slackern skrev:

Zombie skrev:

Bror Duktig skrev:Och de som har autism behöver ju inte uppfylla kriteriet vad jag vet. (Om jag minns rätt.)

( - kriteriet att man måste ha specialintressen.)

Nej.

Men "specialintressen" är inget krav för asperger heller, tvärtemot vad många på båda sidor om skrivbordet verkar tro. Utom enligt Gillbergs kriterier. Är det därifrån de diagnostiker som tror att de är ett krav har fått det, någon gång för länge sedan? För de kriterierna är väl knappast i bruk längre?*

------------------------
* Det hoppas jag iallafall hjärtligt att de inte är. För de verkar i ännu högre grad än de övriga vara härledda från små pojkar för länge sedan. Och det verkar ju tyvärr svårt nog ändå att extrapolera dessa gamla pojkkriterier till kvinnfolk och vuxna, så som man måste till dess att dessa grupper inkluderas i grundlaget för en uppsättning helt nya kriterier... men det är ett ämne för sig. Vill bara nämna det eftersom så få verkar medvetna om det.

Men kan det inte vara så pass enkelt att många blandar ihop specialintressen med den här formuleringen?

B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter

För jag personligen om jag skulle sitta med en utredare och prata igenom utredningen skulle jag kunna bli frustrerad och tror att det bara gäller specialintressen när det är ganska många fler punkter att jag fäster mej vid det ordet och inte dom andra.

Och vad jag menar att om den som blir utred inte uppfyller några utav kriterierna under B delen och misstolkar det för specialintressen.

Tror också det kan handla om missförstånd när det gäller tolkningen av kriterierna under B delen.

Kan det ju handla om i många fall, men med ledning av allt annat man får veta om utredare tror jag man gör ett stort misstag om man förutsätter att missförståndet ligger hos den som utreds. Det kan göra det, men inte mer.

slackern skrev:Men kan det inte vara så pass enkelt att många blandar ihop specialintressen med den här formuleringen?

B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter

För jag personligen om jag skulle sitta med en utredare och prata igenom utredningen skulle jag kunna bli frustrerad och tror att det bara gäller specialintressen när det är ganska många fler punkter att jag fäster mej vid det ordet och inte dom andra.

Och vad jag menar att om den som blir utred inte uppfyller några utav kriterierna under B delen och misstolkar det för specialintressen.

Ja, det verkar ofta som att många utredare har missat att läsa innantill när det gäller punkt B:

B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:

1.omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
2.oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
3.stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
4.enträgen fascination inför delar av saker

Punkt 1 är ju vad som motsvara "specialintressen" i vardagsspråk. Du kan ha punkt B uppfylld på vilken som helst av övriga tre punkter, eller allihop, så är saken biff utan några specialintressen. Men tillämpningen verkar tyda på att många tror att det absolut är alla fyra punkterna som ska vara uppfyllda.

Eller som Zombie konstaterade, att man fortsätter sitta med Gillberg och Gillbergs kriterier, när såväl ICD som DSM är betydligt modernare uppdaterade.

Och som Bror Duktig konstaterar, missar man ett enda kriterium så ska det inte bara vara några "autistiska drag" som tilläggsdiagnos, utan det är precis vad atypisk autism (eller genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation som det heter i DSM) är till för att beskriva. Vilket är ett autismliknande tillstånd och är personkretsgrundande.

"Autistiska drag" är det abolut bara om man bara har något eller några enstaka drag.

Fruktansvärd rättsröta som sådant här tillämpas...

Pemer skrev:

slackern skrev:Men kan det inte vara så pass enkelt att många blandar ihop specialintressen med den här formuleringen?

B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter

För jag personligen om jag skulle sitta med en utredare och prata igenom utredningen skulle jag kunna bli frustrerad och tror att det bara gäller specialintressen när det är ganska många fler punkter att jag fäster mej vid det ordet och inte dom andra.

Och vad jag menar att om den som blir utred inte uppfyller några utav kriterierna under B delen och misstolkar det för specialintressen.

Ja, det verkar ofta som att många utredare har missat att läsa innantill när det gäller punkt B:

B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:

1.omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
2.oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
3.stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
4.enträgen fascination inför delar av saker

Punkt 1 är ju vad som motsvara "specialintressen" i vardagsspråk. Du kan ha punkt B uppfylld på vilken som helst av övriga tre punkter, eller allihop, så är saken biff utan några specialintressen. Men tillämpningen verkar tyda på att många tror att det absolut är alla fyra punkterna som ska vara uppfyllda.

