Ikväll klockan 21:00-22:45 sänder SVT1 en dramafilm om Temple Grandin.

http://www.tv.nu/p/11040221002245svt1--p

kul att de visar det på tv.

http://svt.se/2.8742/tv-tabla

21.00
Temple Grandin

Amerikanskt drama från 2010. Ett porträtt av en annorlunda kvinnas fantastiska liv. Temple Grandin var autistisk och i sin brist att fungera med andra människor utvecklade hon istället insikter om djur. Hon kämpade sig igenom skolan för att så småningom bli en framgångsrik vetenskapsman, författare och banbrytande djurrättsaktivist. Hon arbetade för djurens välmående och designade bland annat humanare slakthus. I rollerna: Claire Danes, Catherine O'Hara, Julia Ormond m m. fl. Regi: Mick Jackson.

---

Var autistisk? Hon är väl inte död? Och hon är väl inte mindre autistisk idag? Eller har jag missat nåt?

alfapetsmamma skrev:Var autistisk? Hon är väl inte död? Och hon är väl inte mindre autistisk idag? Eller har jag missat nåt?

Shit, jag skrev just ett ganska långt inlägg som tydligen bara försvann i cyberrymden.

Tja, så kan det gå och jag har inte ork att skriva allt igen, så lite kortfattat då: nej, hon är inte död (vet förstås inte i denna stund) och hon är givetvis även autisk än idag, men har kämpat så in i he... att det inte längre står stämplat i pannan.

Jag känner igen mycket här, älskar filmen, men rekommenderar även läsning av självbiografin Genom dörrar - Vägen från autism till självständigt liv.

Man får givetvis ta i beaktande att boken skrevs för 25 år sedan så "sjukdom, bot och frisk" dyker tyvärr upp, men det är likväl en helt underbar bok som jag läste med både en tår i ögonvrån och med ett stort skratt!

Jag blir bara alltmer "säker" på att jag faktiskt är "lite autistisk" från början vad den utredande NPF- psykologen än har för åsikter.

Ps: Ett tal av Temple Grandin förra året: http://www.ted.com/talks/lang/swe/temple_grandin_the_world_needs_all_kinds_of_minds.htmlDs.

Jag missade filmen. Vi satt och höll på med ekonomin * suck *

Går att se på SVTPlay en vecka framåt. =)
http://svtplay.se/v/2380323/langfilm_i_svt/temple_grandin

Bali skrev:

alfapetsmamma skrev:Var autistisk? Hon är väl inte död? Och hon är väl inte mindre autistisk idag? Eller har jag missat nåt?

Tja, så kan det gå och jag har inte ork att skriva allt igen, så lite kortfattat då: nej, hon är inte död (vet förstås inte i denna stund) och hon är givetvis även autisk än idag, men har kämpat så in i he... att det inte längre står stämplat i pannan.

Jag menade det inte fullt så bokstavligt som det kanske lät. Jag tycker hon känns väldigt mycket "mer autistisk" än de flesta med AS-diagnos som jag känner, även om jag kände igen mig och andra i filmen, som jag tyckte var bättre än väntat.

Har läst flera böcker av henne och de är intressanta ja. Fast när jag läste dem var jag mest ute efter att läsa skildringar som jag kände igen mig i och det gör jag inte mycket i henne, som sagt, mer än att jag också har ett välutvecklat visuospatialt tänkande (om än inte som hon då...).

Jag såg den för första gången. Klart intressant. Jag kunde känna igen en hel del från min egen uppväxt. Klart bättre än något som Gerland skrivit som är extremt långt ifrån hur min barndom såg ut.

Hej!

Temple Grandin har alltså inte AS, utan vanlig klassisk autism. Högfungerande autism visserligen, men dock autism. Därför kan man inte jämföra en som har AS med henne och säga att man inte känner igen sig så mycket. Autism är ju så mycket "värre" än AS. Vid klassisk autism kan man vara normalbegåvad lika väl som utvecklingsstörd.

Hälsningar

Lilla Gumman

^---^
Du har helt rätt angående AS jämfört med Autism, men likväl kände jag igen mycket av hennes problem. Även en lite del av hur hon uppförde sig.

jorand skrev:Går att se på SVTPlay en vecka framåt. =)
http://svtplay.se/v/2380323/langfilm_i_svt/temple_grandin

@jorand

Tack för länken

Kunde inte låta bli att titta på Lars Norens tv-pjäs som började kl 20.00 i SVT2 (och blev kvar där )

Så fick jag syn på SVT-Play länken och kunde glädja mig åt att det var en HBO-produktion med en mycket duktig huvudrollsinnehavare, intressant och välgjord, läste hennes bok? som kom ut 2005, och som jag minns det, hade svårt att ta till mig, men med kvällens film föll den på plats

Har även sett en föreläsnig på kunskapskanalen där hon väldigt imponerande och entusiastiskt redogjorde för sitt arbete, och som jag minns det talade om den rädsla som för Autister är så traumatisk.

