534446.html#p534446
post534453.html#p534453
post534460.html#p534460
------------
* Och skulle du vara oense med mig om det så vet du inte det heller förrän du har satt dig in i den.
Jag har helt ärliga intentioner jag vet det inte och vill gärna diskutera det med dej. För att det är ju trotts allt en viktig del i att diagnostisera att utesluta dom vad jag vill veta är på vilket sätt de kan misstas för AS och vice versa.
Jag vill ha med allt i en beräkning all information jag kan få reda på varför det kan bli fel. Och snälla ta inte det här som att jag försöker smutskasta dej jag vill bara se allt ur ett större och bredare perspektiv jag vill verkligen förstå.
Re: Kan utredarna ha fel?
Zombie skrev:Men läs innantill nån gång för i helvete. Du är tvärsäkerheten själv. Du behandlar oss andra, uppenbarligen kunnigare och mer erfarna än du, exakt så som du utan att ha tittat efter anklagar oss för att behandla utredarna.
Ska jag ta om det en gång till?
Är det här ett exempel på det där med "kunnigare och mer erfarna"?
Re: Kan utredarna ha fel?
slackern skrev:Pemer skrev:Nej, det gör inte jag heller. Det låter inte som något annat än en okunskapsgrundad synonym, myntad av en eller annan enskild utredare. Det finns i vart fall inga belägg för att det finns någon diagnos som heter så formellt sett.
Här kan du läsa om autismliknande tillstånd verkar som det existerar.
http://habilitering.se/autismforum/om-d ... isk-autism
Zombie, att inte känna till att diagnosen autismliknande tillstånd existerar innebär ju att man uppenbarligen inte har någon djupare kunskap trots alla dina inlägg och försäkringar om hur ni minsann har läst på och minsann har en omfattande kunskap. Mitt intryck är att du verkar inte kunna vara saklig och svara rakt på en fråga utan att linda in eller avleda.
Re: Kan utredarna ha fel?
Både du och Selma kan också läsa trådarna. Med fördel hela trådarna, ord för ord och med varje inlägg i sitt sammanhang (vilket sistnämnda Selma visade sig ha svårt med nyss). De finns där för vem som helst att läsa. Till och med i den här har åtminstone alfapetsmamma och Bror Duktig skrivit en del. Det är fullständigt meningslöst att diskutera det här innan ni vet vad vi som ni anklagar för ditten och datten har sagt i ämnet och under vilka omständigheter eller ens vad det är vi riktar in oss på. (Differentialdiagnoser är exempelvis inte särskilt relevanta i sammanhanget.)
slackern, bra att äntligen få höra att du vill lära dig något. Men mig har du tröttat ut och jag tänker inte heller ta risken av flera påhopp. Kom igen på ett tidigare stadium en annan gång.
slackern, bra att äntligen få höra att du vill lära dig något. Men mig har du tröttat ut och jag tänker inte heller ta risken av flera påhopp. Kom igen på ett tidigare stadium en annan gång.
Re: Kan utredarna ha fel?
Tror nog att utredarens motvilja att diagnosticera ligger på något helt annat. Vet inte om det nämnts, orkar inte läsa hela tråden.
Får man en diagnos om man inte har nytta av den? TS hade ju jobb, fv och säkert en hel del annat som annars är vanligen saknad pga. arbestlöshet/dålig mijö etc.
Och detta:
Får man en diagnos om man inte har nytta av den? TS hade ju jobb, fv och säkert en hel del annat som annars är vanligen saknad pga. arbestlöshet/dålig mijö etc.
Och detta:
När man tror att någon menar något så är det oftast mer eller mindre felaktiga tolkningar.TS skrev:Hon menade att jag var alldeles för normal och att jag hade tagit en examen var bevis nog för att jag inte var autistisk på minsta sätt.
Re: Kan utredarna ha fel?
Zombie skrev: (Differentialdiagnoser är exempelvis inte särskilt relevanta i sammanhanget.)
OK det där var ett intressant påstående förklara nu varför inte det är relevant? Hur har du tänkt dej det? Vad grundar du det påståendet på?
Re: Kan utredarna ha fel?