Eller som Zombie konstaterade, att man fortsätter sitta med Gillberg och Gillbergs kriterier, när såväl ICD som DSM är betydligt modernare uppdaterade.

Och som Bror Duktig konstaterar, missar man ett enda kriterium så ska det inte bara vara några "autistiska drag" som tilläggsdiagnos, utan det är precis vad atypisk autism (eller genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation som det heter i DSM) är till för att beskriva. Vilket är ett autismliknande tillstånd och är personkretsgrundande.

"Autistiska drag" är det abolut bara om man bara har något eller några enstaka drag.

Fruktansvärd rättsröta som sådant här tillämpas...

Men det var ju som Barracuber sa sen att han inte uppfyllde några utav kriterierna under B Kriterierna alltså fick han diagnosen autismliknade tillstånd som är en synonym till atypisk autism. Helt korrekt att få den diagnosen om inte kriterierna i B uppfylls. Men jag fattar fortfarande inte vad som menas med autismliknande drag om han har fått diagnosen atypisk autism eller bara autistiska drag?

Nej, det gör inte jag heller. Det låter inte som något annat än en okunskapsgrundad synonym, myntad av en eller annan enskild utredare. Det finns i vart fall inga belägg för att det finns någon diagnos som heter så formellt sett.

Bror Duktig skrev:Vet inte om det gick att förstå något av det jag försökte beskriva.

Jo, jag tror jag förstod. Tack!

Pemer skrev:Nej, det gör inte jag heller. Det låter inte som något annat än en okunskapsgrundad synonym, myntad av en eller annan enskild utredare. Det finns i vart fall inga belägg för att det finns någon diagnos som heter så formellt sett.

Här kan du läsa om autismliknande tillstånd verkar som det existerar.

http://habilitering.se/autismforum/om-d ... isk-autism

slackern skrev:

Pemer skrev:Nej, det gör inte jag heller. Det låter inte som något annat än en okunskapsgrundad synonym, myntad av en eller annan enskild utredare. Det finns i vart fall inga belägg för att det finns någon diagnos som heter så formellt sett.

Här kan du läsa om autismliknande tillstånd verkar som det existerar.

http://www.autismforum.se/gn/opencms/we ... tillstand/

Kan det vara så att de som arbetar med att utreda och har både erfarenhet och kompetens om NPF och autism faktiskt vet vad de pratar om och vet varför de sätter en viss diagnos på en viss individ utifrån de kriterier som finns för respektive tillstånd månne...

Wine skrev:

slackern skrev:

Pemer skrev:Nej, det gör inte jag heller. Det låter inte som något annat än en okunskapsgrundad synonym, myntad av en eller annan enskild utredare. Det finns i vart fall inga belägg för att det finns någon diagnos som heter så formellt sett.

Här kan du läsa om autismliknande tillstånd verkar som det existerar.

http://www.autismforum.se/gn/opencms/we ... tillstand/

Kan det vara så att de som arbetar med att utreda och har både erfarenhet och kompetens om NPF och autism faktiskt vet vad de pratar om och vet varför de sätter en viss diagnos på en viss individ utifrån de kriterier som finns för respektive tillstånd månne...

Jo jag tror också att de sätter en diagnos efter de kriterier som finns de har ju trotts allt läst 5 1/2 på universitetet och jobbat 1 år som PPT psykolog innan de får ut sin legitimation.

Och som jag skrev tidigare vad de säger efter en utredning kan nog missuppfattas väldigt mycket de folk skriver på ett forum är hur de har uppfattat vad som har sagts vi får aldrig höra den andra sidan. Men för att det inte ska uppstå missförstånd har man ju alltid rätt att få ut en kopia på utredningen där allt står.

slackern skrev:Jo jag tror också att de sätter en diagnos efter de kriterier som finns de har ju trotts allt läst 5 1/2 på universitetet och jobbat 1 år som PPT psykolog innan de får ut sin legitimation.

Och som jag skrev tidigare vad de säger efter en utredning kan nog missuppfattas väldigt mycket de folk skriver på ett forum är hur de har uppfattat vad som har sagts vi får aldrig höra den andra sidan. Men för att det inte ska uppstå missförstånd har man ju alltid rätt att få ut en kopia på utredningen där allt står.

