Någon här som har opererats? Främst avser jag då "större" operationer som t.ex. hjärt-/lungoperationer, bukoperationer m.m. Hur har ni upplevt smärtan efter, med tanke på sensorisk överkänslighet?

Jag har opererats och varit svårt sjuk flera gånger.
Jag är väldigt smärtkänslig. Man måste förklara detta NOGA för kirurg och narkosläkare, som i NOGA. Gärna ta hjälp av t ex HAB. Jag fick en kroppslig sjukdom för flera år sedan, innan AS-diagnosen. Det hade varit bra hade vi vetat lite tidigare för smärta har varit förfärligt. När man säger att nä, alvedon räcker INTE så kan de se på en som om man är en rymdvarelse för det räcker för "alla andra". Well, jag är inte "alla andra". Jag har sensoriska störningar så skriv ut något starkare tack så mycket. Var mycket tydlig.

Jag har blivit opererad (bukoperation). När jag vaknade upp efter operationen hade jag väldigt ont resten av dan - helt i onödan egentligen... Jag hade dropp med morfin, och även en knapp att trycka på för att få lite extra. Var 5:e minut kunde jag fått mer - om jag bara inte varit så förvirrad att jag hela tiden glömde bort det... De sa ändå innan operationen att jag skulle trycka på knappen varje gång jag hade ont, även om jag nyligen tryckt på den. Då skulle de se det, och förstå att jag behövde mer, så kunde de höja dosen.

Nästa dag hade jag inte så ont längre. Jag fick Dexofen + Alvedon utskrivet efteråt.

Jag tål, t ex, inte dexofen så nu ber jag om särskilda smärtstillande medel. De som inte känner till översensoriska störningar kan bli lite misstänksamma när man insisterar på morfinbaserad medicin. Men det är vad som hjälper.

Jag är inte överkänslig utan snarare tvärtom så mina åsikter lär inte vara relevanta trots ev. passande erfarenheter men för att summera: läkare och operationer känns som en mycket relevant del av min historia och inte ett avsnitt som jag direkt tycker om. Lugnande hjälpte en del när jag var barn. Det är inte skräck eller fobi men vem gillar att vara på sjukhus liksom.

Jag blir extremt stressad av att ligga på sjukhus och dessvärre har jag behövt göra det rätt ofta de senaste åren. Det är sjukhusrutinerna, olika personal, att behöva sova i en främmande miljö, ljudintryck, ljus. andra dofter. I längden blir det mycket besvärligt.

Jag är nästan helt okänslig för kyla, däremot starkt värmekänslig och känslig mot då smärta. Såväl sjukhusvistelser som svår smärta utlöser förr eller senare stark ångest.