Zombie skrev:Både du och Selma kan också läsa trådarna. Med fördel hela trådarna, ord för ord och med varje inlägg i sitt sammanhang (vilket sistnämnda Selma visade sig ha svårt med nyss).
Men nu får du väll ändå tänka till lite? Det du säger att Selma har svårt med har ju du kört med genom hela den här tråden. Har du så pass kort minne? Eller vad är felet?
Re: Kan utredarna ha fel?
slackern skrev:OK då ska jag ta reda på det. Jag försökte tidigare men fick inget svar. Vet du vilka Differtialdiagnoserna till AS är? Och på vilket sätt de är lika AS?
Folk har kunnat få lite alla möjliga diagnoser innan de fick AS-diagnos. Vet inte om man ska kalla det differentialdiagnoser (eftersom jag inte kan exakta definitionen av differentialdiagnos).
Men exempel på diagnoser man felaktigt kan få i stället:
- OCD (aspergare som lätt utvecklar tvång kan få denna diagnos enbart. Känner själv en person som är aspigheten själv, och så fått OCD och social fobi som diagnoser. Psykiatrikern som diagnostiserade är specialist på OCD... Personen blir dock bara sämre av alla terapiförsök, och proppas då med ångestdämpande.)
- Borderline (vet inte varför, det är jag inte insatt i)
- Schizoid personlighetsstörning (liknar AS mycket)
- Social fobi (där läkaren missar att aspergaren antingen har blivit rädd P.G.A. att för dålig social förmåga har lett till tråkigheter, eller att den helt enkelt inte är intresserad och inte vet hur man gör)
- Vid Anorektiska problem är det vanligt att man missar ett bakomliggande autismspektrumtillstånd, då mycket annat kommer i förgrunden. Men det är mycket viktigt att veta om eventuell autism/autistiska drag vid denna sjukdom. Jag har själv haft anorexi och blivit helt galet behandlad eftersom man inte kände till AS då. Tyvärr finns även motsatsen, att man slarvigt ger en anorektiker AS-diagnos, när det sedan visar sig att de AS-liknande symptomen försvinner när vikten blir normal (svält framkallar AS-liknande symptom). Dessa personer har varit normala för sjukdomen, men den som utreder har tydligen slarvat med att kolla barndomen.
- Man missar AS p.g.a. depression, och tror att vissa beteenden beror på depressionen. När det sedan rullar på, tror man på depressionsskov o.s.v. och ser inte de djupare orsakerna till depressionen
- Personlighetsstörning UNS. Har jag själv haft i min journal. Läkarna ser en massa symptom, men lyckas inte få ihop det till autism/AS. Kanske vanligare förr. Jag hade det i början av 90-talet. Det stod personlighetsstörning UNS och efter det uppräknat en massa AS-symptom.
- De som missats som unga, blir kanske utbrända och får diagnos på det. Sedan är det som med depressionssvängen att man tolkar in allting att höra hemma i utmattningssjukdomen eftersom en sådan kan framkalla liknande symptom. Då har de missat att personen haft vissa symptom sedan födseln...
Över huvud taget är det lätt att när man fått en diagnos, så förklaras allt utifrån det sedan. Speciellt förstås av allmänpsykiatriker eller sådana som är specialister på annat än NPF.
En anledning till att NPF kan missas, är om den som utreds är påverkad av annan sjukdom vid utredandet. T.ex. så kan depression maskera hyperaktivitet. Om utredaren känner till att personen har depression eller är trött, så kan uppmärksamhetsstörning och udda kommunikation skyllas på det. Ungefär på samma sätt som när jag utreddes för en annan sjukdom, ME, och kunde läsa följande i journalen "uppfyller kriterierna för klassiskt kroniskt ttrötthetssyndrom, men vi vet inte hur AS spelar in". Då känner de inte till AS, men får för sig att det kan ge ME-symptom (jag känner ingen med AS men utan ME, som har de symptomen, men ME-experten är ingen AS-expert). Motsvarande kan alltså hända under AS-utredning. Och detta är ju ett problem som uppmärksammas mer och mer, då personer med psykisk sjukdom råkar ut för det här när de har somatiska sjukdomar.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
Re: Kan utredarna ha fel?