Ja det skulle ju vara ett stort resursslöseri annars att utbilda läkare, psykologer m.m. i att kunna bedöma, diagnosticera och behandla patienters/individers tillstånd om de inte efter utbildningen skulle besitta mer kunskap än de som inte ens är i närheten av att ha sådana kunskaper eftersom de inte har en sådan utbildning som krävs för att man ska kunna arbeta som t.ex. läkare.

Wine skrev:Kan det vara så att de som arbetar med att utreda och har både erfarenhet och kompetens om NPF och autism faktiskt vet vad de pratar om och vet varför de sätter en viss diagnos på en viss individ utifrån de kriterier som finns för respektive tillstånd månne...

Citera det ställe där någon förnekar det.

Men hur mycket kan du ta in av de många vittnesbörd, från vitt skilda människor och illustrerade med konkreta exempel, som finns härinne om att man inte kan lita på att det är så? Och att många av oss härinne också vet saker om NPF, fast de flesta av oss inte är fackfolk?

Är du akademiker själv? Ursäkta att jag frågar, du måste inte svara, kanske har du skrivit det någonstans men jag har glömt det, men jag får intrycket att du sätter akademisk utbildning på en väldigt hög piedestal. Många andra av oss härinne gör inte det, eftersom vi själva är akademiker eller så gott som och har en viss vana vid och insyn i vad det handlar om, och så himla svårgenomträngliga eller svåruppnåeliga saker är det många gånger inte.

Zombie skrev:

Wine skrev:Kan det vara så att de som arbetar med att utreda och har både erfarenhet och kompetens om NPF och autism faktiskt vet vad de pratar om och vet varför de sätter en viss diagnos på en viss individ utifrån de kriterier som finns för respektive tillstånd månne...

Citera det st'älle där någon förnekar det. Men hur mycket kan du ta in av de vittnesbörd som finns härinne om att det inte alltid är så?

Men vittnesbörden här inne är från personerna som har blivit utreda och vi som lekmän kan inte tolka resultaten från utredningarna vi har inte sett resultaten vi vet inte exakt vad som har sagts öga mot öga. Jag har definitivt inte kunskapen att kunna ställa en diagnos eller veta om ett beslut är rätt eller fel. Vi har inte fått se vad utredarna har skrivit i journalerna. Men det vore kul om någon här på forumet hade den akademiska och profesionela kunskapen och läste igenom folks utredningar och som kunde ge en objektiv beskrivning till varför vissa inte får en diagnos eller en felaktig. Jag tycker att man alltid måste se båda sidor utav myntet för att kunna uttala sej om folks diagnoser annars blir det inte objektivt och seriöst.

Det är ingen som påstår annat. Det en del av oss inser är att det är mer med saken än bara det.

Utom den där totala defaitismen inför vad man kan bedöma som lekman, för det där vattentäta skottet mellan helt nyckellös lekman och nästan allvetande proffs finns helt enkelt inte.

Zombie skrev:Det är ingen som påstår annat. Det en del av oss inser är att det är mer med saken än bara det.

Utom den där totala defaitismen inför vad man kan bedöma som lekman, för det där vattentäta skottet mellan helt nyckellös lekman och nästan allvetande proffs finns helt enkelt inte.

Men då bör man nog se hela utredningen för att kunna uttala sej om en diagnos är rätt satt eller inte och ha lyssnat på en ljudupptagning vad som har sagts under mötet. Jag kan säga att jag kommer inte ihåg ordagrant vad som sas mellan mej och hon som gjorde min utredning och jag misstolkar ofta vad som sägs eller tar allt bokstavligt eller hakar upp mej på ett ord. Och skulle det vara så att jag inte hade fått en diagnos hade jag nog blivit chockad och förtvivlad och kommit ihåg ännu mindre om vad som hade sagts och bara kommit ihåg vissa saker som kanske specialintressen.

Nu vill inte jag misskreditera någon person eller yrkesgrupp bara att man måste så saker i ett större perspektiv och på det här forumet ser vi det bara ur ett perspektiv ser inte helheten.

Men allt det där är vi nog alltså väldigt många här som redan vet — rentav rätt många som det är elementärt för — och tar med i våra beräkningar.

Och fortfarande, det är inte så svart eller vitt som du beskriver. Alla har inte tolknings- eller minnesproblem som de inte har koll på, ens under stress. Sannolikheten för att det är på ett visst sätt ökar ju fler gånger man får läsa ju mer olika människor beskriva just precis den saken och ingen annan. Genom många sådana fall av flera olika sorter — och här har varit både många och av flera sorter — kan man så småningom börja urskilja mönster. Som sedan i sin tur kan kollas mot andras intryck, mot vad man själv och andra har hört experter som har erkänt gott rykte säga, och så vidare.

