Hej! vi är två lärarkandidater som ska skriva ett examensarbete om aspergerklasser och hur dessa förbereder elever till fortsatta studier och arbete. Vi vill gärna komma i kontakt med er som har erfarenheter kring detta och som skulle kunna tänka sig att bli intervjuade eller prata mer om detta här i denna tråd eller mail. /Edina och Pernilla lärarkandidater på Stockholms universitet.

Nej.

Jag gick vanlig skola ända upp till Universitet/Högskola.

Vet inte om "Aspergerklasser" är bra. Men det kanske det är.
Spontant blir jag smått skeptisk men har ju ingen erfarenhet av det.

Viktigt att komma ihåg är att man "kan" gå igenom hela skolan med "normala" och klara av det. Även om har Asperger Diagnos.

Hej!
Ja det är lite våran baktanke också med studien, att aspergerklasser kanske inte alltid är den bästa lösningen, och att en mer inkluderande arbetssätt, där man inte skiljer på diagnos och icke diagnos är kanske mer eftersträvansvärt? pluggar du på universitet nu eller jobbar du?

Problemet består mycket i att skolan/utbildningsväsendet inte kan åstadkomma en vettig skolmiljö för aspergare.
Det handlar inte så mycket om att vi behöver en speciell pedagogik och särskilda aspergerkunskaper hos lärarna utan mer om att skapa en stabil, strukturerad och lugn arbetsmiljö där det överhuvudtaget går att koncentrera sig och där uppgifterna presenteras klart och tydligt.
En lugn arbetsmiljö vinner alla på, aspergare, ADHD-are, neurotypiska elever och lärare. Det är vetenskapligt bevisat att inlärningsförmågan kraftigt minskas om det är för mycket stök och stimuli runt omkring.

Tänk dig att du skriver en magisteruppsats mitt i en vägkorsning. Så känns skolan för många aspergare, så som skalan ser ut idag. Gäller även högskolor och universitet.

Lärarkandidat skrev:Hej!
Ja det är lite våran baktanke också med studien, att aspergerklasser kanske inte alltid är den bästa lösningen, och att en mer inkluderande arbetssätt, där man inte skiljer på diagnos och icke diagnos är kanske mer eftersträvansvärt? pluggar du på universitet nu eller jobbar du?

Är klar med utbildningen. Har jobbat. Just nu tillfälligt pensionerad.

Jag tror Aspergare ska inkluderas i samhället på alla sätt som går. Även om vi är "annorlunda".

Bra ni har ovanstående baktanke. Tackar!

KrigarSjäl skrev:Tänk dig att du skriver en magisteruppsats mitt i en vägkorsning. Så känns skolan för många aspergare, så som skalan ser ut idag. Gäller även högskolor och universitet.

Håller med om det.

Gick/går (Jag vet fan inte just nu..) i ett "förstärkt" IV program på gymnasiet, är väl nästan bara aspies i klassen. När jag skulle börja där påstod dom att jag skulle ha möjlighet att plocka och läsa dom gymnasiekurser jag vela, men under tiden jag gått där har jag inte fått läst en enda kurs jag varit intresserad av. Pratades även om praktik men det blev aldrig något av det heller.

Enda fördelarna jag sett med det hela var väl att det var en liten klass och jag fick plocka bort svenska från mitt schema. Plockade bort svenskan för att dom inte kunde producera några vettiga uppgifter..
Var bara sitta och hitta på historier eller skriva bokrecensioner vilket är ganska svårt när man helt saknar fantasi och dom enda böcker man orkar läsa är faktaböcker.

Har i stort sätt inte fått ett skit gjort under tiden jag gått där och har väl mest gått ditt för att få studiebidraget så jag kan inte påstå att jag är speciellt imponerad av det hela.

Saker som Khan Academy och Youtube Education har gett mig mer än skolan någonsin gjort...

Vad surt att pedagogerna inte var nåt vidare pedagogiska. När du gick/går där har du som mål att plugga vidare eller fortsätta ut i arbetslivet? och i så fall vad önskar du att pedagogerna skulle gjort bättre för att förbereda dig för det som komma skall?

Nu är det inte jag som fått frågan men jag svarar i alla fall. Det jag inte förstår är varför lärarna ber eleverna själva dela upp sig i lag under gymnastiken och själva dela upp sig två och två.
Min konkreta fråga är: vari finns det pedagogiska värdet i att alltid bli vald sist eller inte vald överhuvudtaget?
Varför har den här urvalsförnedringen som metod varit rådande i skolan så pass länge, vem kom på den och varför förekommer den fortfarande?

Alla svar är uppskattade. Tack

Ni som har gått i aspergerklasser, anser ni att lärarna förberedde er för framtiden dvs arbete, eventuella fortsatta studier, boende osv?

Lärarkandidat skrev:Vad surt att pedagogerna inte var nåt vidare pedagogiska. När du gick/går där har du som mål att plugga vidare eller fortsätta ut i arbetslivet? och i så fall vad önskar du att pedagogerna skulle gjort bättre för att förbereda dig för det som komma skall?