Zombie skrev:Både du och Selma kan också läsa trådarna. Med fördel hela trådarna, ord för ord och med varje inlägg i sitt sammanhang (vilket sistnämnda Selma visade sig ha svårt med nyss). De finns där för vem som helst att läsa. Till och med i den här har åtminstone alfapetsmamma och Bror Duktig skrivit en del. Det är fullständigt meningslöst att diskutera det här innan ni vet vad vi som ni anklagar för ditten och datten har sagt i ämnet och under vilka omständigheter eller ens vad det är vi riktar in oss på. (Differentialdiagnoser är exempelvis inte särskilt relevanta i sammanhanget.)
slackern, bra att äntligen få höra att du vill lära dig något. Men mig har du tröttat ut och jag tänker inte heller ta risken av flera påhopp. Kom igen på ett tidigare stadium en annan gång.
Jag har redan läst den här tråden två gånger. Det får räcka.
Vad jag reagerade mest på var
Men läs innantill nån gång för i helvete.
Jag tycker inte att det hör hemma i en seriös diskussion. Det kanske är en ny nivå?
Jag har inga som helst lässvårigheter i vanliga fall och tror inte att jag plötsligt skulle ha fått det nu.
Re: Kan utredarna ha fel?
@Bror Duktig differentialdiagnoser ska de kolla igenom vid en NPF utredning för att kunna utesluta dom. Jag har också haft depression och ångestsyndrom på riktigt och blivit behandlad för det och fick vänta länge innan jag gjorde en NPF utredning. Men utredaren tog hänsyn till det och verkligen gjorde en grundlig utredning för att se om jag hade dom här problem som barn och hon träffade även minna föräldrar och både dom och jag fick fylla i en massa formulär. Och självfallet fick jag göra en massa tester tror jag träffade henne 11 gånger sammanlagt tog väll ungefär 6 månader från att jag träffade henne tills jag fick en diagnos.
Det viktiga med dom här utredningarna är att de verkligen utreder hur ens barndom var om man hade dom här problemen sen småbarns åldern att dom är kroniska. Och de ska även utreda om man har råkat ut för traumatiska händelser i barndomen som tex sexuelaövergrepp. Som kan ge liknade symptom. Finns massa saker som måste uteslutas som kan förklara ens problem på ett bättre sätt.
Därför är det viktigt att folk får en ordentlig utredning och inte bara träffa en utredare 1 gång som antingen skrattar och hånar en och säger att personen inte kan ha någon form utav autism och det motsatta att de får en felaktig diagnos.
Det viktiga med dom här utredningarna är att de verkligen utreder hur ens barndom var om man hade dom här problemen sen småbarns åldern att dom är kroniska. Och de ska även utreda om man har råkat ut för traumatiska händelser i barndomen som tex sexuelaövergrepp. Som kan ge liknade symptom. Finns massa saker som måste uteslutas som kan förklara ens problem på ett bättre sätt.
Därför är det viktigt att folk får en ordentlig utredning och inte bara träffa en utredare 1 gång som antingen skrattar och hånar en och säger att personen inte kan ha någon form utav autism och det motsatta att de får en felaktig diagnos.
Re: Kan utredarna ha fel?
slackern skrev:@Bror Duktig differentialdiagnoser ska de kolla igenom vid en NPF utredning för att kunna utesluta dom. Jag har också haft depression och ångestsyndrom på riktigt och blivit behandlad för det och fick vänta länge innan jag gjorde en NPF utredning. Men utredaren tog hänsyn till det och verkligen gjorde en grundlig utredning för att se om jag hade dom här problem som barn och hon träffade även minna föräldrar och både dom och jag fick fylla i en massa formulär. Och självfallet fick jag göra en massa tester tror jag träffade henne 11 gånger sammanlagt tog väll ungefär 6 månader från att jag träffade henne tills jag fick en diagnos.
Det viktiga med dom här utredningarna är att de verkligen utreder hur ens barndom var om man hade dom här problemen sen småbarns åldern att dom är kroniska. Och de ska även utreda om man har råkat ut för traumatiska händelser i barndomen som tex sexuelaövergrepp. Som kan ge liknade symptom. Finns massa saker som måste uteslutas som kan förklara ens problem på ett bättre sätt.