Vad bakgrundskunskaper beträffar kan man lära sig en hel del genom självbildning, och har man redan vana vid vetenskapliga eller akademiska problem och tänkesätt kan man ofta mjölka ut mer ur samma bit information än om man inte hade det. Och så vidare.

Och även förstahandskunskaper, som generellt oavsett ämne brukar redan i sig själva vara mer oersättliga än vad mången fackman som saknar dem har för sig, kan i kombination med ovanstående ge en bedömningsförmåga som mången som står utanför säkert skulle ha svårt att tro på.

Eftersom folk kan få olika diagnoser eller ingen alls om de går till olika utredare, så verkar det inte självklart att man kan lita på utredarna.

Men om en person säger att den blir inte utredd, eller får inte diagnos eftersom den har ögonkontakt och utredaren ansåg att om man är gift/har jobb/körkort så kan man inte ha autismspektrumtillstånd, så reagerar i alla fall jag på det, även om det finns mer som jag inte vet om. Av det jag får veta, så låter det helt fel. Om läkaren kommer hit och redovisar mer fakta, så kanske jag ändrar mig i det specifika fallet.

Det är ju ändå inte direkt ovanligt att folk inte får utredning eller får fel diagnos p.g.a. stelbent tolkning av kriterier, särskilt om man inte blir utredd av ett erfaret team. T.ex. att inte få bli utredd alls eftersom en läkare/psykolog utan specialistkunskaper ska göra en bedömning innan den remitterar till utredning hos specialist.

Jag själv har av en pedagog som arbetar med MÅNGA aspergare, fått höra att jag är "duktig" eller "inte har så kraftiga symptom" eftersom jag förstår att det kan finnas folk i andra rum än det jag själv är i, eller förstår att ljusstaksarmar inte ser ut som människoarmar. Jag var "jätteduktig" eller "har inte så kraftiga symptom" uttryckte hon sig alltså när jag sade att det nog satt folk i rummet jämte eller pratade om ngn flerarmad ljusstake.

Svaret på trådens rubrik är ett tveklöst JA!!! Utredarna, eller hellre obestämt uttryckt - utredare, kan ha fel.

Jag har för tillfället en bekant som inte får AS-utredas alls eftersom personen kan ha ögonkontakt. Att den som sagt detta missar aspievibbarna är märkligt. Har den fått fel jobb? Man måste nog förhöra sig liiite djupare än att kolla efter skolboksexempel på rena ytligheter som spelar mindre roll hos en person i medelåldern. Eller tja, jag har även träffat barn med tydlig AS, som har till synes helt normal ögonkontakt, eller att den avviker på ett svårupptäckt sätt, t.ex. genom att den i genomsnitt tittar mindre i andras ögon, men när den gör det, ser det normalt ut. Om en utredare ska gå på ögonkontakten, så får den nog analysera en hel del innan den kan säga att den är normal eller ej.

Jag har fått höra att min ögonkontakt varit god, när jag medvetet tvingat mig att tomt bara titta stint in i ögon. Så vem ska avgöra om det är ett tecken på det ena eller det andra om man inte analyserar?

Zombie skrev:Citera det ställe där någon förnekar det.

Men hur mycket kan du ta in av de många vittnesbörd, från vitt skilda människor och illustrerade med konkreta exempel, som finns härinne om att man inte kan lita på att det är så? Och att många av oss härinne också vet saker om NPF, fast de flesta av oss inte är fackfolk?

Är du akademiker själv? Ursäkta att jag frågar, du måste inte svara, kanske har du skrivit det någonstans men jag har glömt det, men jag får intrycket att du sätter akademisk utbildning på en väldigt hög piedestal. Många andra av oss härinne gör inte det, eftersom vi själva är akademiker eller så gott som och har en viss vana vid och insyn i vad det handlar om, och så himla svårgenomträngliga eller svåruppnåeliga saker är det många gånger inte.