Mvh segdeg

alfapetsmamma skrev: Jag menade det inte fullt så bokstavligt som det kanske lät.

Nej det borde jag ju faktiskt ha förstått , men, men...

lasseivägen skrev:^---^
Du har helt rätt angående AS jämfört med Autism, men likväl kände jag igen mycket av hennes problem. Även en lite del av hur hon uppförde sig.

Samma här. Dessutom så tyckte jag hennes specialintressen utvecklades väldigt likt hur mina brukar utvecklas. Att hon började intressera sig för kor berodde på att hon blev förfärad över hur djuren behandlades. Att bli irriterad över att folk inte begriper saker är nästan alltid en ingrediens hos de mera långvariga specialintressen jag haft.

Lilla Gumman skrev:Hej!

Temple Grandin har alltså inte AS, utan vanlig klassisk autism. Högfungerande autism visserligen, men dock autism. Därför kan man inte jämföra en som har AS med henne och säga att man inte känner igen sig så mycket. Autism är ju så mycket "värre" än AS. Vid klassisk autism kan man vara normalbegåvad lika väl som utvecklingsstörd.

Hälsningar

Lilla Gumman

Fast jag har hört olika bud om vad hon har (har för diagnos kanske man hellre ska säga), huruvida det är "vanlig autism" eller AS. Annars hade jag inte skrivit som jag gjorde. Fast det kunde ju inte du veta förstås.

rdos skrev:

lasseivägen skrev:^---^
Du har helt rätt angående AS jämfört med Autism, men likväl kände jag igen mycket av hennes problem. Även en lite del av hur hon uppförde sig.

Samma här. Dessutom så tyckte jag hennes specialintressen utvecklades väldigt likt hur mina brukar utvecklas. Att hon började intressera sig för kor berodde på att hon blev förfärad över hur djuren behandlades. Att bli irriterad över att folk inte begriper saker är nästan alltid en ingrediens hos de mera långvariga specialintressen jag haft.

Intressant. Vill du nämna nåt exempel?

barracuber skrev:Intressant. Vill du nämna nåt exempel?

Operativsystemet - MSDOS gick inte att använda till multitasking, så jag beslutade mig för att göra något som fungerade med multitasking. Det håller jag som bekant fortfarande på med.

Neandertalsteorin - Jag ansåg inte att psykiatrin fattat nåt om vad AS/npf var för nåt. Då kände jag mig tvungen att tänka ut hur det fungerade själv, speciellt då som samhället inte verkade fatta nåt om hur mina barn fungerade.

Aspie-quiz - Det fanns inga data för att validera neandertalsteorin, så då ansåg jag mig tvungen att skapa dessa data själv

Det är de uppenbara exemplen jag kommer på just nu.

barracuber skrev:Intressant. Vill du nämna nåt exempel?

Har nog lite liknande upplevelser, från bland annat arbetslivet.
Det händer mig då och då när jag stöter på ett problem, eller att det dyker upp ett kvallitetsproblem. Rätt vad det är faller alla bitar på plats, sen har jag löst problemet i huvudet. Problemet är nog samma som när Temple skulle övertyga ett antal slakterihöjdare, hon förklarade att hon hade tänkt igenom alltihoppa i sitt huvud. Jag känner mycket väl igen reaktionen när jag försökt förklara saker, jag vet inte om jag förklarar på fel nivå. Det troligaste är att folk faktiskt betraktar mig som en byfåne. Numera skiter jag i att ens fundera på att lösa deras problem.

Ofta när "polletten" ramlat ner, har jag en klar bild av var problemet ligger, sedan är det lätt att sortera ut de dåliga lösningarna. Vilket Temple var suverän på.
När jag var lågtidssjukskriven, berättade jag för min läkare, att jag förstått varför många dör när det är extremt kallt ute. Fem år senare hade någon doktorerat på hjärtproblem vid kyla, och kommit till samma slutsats som jag kommit till. Tror att det har att göra med att, jag har ganska lätt att se samband, sådana som inte är helt självklara, har också lärt mig att validera slutsatserna. Ibland dyker det upp andra samband inom medicinområdet, men för att inte framstå som allt för tokig behåller jag dom mesta för mig själv.

Tyvärr saknar jag många av hennes övriga förmågor.

rdos skrev: Att bli irriterad över att folk inte begriper saker är nästan alltid en ingrediens hos de mera långvariga specialintressen jag haft.

Så var det för mig när inte BUP och andra förstod att mina ungar behövde utredning. Jag började läsa på och fastnade totalt, ett tag. Fast det har inte gällt alla specialintressen jag haft, eller så minns jag inte samband orsak-verkan bara.

Ännu en igenkänning från filmen, de stirriga ögonen. I min ungdom kändes mina ögon stirriga så fort jag var bland folk. Har blivit bättre med åren. Men fortfarande usel på ögonkontakt.