Därför är det viktigt att folk får en ordentlig utredning och inte bara träffa en utredare 1 gång som antingen skrattar och hånar en och säger att personen inte kan ha någon form utav autism och det motsatta att de får en felaktig diagnos.
Ja, och det är ju ett problem att det du beskriver i ditt sista stycke existerar för ofta, och ibland även bland de som sägs vara inriktade på NPF (fast de brukar nog vara lite mer nyanserade).
Sedan undrar jag vad som händer om en person som faktiskt HAR AS, men har råkat ut för sexuella övergrepp som barn, eller har annat som kan ge symptomen. Min erfarenhet är att även experter då lite väl ofta låter det hela vara och förklarar med den andra saken/diagnosen. Det händer ju faktiskt hela tiden när det gäller somatiska sjukdomar, där folk då går sjuka i åratal och inte upptäcks förrän sjukdomen har gått riktigt långt, så att den inte längre KAN förklaras av det andra. Och då har personerna ofta besökt just specialister.
Så noggrann som du beskriver din utredning, är det inte alltid det går till, inte ens i NPF-team.
Jag kom på en till sak som kan ställa till det, och det är när de visserligen ÄR noggranna, men i stället då fastnar på detaljer och kan få en liten detalj att stjälpa misstanken om NPF. Påminner om när okunskap ger "ögonkontakt = kan ej ha AS" fast med skillnaden att här är man noggrann. Det påminner också om när handläggare hittar en minimal detalj som en person klarade en gång för några år sedan, och därför ger avslag på en ansökan, trots att allt annat (tusen andra detaljer vid tusen andra tillfällen) pekar på att personen behöver stödet. Vet inte hur vanligt det är, men jag har hört om det någon gång, och det kan säkert existera då utredare inte är perfekta maskiner, utan som de flesta drivs och vinklas av vad de vill tycka och tro och känna.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
Re: Kan utredarna ha fel?
Bror Duktig skrev:slackern skrev:Därför är det viktigt att folk får en ordentlig utredning och inte bara träffa en utredare 1 gång som antingen skrattar och hånar en och säger att personen inte kan ha någon form utav autism och det motsatta att de får en felaktig diagnos.
Ja, och det är ju ett problem att det du beskriver i ditt sista stycke existerar för ofta, och ibland även bland de som sägs vara inriktade på NPF (fast de brukar nog vara lite mer nyanserade).
Ja det är djupt beklagligt att folk blir både underdiagnostiserade och överdiagnostiserade pga undermåliga utredningar.
Re: Kan utredarna ha fel?
Bror Duktig skrev:Det påminner också om när handläggare hittar en minimal detalj som en person klarade en gång för några år sedan, och därför ger avslag på en ansökan, trots att allt annat (tusen andra detaljer vid tusen andra tillfällen) pekar på att personen behöver stödet. Vet inte hur vanligt det är, men jag har hört om det någon gång, och det kan säkert existera då utredare inte är perfekta maskiner, utan som de flesta drivs och vinklas av vad de vill tycka och tro och känna.
Jo det är beklagligt när socialtjänsten inte värnar om dom de ska ta hand om. Men där tror jag det handlar om politik. De får en budget de ska hålla och om de håller budgeten eller lyckas att skära ner på kostnaderna så kan det bli en snabbare språng i karriären. Eller så sa ett utav minna boendestöd att det fungerar men jag vet inte om det är sant eller inte. Men om det skulle vara sant är det skrämmande.
Men sen brukar utredarna konsultera någon annan eller det gjorde min utredare så fanns det en tjock lunta om mej i journalerna med.
Moderator mnordgren: kortade ned ett onödigt långt citat.
Re: Kan utredarna ha fel?
Bror Duktig skrev:Folk har kunnat få lite alla möjliga diagnoser innan de fick AS-diagnos. Vet inte om man ska kalla det differentialdiagnoser (eftersom jag inte kan exakta definitionen av differentialdiagnos).
Differentialdiagnoser är diagnoser som kan ge samma symptom som AS alltså måste utredarna ta med dom i beräkningarna för att de kanske kan förklara symtomen på ett bättre sätt eller att AS är den bakomliggande orsaken.