Jag tycker att slackern har formulerat sig så bra i sina senaste inlägg vad gäller att uttala sig på ett forum om olika fall av utredningar och diagnostik samt de som arbetar med att utreda så det finns väl inte så mycket att tillägga. En utbildning är ändå en utbildning, jag värderar kunskap. Många yrken behöver man ha utbildning för att klara av och förstå sig på. Jag skulle aldrig ha kommit in på en universitetsutbildning och kunnat tillgodogöra mig utbildningen om jag inte hade haft de grundläggande kunskaper som krävs för att kunna läsa vidare. Det är väl ganska självklart. Men vad gäller utredningar så handlar det ju om att man också observerar patientens beteende under själva utredningen och eftersom detta är ett forum där man inte heller kan observera en människas beteende i verkligheten utan bara gå på det som skrivs så finns ju redan där ett problem.

Wine skrev: En utbildning är ändå en utbildning, jag värderar kunskap.

Man kan faktiskt ha gått igenom en utbildning utan att ha tillägnat sig särskilt mycket kunskap. Man kan ha klämt i sig bara så man klarade tentorna t ex. Tillämpad kunskap är nåt annat än förmågan att rabbla ur sig teorier. Empati, lyhördhet, fingertoppskänsla, mognad, ödmjukhet osv, som jag finner nödvändigt för dylika yrken, är tyvärr inget som kommer automatiskt med att man har en viss utbildning.

Och kunskap - som jag värderar mycket högt - är också nåt man kan ha utan formell utbildning, men det är en annan femma.

Givetvis ser vi på forumet inte vad som skett på ett mottagningsrum där inte vi var närvarande. Och det kan finnas saker som inte sägs om utredningen, av den forumit som tycker nåt blivit fel, medvetet eller omedvetet.

Att folk feldiagnostiseras åt ena eller andra hållet är icke desto mindre en verklighet, oavsett vad man kan tycka om saken. Tyvärr.

alfapetsmamma skrev:Och kunskap - som jag värderar mycket högt - är också nåt man kan ha utan formell utbildning, men det är en annan femma.

Givetvis ser vi på forumet inte vad som skett på ett mottagningsrum där inte vi var närvarande. Och det kan finnas saker som inte sägs om utredningen, av den forumit som tycker nåt blivit fel, medvetet eller omedvetet.

Att folk feldiagnostiseras åt ena eller andra hållet är icke desto mindre en verklighet, oavsett vad man kan tycka om saken. Tyvärr.

Att folk feldiagnosticeras åt båda håll är verkligen inte bra...det är viktigt med rätt hjälp så man kan bli hjälpt för det man har problem med.

alfapetsmamma skrev:

Wine skrev: En utbildning är ändå en utbildning, jag värderar kunskap.

Man kan faktiskt ha gått igenom en utbildning utan att ha tillägnat sig särskilt mycket kunskap. Man kan ha klämt i sig bara så man klarade tentorna t ex. Tillämpad kunskap är nåt annat än förmågan att rabbla ur sig teorier. Empati, lyhördhet, fingertoppskänsla, mognad, ödmjukhet osv, som jag finner nödvändigt för dylika yrken, är tyvärr inget som kommer automatiskt med att man har en viss utbildning.

Och kunskap - som jag värderar mycket högt - är också nåt man kan ha utan formell utbildning, men det är en annan femma.

Givetvis ser vi på forumet inte vad som skett på ett mottagningsrum där inte vi var närvarande. Och det kan finnas saker som inte sägs om utredningen, av den forumit som tycker nåt blivit fel, medvetet eller omedvetet.

Att folk feldiagnostiseras åt ena eller andra hållet är icke desto mindre en verklighet, oavsett vad man kan tycka om saken. Tyvärr.

Men nu är det ju så att de yrkeskategorier måste praktisera innan de får ut sina legitimationer, en psykolog måste praktisera 1 år efter utbildningen för att få sin legitimation. Har personen glidit igenom sin utbildning på en räkmacka och kan inte ett skit lär ju det märkas under praktiken och personen får inte sin legitimation. För Psykiatriker är det ännu mer utbildning för att bli specialist inom psykiatri. Men klart att det kan finnas rötägg bland dom som har tröttnat på jobbet och självfallet kan de feldiagnostisera ibland. Men gör man en utredning via landstinget brukar det oftast vara ett team som gör utredningar och de brukar vara ganska grundliga. Självfallet förekommer det haffsjobb också som inte är så seriösa. Som mitt ex fick en NPF utredning via vårdgarantin vid en privat klinik och hon manipulerade till sej en diagnos.

Wine skrev:Att folk feldiagnosticeras åt båda håll är verkligen inte bra...det är viktigt med rätt hjälp så man kan bli hjälpt för det man har problem med.