Kan väl inte påstå att jag har några mål om att plugga vidare, har väl gett upp lite när det gäller utbildning.. Sen är det väl knappast troligt att jag kommer hitta något jobb som passar när jag saknar utbildning.

Jag önskar att det hela hade varit mer anpassat och inte bara vanlig skola med vanliga uppgifter fast i en speciell grupp. Sen att låta mig gå ut på praktik och uppleva det verkliga livet hade väl varit en bra idé.
Det är ganska konstigt att jag inte lyckats få ut något av det hela även fast jag är lättlärd och gillar att lära mig.

Hur önskar du att du skulle få hjälp med att hitta jobb eller överhuvudtaget vad är det för stöd du skulle velat ha för att jobba?


Skulle det underlätta om det skulle finnas någon form av samarbete mellan skola och arbetsgivare?

Intressant att få svar på är också om ni känner att skolan och pedagogerna där uppmuntrar till fortsatta studier och arbete. Och hur de gör det i så fall? Är det några speciella jobb som uppmärksammas extra mycket?

Har gått i asppergerklass under större delen av grundskolan (är nu 20), inget att rekommendera. Utbildningen höll låg kvalitet och man plockade bort vissa ämnen, t.ex. slöjd.

Jag går mitt tredje år i aspergerklass på högstadiet. Första året var jättebra verkligen! Men i åttan så fick vi nya lärare som var jättedåliga som inte alls förstod oss, och som knappt var utbildade till specialpedagoger så förra året var jättedåligt. När jag började andra terminen i åttan så sökte jag till en ny AS-klass som jag visste var jättebra. Jag kom in på skolan och nu trivs jag jättebra i nya klassen! Har de bästa lärare man kan tänka sig och redan börjat få kompisar
Men jag går om åttan nu för att jag lärde mig så lite förra året på grund av mina nya lärare, men också för att jag ska vänja mig vid skolan och inte plötsligt sluta när jag känner att jag precis har vant mig.

Jag gick hela låg och mellanstadiet i vanlig klass, men på en Montessoriskola. För er som inte vet vad det är så är det en ganska speciell skola där man jobbar rätt mycket inviduellt i små klasser. Klassrummen skiljer sig mycket från vanliga skolor. De är målade i olika färger på väggarna, fina tavlor är ofta upphängda på väggarna, soffor framställda i vissa rum m.m. Och ofta kan man sitta på golvet och arbeta om man vill, på mattor och kuddar. Det är nog den bästa skola man kan tänka sig om man har AS tror jag, för det är mycket planering och man får jobba i sin takt och få mycket hjälp och så. Och så tror jag att man lär sig på ett roligare sätt.

Men hur som helst, jag tror nog att jag hade klarat av att gå på ett vanligt högstadium. Men det hade varit otroligt jobbigt för mig. Jag hade känt mig utanför, fått ångest varje dag, känt mig korkad som inte fattar nåt osv. så jag har verkligen gjort rätt val just nu. Men jag hoppas att jag kan börja i ett vanligt gymnasium, jag vill det i alla fall. Min önskan är att gå i ett vanligt gymnasium men att ha en assistent. Men det är nog inte så lätt, men vi får se hur det blir.

Är det någon fler i 15-års åldern som också går i AS-klass?

Förra året gick jag en specialinriktad kurs för unga vuxna med Aspergers syndrom eller Högfungerande autism på Molkoms folkhögskola(i Värmland), ni kan läsa om den här ifall ni är intresserade: http://molkoms-folkhogskola.regionvarml ... sen/kursen

Kursen var verkligen helt otroligt bra!!! Lärde mig nästan allting som jag inte kunde innan. Trots att vi var 9 stycken kursdeltagare med Aspergers syndrom, så funkade det bra att lära känna varandra o komma varann nära ändå!

Butterfly skrev:Men hur som helst, jag tror nog att jag hade klarat av att gå på ett vanligt högstadium. Men det hade varit otroligt jobbigt för mig. Jag hade känt mig utanför, fått ångest varje dag, känt mig korkad som inte fattar nåt osv. så jag har verkligen gjort rätt val just nu.

Jag har en dotter med AS+ADHD som går i en vanlig åtta och det fungerar inte alls. Vi tänker att det skulle kunna fungera väldigt annorlunda och mycket bättre i en aspergerklass men det finns inga sådana inom rimligt resavstånd från oss. Därför har vi hittat en skola med bara elever med AS, ADHD och liknande diagnoser. De har möjlighet att bo där under veckorna och det verkar ganska ovanligt i grundskolan.

Det har aldrig fungerat ens någorlunda för henne i skolan men lärarna har svårt att förstå det, de ser inga egentliga problem eftersom hon verkligen anstränger sig för att verka vara som de andra. Men det blir ingen ork kvar att lära in något också och i mitten av varje termin blir hon hemma någon eller några veckor. Längre tid för varje år och i år har hon inte återvänt efter höstlovet ännu. Hon blev sjuk och orkade inte komma igen. Ännu svårare blev det eftersom alla började pressa henne att komma tillbaka för att göra alla prov hon varit borta från på saker hon inte lärt sig inför de första betygen till jul.