Jag håller med dej om att det är olyckligt att folk får en massa diagnoser och behandling innan de får en NPF utredning.
Re: Kan utredarna ha fel?
slackern skrev:Differentialdiagnoser är diagnoser som kan ge samma symptom som AS alltså måste utredarna ta med dom i beräkningarna för att de kanske kan förklara symtomen på ett bättre sätt eller att AS är den bakomliggande orsaken.
Men tas det någonsin med i beräkningen att personen kan ha både och?
Det låter inte vidare säkert med "om de kan förklara symptomen bättre". Det låter rätt godtyckligt och liksom "läkaren dömer efter eget skön - likt en hundutställningsdomare".
Med bakomliggande orsaken, menar du då att de skulle kunna tänka ungefär "personen har anorexi som kan förklara symptomen, men vi ser också att personen haft dessa problem innan och i själva verket förklarar de även varför anorexin uppstod"? För det är ju ok i så fall.
Efter mitt senaste decennium i vårdsvängen, så har jag tyvärr tappat 99 % av förtroendet för vården rent allmänt. Kompetens har varit svårfunnen, men inskränkthet och övertro på sina egna idéer har funnits överallt.
Jag och min partner gick båda med Borrelia länge (jag i flera år) utan att vården kunde upptäcka det. Jag fick t.o.m. hypokondristämpel och fick tjata till mig ett blodprov, medan partnern fick sin förklaring av en slump då han råkade träffa på en kompetent läkare som kund i jobbet. På apoteket såg t.o.m. personalen där att jag hade tydliga symptom eftersom jag haltade och vinglade. Läkaren sade till mig att jag inte hade några symptom alls(?!) och borde fråga min psykiatriker om ändrad psykmedicin i stället, och att "vi alla är trötta" (jag sov 18 timmar per dygn och orkade inte sköta mig själv, hade ständig ischias, yrsel och ledsmärtor).
Mitt hundbett behandlades fel på VC, vilket sjukgymnast och ortoped bekräftade (står rakt ut i journalen som jag har läst).
Jag har AS-vänner och -bekanta som dribblat och dribblats runt som sjutton innan de fått rätt diagnos, och ja, vi som har AS själva och varit mycket intresserade i AS och träffat hundratals aspergare, har kanske mer kompetens än alla inom psykvården som inte är inriktade på AS. De som är inriktade på AS men inte har AS själva, kan aldrig känna till grundorsakerna till symptom och beteenden på samma sätt som vi själva (fast det gäller då att man själv är analyserande om sig själv och andra).
Som tidigare anorektiker vet jag att vården för dem är oerhört inkompetent. Innan de hamnar hos en specialist på ÄS så ska de genom samma fast värre procedurer än vi innan vi utreds. Och även för anorektiker så är inte specialisterna allvetande. T.ex. så blir vården ofta fel för de med AS. Eftersom man ska "släppa all kontroll" för att bli frisk. Det kanske inte går om man har AS. Jag kunde det ju inte, och kan det fortfarande inte eftersom jag i så fall drabbas av överätning eller glömmer att äta helt. På habiliteringen så håller de helt med mig, och vet hur aspergare kan fungera. Även "vanlig folk" fungerar olika, varför en person kan behöva få vräka i sig mat (under kontroll) för att dämpa det uppdämda behovet, medan en annan kan behöva ett strikt schema ett tag och en tredje behöver "släppa all kontroll". Men det finns nästan inga specialister som är så flexibla att de ser att så vitt skiljda lösningar kan vara rätt allihop, beroende på person.
Vanliga psykvården har sagt att mina scheman över saker jag ska göra (sysslor som städning m.m.) är tecken på tvångsritualer och borde bort (fast hab som de gärna skickar mig till är de som sagt att scheman behövs).
En läkare hittade inte min käklymfkörtel och sade därför att den inte alls var svullen som jag hade påstått. En annan sade att den var liten som en ärta, och en tredje hittade den på riktigt och sade att den var precis så stor som jag själv känner att den är.