Ja, precis. Inte mycket hjälp att få diagnosen social fobi, depression eller schizoida drag, när det är ett autismspektrumtillstånd i botten som orsakar problematiken (som mycket väl kan innehålla t ex depression, som en följd och inte grunden till problem).Lika lite som en AS-diagnos är grejen om man faktiskt har en personlighetsstörning och "bara" det, PTSD eller nåt annat.

Och felen sker åt alla möjliga håll, för att utredare, liksom andra, har för snäva perspektiv och tolkar utifrån det de kan/vill se, vilket faktiskt ibland är alldeles för lite. Dessutom kan de ha lärt sig nåt för ett antal decennier sen och vara förbisprungna av tiden. Jag tror inte det finns krav på att man tar till sig nya rön, även om man kunde tycka att alla skulle VILJA hålla sig uppdaterade med att AS t ex inte är barnschizofreni eller kommer sig av att man haft en "kylskåpsmamma", bara för att ta ett exempel.

Att t ex kvinnor och flickor, och allrahelst smarta såna, väldigt ofta feldiagnostiseras/underdiagnostiseras är så välkänt att det inte KAN ifrågasättas av någon här, hur gärna man än vill tro att titeln psykiater eller läkare ska betyda något. Googlar man på t ex Svenny Kopp eller orden kvinnor och Aspergers syndrom så kan man läsa innantill och se att det inte är konspirationsteorier från några forumiters sida. Så, slutpredikat för i kväll.

Wine skrev:En utbildning är ändå en utbildning

Och en ros är en ros är en ros. Eller om vi ska sätta plattityden i relation till något av det som måste till för att göra den till annat än en plattityd, en människa är ändå en människa. Som a-mamma var inne på. NPF är vidare en väldigt perifer del av många utredares utbildningar.

Wine skrev:, jag värderar kunskap.

Och det gör inte jag? Det är en sak du inte kan se över ett forum. Det kan ju annars hända att en del av min upprördhet över den låga NPF-kompetensen hos läkare och psykologer beror på att jag värderar kunskap.

Jag är glad att Bror Duktig och alfapetsmamma kom till undsättning, för det här är egentligen inget att diskutera på nivån om det finns eller inte. Det är fråga om att ha sett det eller inte. Till och med mer än vad det är fråga om läggning eller hur man bedömer folk, vill jag tro, såvida man inte är extremt stelbent eller naiv. Även om jag ser av era inlägg här att både du och slackern har era förväntningar på oss medforumister för lågt ställda. Ni underskattar oss, på ren svenska, och missar kanske saker ni skulle se om ni inte gjorde det, vad ni än sedan drar för slutsatser om själva saken. (Nej, jag vet att erfarenhetsargumentet inte kan övertyga någon som inte redan är övertygad, men ibland kommer man inte längre.)

slackern skrev:För Psykiatriker är det ännu mer utbildning för att bli specialist inom psykiatri.

I beg to differ. Jag har själv sett psykiatrer som inte känner igen npf när de har det inför ögonen, npf som konstaterats av flera andra proffs senare.

Att man kan lura sig till eller manipulera sig till en diagnos kan jag däremot gärna tro, av samma anledning. Psykiatrer är bara människor de också, och därmed manipulerbara osv. Nuff said.

Tillägg: Det jag sagt ovan om saken är inget jag säger för att försvara en sak, nämligen att psykiatrer, psykologer, vårdfolk osv skulle vara okunniga eller dumma i huvudet och att vi som lekmän med diagnos per automatik skulle veta bättre. Jag har bättre saker för mig.

Jag säger det för att jag sett det i mitt eget liv, upprepade gånger, och även hört det från andra, hört det i intervjuer, på föreläsningar med proffs på olika ställen och läst det i de ca 140 böcker jag läst om npf.

alfapetsmamma skrev:Tillägg: Det jag sagt ovan om saken är inget jag säger för att försvara en sak, nämligen att psykiatrer, psykologer, vårdfolk osv skulle vara okunniga eller dumma i huvudet och att vi som lekmän med diagnos per automatik skulle veta bättre. Jag har bättre saker för mig.

Samma här. Trist nog har erfarenheten lärt mig att om jag inte påpekar det kan jag lätt få inläst ett "alla" som inte står där i följande mening:

Zombie skrev:den låga NPF-kompetensen hos läkare och psykologer