Vi hoppas att hon kan få en plats i en skola som passar henne men det är svårt eftersom det är hennes nuvarande skola som måste ansöka (och betala) och de ser inga problem alls. Jag blev glad över att höra att du tycker det fungerat bra för dig!

Jag har en dotter med AS+ADHD som går i en vanlig åtta och det fungerar inte alls. Vi tänker att det skulle kunna fungera väldigt annorlunda och mycket bättre i en aspergerklass men det finns inga sådana inom rimligt resavstånd från oss. Därför har vi hittat en skola med bara elever med AS, ADHD och liknande diagnoser. De har möjlighet att bo där under veckorna och det verkar ganska ovanligt i grundskolan.

Det har aldrig fungerat ens någorlunda för henne i skolan men lärarna har svårt att förstå det, de ser inga egentliga problem eftersom hon verkligen anstränger sig för att verka vara som de andra. Men det blir ingen ork kvar att lära in något också och i mitten av varje termin blir hon hemma någon eller några veckor. Längre tid för varje år och i år har hon inte återvänt efter höstlovet ännu. Hon blev sjuk och orkade inte komma igen. Ännu svårare blev det eftersom alla började pressa henne att komma tillbaka för att göra alla prov hon varit borta från på saker hon inte lärt sig inför de första betygen till jul.

Vi hoppas att hon kan få en plats i en skola som passar henne men det är svårt eftersom det är hennes nuvarande skola som måste ansöka (och betala) och de ser inga problem alls. Jag blev glad över att höra att du tycker det fungerat bra för dig!

Vad synd att hon inte trivs i skolan! Jag hoppas att hon tillslut kan få byta till en skola som passar henne. Ingen ska behöva stanna hemma från skolan för att det är jobbigt att vara där

Är 19 år och har aldrig gått i aspergerklass. Fick diagnosen först när jag var 17 och då hade jag hoppat av skolan.

Vet inte om det är bra, eftersom jag ju inte har nån erfarenhet av det, men högstadiet och den lilla tid jag gick gymnasiet fungerade inte alls. Hade behövt nån form av extra stöd i alla fall.

KrigarSjäl skrev:Nu är det inte jag som fått frågan men jag svarar i alla fall. Det jag inte förstår är varför lärarna ber eleverna själva dela upp sig i lag under gymnastiken och själva dela upp sig två och två.
Min konkreta fråga är: vari finns det pedagogiska värdet i att alltid bli vald sist eller inte vald överhuvudtaget?
Varför har den här urvalsförnedringen som metod varit rådande i skolan så pass länge, vem kom på den och varför förekommer den fortfarande?

Lasse Åberg skrev en dikt om det. Tyvärr är den boken stulen på bibblan, och försvunnen ur min bokhylla.



Den är det.

Jag går i en AS skola (gymnasium) i Ramnäs, Viljan och den skolan är riktigt bra, från ex IG i matte i 9:an till G (läste upp grundbetygen) och nu i matte A VG

Svar på trådfrågan är Nej.

Nej, jag har inte gått i en aspergerklass. Jag fick diagnosen först som vuxen, men om jag hade fått den som barn så tror jag att en aspergerklass hade varit bra för mig vad det gäller biten med organisation och planering, samt att jag kanske hade fått möjlighet att vara social på mina villkor. Samtidigt är jag rädd att en renodlad aspergerklass skulle gjort att jag blivit mer isolerad, inte fått samma chans att iaktta andra människors beteenden och därmed inte fått den förhållandevis goda sociala kompentens jag har idag. Förvisso vantrivdes jag i skolan, men när allt kommer omkring så tror jag att det faktum att jag gick i en vanlig klass har spelat stor roll för min sociala utveckling.

Jag har inte gått i en aspergerklass. Fick min diagnos för snart ett år sen men jag klarade bara grundskolan pga. att jag fick gå i en mindre grupp för de barn som antingen var för stökiga eller hade speciella behov (som t.ex. AS). Läste upp 5+ betyg från 1 G, resten IG till VG och kom på så sätt in på ett okej gymnasieprogram.

Jag ställer gärna upp men som sagt så gick jag aldrig i en riktig aspergerklass.

Edit: Innan jag löper vidare (vilket jag gärna gör i PM/Mail) kanske jag bör säga att det var inte en renodlad aspergerklass eftersom varken behovet eller resurserna fanns tillgängliga. Det var dock en klass för personer med anpassad studiegång (på så sätt lite friare än vanligt t.ex. gick jag i början endast ett fåtal timmar om dagen).

Jag gick i vanliga grundskolan på grund av att jag fick min diagnos väldigt sent. Sista terminen i åttan tror jag att det , tror jag att det var. Vi skulle precis välja gymnasieutbildning och jag hade bestämt mig för vilken linje jag tänkte söka till. MEN då jag fick min diagnos så bestämde mina föräldrar att jag skulle gå söka in till anpassad undervisning för de med Asperger. Vilket jag inte ville men i princip blev tvingad till, hade dessutom svårigheter med att passa in i klassen. Upplevde det som om de inte kunde relatera till mig...

Vet ej om ni är klara med ert skolarbete men i fall att skicka PM.