Alla vanliga läkare jag har träffat säger att järnförråden inte kan vara dåliga om HB är på nedersta gränsen och därför tar de ej ytterligare prover än HB, trots att järnspecialister säger att så kan det visst vara och att man vid trötthet alltid ska ta en rad andra prover som riktar sig mot att mäta järn på olika sätt mer direkt. (Här är det alltså inte specialisterna som är kassa, men det är ju VC som är nålsögat man ska igenom, och då får man ej komma till en specialist).
Inom psyk så verkar det oroväckande vanligt att folk får diagnoser som tillhör en läkares specialitet. Att fler med misstanke om den sjukdom som läkaren har som specialitet kommer dit, eller att läkaren lättare upptäcker just den sjukdomen, är naturligt, men jag tänker i första hand på om diagnostiseringar eller nydiagnostiseringar där personer råkat hamna hos den läkaren utan misstanke om just den sjukdom läkaren är specialist på. Jag skrev förut om en person jag känner och som är superaspig. Hon hamnade hos en OCD-specialist, och fick OCD-diagnos. Varje försök att släppa all kontroll leder till totalt kaos och värre tvångsgrejer. Jag anser att personen inte alls ska släppa all kontroll, utan utarbeta friska rutiner, kanske en lista eller ett schema. Personen anses också ha social fobi, som den själv förklarar med "gillar inte kallprat och vet inte vad jag ska säga". Personen själv säger ofta saker som är som klippt och skurna ur texter om vad aspergare kan säga för konstiga saker i sociala sammanhang. Enda rädslan den har socialt är "vet inte om jag orkar vara social, jag blir trött i flera dagar när jag spelat social, så jag vill hellre slippa umgås".
Ja jag kan dra hur många exempel som helst som visar att läkare inte är så kompetenta som vi tror. Har även hittat utdrag ur deras kurslitteratur om hur man tolkar blodprov, som går stick i stäv med hur de flesta gör. I boken står det om vikten av att se individuellt, samt ha optimala värden som riktvärden, och INTE labbens referensvärden som ju är satta efter en normalkurva och inte efter vad som är optimalt. Och det sista där är felet som sker hos 99 % av läkare överlag.
Läkare, specialist eller ej, är inte duktigare än andra yrkesgrupper. En bilmekaniker kan inte allt. En bilmekspecialist kan vara arrogant och därför missa saker. Två specialister på samma sak kan ha olika åsikter om vad som är bäst, och det även om tester har visat att den ena har rätt. En bilmekaniker kan vara trött eller ointresserad av sitt jobb, läkare likaså. Det finns gott om läkare som är läkare p.g.a. "statusyrke" och som är ointresserade av människor och deras bästa. Likaså finns det sådana som är väldigt intresserade av att ha rätt och inte ha fel, och som står på sig där de borde ge sig och utreda mer. Precis det som förekommer hos vanligt folk inom olika yrken eller i rent sociala sammanhang.
Fasen vad långt mitt inlägg blev. Men det jag vill få fram är exempel på vad jag stödjer mig på när jag menar att jag inte litar på läkares kompetens. Specialist eller ej.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
Re: Kan utredarna ha fel?
Bror Duktig skrev:slackern skrev:Differentialdiagnoser är diagnoser som kan ge samma symptom som AS alltså måste utredarna ta med dom i beräkningarna för att de kanske kan förklara symtomen på ett bättre sätt eller att AS är den bakomliggande orsaken.
Men tas det någonsin med i beräkningen att personen kan ha både och?
Det låter inte vidare säkert med "om de kan förklara symptomen bättre". Det låter rätt godtyckligt och liksom "läkaren dömer efter eget skön - likt en hundutställningsdomare".
Med bakomliggande orsaken, menar du då att de skulle kunna tänka ungefär "personen har anorexi som kan förklara symptomen, men vi ser också att personen haft dessa problem innan och i själva verket förklarar de även varför anorexin uppstod"? För det är ju ok i så fall.
Det är precis det dom ska göra vid en ordentlig NPF utredning vrida och vända under varje sten för att utesluta saker. Samla på så mycket information om personens uppväxt och nuvarande liv för att kunna utesluta diagnoser som ger liknade symptom. Och klart att de ska ta med alla diagnoser och kunna ställa både anorexi och AS.
Jag vet inte hur era NPF utredningar gick till har bara min egen erfarenhet och läst vägledningsdokument hur de ska gå till.
Det är därför jag tycker det är så viktigt att alla som misstänker att dom lider utav ett NPF verkligen får en ordentlig utredning och inte får en diagnos efter 1 möte med en läkare eller psykolog utan det ska ner och grävas ordentligt.
Och jag tycker det är trist när dom så kallade "experterna" inte gräver djupt utan bara skrapar på ytan utan att se helheten att de inte känner till diffensialdiagnoserna och varför de kan likna autism.
Re: Kan utredarna ha fel?
@Bror Duktig Men ärligt vet jag inte hur dom diagnoserna passar ihop med autism men de ska tydligen vara med i beräkningen. Då ska tydligen inte AS ställas om dom här förklarar personens svårigheter på bättre sätt. Och sen finns det tydligen en massa människor med psykisk ohälsa som känner att deras liv är som att leva i en bubbla och att känna känslor och att uttrycka dom.
Och nu så att ingen ska tro att jag inte tror på NPF diagnoser så gör jag det och hoppas att alla får rätt hjälp. Men jag vill inte att folk överdiagnostiseras för att i slutändan kommer det att urvattna diagnoserna och folk som verkligen behöver dom får inte den hjälp de behöver.
D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar: schizofreni av simplexform (F20.6), schizotyp störning (F21), tvångssyndrom (F42.-), anankastisk personlighetsstörning (F60.5), reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen (F94.1) eller distanslöshet hos barn (F94.2).
Och nu så att ingen ska tro att jag inte tror på NPF diagnoser så gör jag det och hoppas att alla får rätt hjälp. Men jag vill inte att folk överdiagnostiseras för att i slutändan kommer det att urvattna diagnoserna och folk som verkligen behöver dom får inte den hjälp de behöver.
D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar: schizofreni av simplexform (F20.6), schizotyp störning (F21), tvångssyndrom (F42.-), anankastisk personlighetsstörning (F60.5), reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen (F94.1) eller distanslöshet hos barn (F94.2).
Re: Kan utredarna ha fel?
slackern skrev:@Bror Duktig Men ärligt vet jag inte hur dom diagnoserna passar ihop med autism men de ska tydligen vara med i beräkningen. Då ska tydligen inte AS ställas om dom här förklarar personens svårigheter på bättre sätt. Och sen finns det tydligen en massa människor med psykisk ohälsa som känner att deras liv är som att leva i en bubbla och att känna känslor och att uttrycka dom.
Och nu så att ingen ska tro att jag inte tror på NPF diagnoser så gör jag det och hoppas att alla får rätt hjälp. Men jag vill inte att folk överdiagnostiseras för att i slutändan kommer det att urvattna diagnoserna och folk som verkligen behöver dom får inte den hjälp de behöver.
D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar: schizofreni av simplexform (F20.6), schizotyp störning (F21), tvångssyndrom (F42.-), anankastisk personlighetsstörning (F60.5), reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen (F94.1) eller distanslöshet hos barn (F94.2).
Ok. Den här punkt D känns föråldrad och som gjord för felaktigheter. Jag har nog hört förut att om en person uppfyller kriterier för schizofreni, så kan den inte få autismtillståndsdiagnoser tror jag.
Fast nu för tiden är det väl så att personer faktiskt kan få diagnos både på AS och schizofreni, det är väl en och annan som har här på forumet.
Och det är ju faktiskt inte så att OCD (tvångssyndrom) eller schizofreni inte kan drabba aspergare. Särskilt OCD är ju inte helt ovanligt hos aspergare. Och OCD är det ju en hel del som har som diagnos ihop med AS.
Samma resonemang finns om kroniskt trötthetssyndrom, att om personen har t.ex. hypothyreos eller borrelia, så ska inte diagnos ME ges. Fast det finns finns inget i världen som säger att en person med ME inte kan få Borrelia.
Vid tveksamma fall så är det ju därför OERHÖRT viktigt att utredande läkare är jäkligt noggrann och har förmåga att se om båda tillstånden finns där samtidigt.
Att ha som regel att på "slentrian" säga "nej, du har inte ME för du har borrelia just nu" känns väldigt oseriöst, oavsett vad det står i texten. Då har man liksom inte tänkte själv alls. Detsamma gäller om en aspergare får schizofreni eller utvecklar OCD.
Jag tycker att underdiagnostiseringen är mer alarmerande än över-dito. Jag tror att det drabbar de drabbade mer om man missar AS/autism hos en person än om en person med t.ex. OCD felaktigt får diagnos AS. De man missar råkar ofta mycket illa ut, särskilt om de inte får ngn diagnos alls. Och terapier för olika tillstånd tenderar att skada aspergare om man inte vet att de är aspergare, medan tvärtom inte är lika allvarligt.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
Re: Kan utredarna ha fel?
Bror Duktig skrev:slackern skrev:@Bror Duktig Men ärligt vet jag inte hur dom diagnoserna passar ihop med autism men de ska tydligen vara med i beräkningen. Då ska tydligen inte AS ställas om dom här förklarar personens svårigheter på bättre sätt. Och sen finns det tydligen en massa människor med psykisk ohälsa som känner att deras liv är som att leva i en bubbla och att känna känslor och att uttrycka dom.
Och nu så att ingen ska tro att jag inte tror på NPF diagnoser så gör jag det och hoppas att alla får rätt hjälp. Men jag vill inte att folk överdiagnostiseras för att i slutändan kommer det att urvattna diagnoserna och folk som verkligen behöver dom får inte den hjälp de behöver.
D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar: schizofreni av simplexform (F20.6), schizotyp störning (F21), tvångssyndrom (F42.-), anankastisk personlighetsstörning (F60.5), reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen (F94.1) eller distanslöshet hos barn (F94.2).
Ok. Den här punkt D känns föråldrad och som gjord för felaktigheter. Jag har nog hört förut att om en person uppfyller kriterier för schizofreni, så kan den inte få autismtillståndsdiagnoser tror jag.
Fast nu för tiden är det väl så att personer faktiskt kan få diagnos både på AS och schizofreni, det är väl en och annan som har här på forumet.
Och det är ju faktiskt inte så att OCD (tvångssyndrom) eller schizofreni inte kan drabba aspergare. Särskilt OCD är ju inte helt ovanligt hos aspergare. Och OCD är det ju en hel del som har som diagnos ihop med AS.
Samma resonemang finns om kroniskt trötthetssyndrom, att om personen har t.ex. hypothyreos eller borrelia, så ska inte diagnos ME ges. Fast det finns finns inget i världen som säger att en person med ME inte kan få Borrelia.
Vid tveksamma fall så är det ju därför OERHÖRT viktigt att utredande läkare är jäkligt noggrann och har förmåga att se om båda tillstånden finns där samtidigt.
Att ha som regel att på "slentrian" säga "nej, du har inte ME för du har borrelia just nu" känns väldigt oseriöst, oavsett vad det står i texten. Då har man liksom inte tänkte själv alls. Detsamma gäller om en aspergare får schizofreni eller utvecklar OCD.
Jag tycker att underdiagnostiseringen är mer alarmerande än över-dito. Jag tror att det drabbar de drabbade mer om man missar AS/autism hos en person än om en person med t.ex. OCD felaktigt får diagnos AS. De man missar råkar ofta mycket illa ut, särskilt om de inte får ngn diagnos alls. Och terapier för olika tillstånd tenderar att skada aspergare om man inte vet att de är aspergare, medan tvärtom inte är lika allvarligt.
Precis de kan ställas bägge två det ända kriterierna där säger är att om det andra symptomet kan förklara svårigheterna bästa sätt ska den diagnosen ställas men jag vet att tvångssyndrom och AS är en utav de vanligaste samsjukligheten.
Det är därför det behövs ordentliga NPF utredningar som vänder och vrider under varje sten som beräknar helheten. Och inte bara ett möte med en utredare som antingen sätter en diagnos eller inte.
När du tillslut gjorde din AS utredning gjorde du det hos ett NPF team och fick du en grundlig utredning?
Återgå till Att leva som Aspergare