Fått rätt vid överklagning?
6 inlägg
• Sida 1 av 1
Fått rätt vid överklagning?
Är intresserad av hur många här som på senare tid har fått nej av kommunen för olika insatser men som har överklagat och fått rätt.
Är i första hand intresserad av personer inom Stackholms stad(Stockholms kommun). Men intressant med andra kommuner med.
Om du inte vill svara i tråden så PM-a gärna mig.
Orsaken är att jag har förstått att borgarna i Stockholms stad har slut på pengarna. Frågan är hur det påverkar oriktiga beslut mot vår grupp.
TIPS till alla på denna sida specielt i Stockholms stad. Överklaga alltid om du får nej av kommunen och du anser att du har rätt till åtgärden.
Fredrik
Är i första hand intresserad av personer inom Stackholms stad(Stockholms kommun). Men intressant med andra kommuner med.
Om du inte vill svara i tråden så PM-a gärna mig.
Orsaken är att jag har förstått att borgarna i Stockholms stad har slut på pengarna. Frågan är hur det påverkar oriktiga beslut mot vår grupp.
TIPS till alla på denna sida specielt i Stockholms stad. Överklaga alltid om du får nej av kommunen och du anser att du har rätt till åtgärden.
Fredrik
Vet inte om du vill ha diskussion, men jag har ett exempel på något som var mycket märkligt enligt mig.
Jag sökte en insats (ej Stockholm) och fick avslag. Jag överklagade, och det var tydligt att jag hade rätten på min sida, enligt några andra överklaganden. (Handlade om att man skulle få en insats för behov X och/eller Y, vilket skulle tolkas som "eller" medan hon hade tolkat det som att båda behoven måste vara uppfyllda. Tidigare domar visade att så var det inte.)
För att då få till att avslagsmotiveringen täckte allt, hittade handläggaren på lite saker som faktiskt var rena lögner, för att täcka upp så att jag plötsligt hade båda behoven tillgodosedda (i avslaget från början hade hon själv tydligt skrivit att jag helt klart hade behov X men inte Y).
Hon använde gamla aktiviteter som jag hade hållit på med 5 år tidigare (beskrev för rätten hur jag sysslade med detta mycket aktivt), och vrängde även till annat så att det som jag bokstavligen uttryckt sökte avlastning FRÅN var något som skulle GE avlastning. ("NN söker avlastning från XX, i form av korttidsvistelse, men vi anser att det blir uppfyllt genom aktiviteter med XX").
Kommunen vann i länsrätten förstås. Jag förstår dock inte hur det är möjligt att länsrätten inte ser igenom argumentet ovan som beskriver något som vem som helst ser inte stämmer. Lika dumt som att inte se det felaktiga i att "kvinnan som blir misshandlad av sin man borde väl kunna söka skydd hos sin man" ungefär.
Jag överklagade till kammarrätten och pekade på det "nya" (man måste ju ha nya saker att komma med om man ska överklaga dit) att det måste överprövas p.g.a. att det förekom rena felaktigheter som inte existerade alls, från motpartens sida då den hade skrivit sitt till länsrätten.
Kammarrätten svarade bara att "det har inte framkommit något nytt, och kommunen säger att XXX [lögnen] stämmer så då finns inget nytt".
Jag fick inte insatsen p.g.a. rena lögner som kammarrätten valde att anse vara riktiga "eftersom kommunen sade att de var sanna".
Är det här vanligt? Får ens domstolarna lita på den ena parten så mycket att de säger att inget nytt framkommit eller "behövs inte prövas, den andra parten har sagt hur det ligger till"?
Sedan har man ju hör om en massa fall av folk som sökt korttidsvistelse, fått avslag, och sedan har överprövningen tagit sådan tid att lägret eller vad personen sökt för, hunnit passera. Jag råkade ute för det en gång också, och då sade min handläggare tydligt triumferande: "Ja, men nu ÄR DET TYVÄÄÄR FÖRSEEEENT!! :)".
(Denna eländeshandläggare har pensionerats nu. Hon brukade säga saker som "vet du vad XXX, när JAG åker på semester, så betalar jag själv, och låter inte kommunen och skattebetalarna betala för mig!" "Du är bara ute efter pengar." (det argumentet går på allting, eftersom ALLA handikappade hade skaffat allt stöd själva om de hade varit gjorda av guld, därmed är det i botten pengar de är ute efter) "Ni aspergare tror att ni kan få allt ni vill, det ä bara att knäppa med fingrarna och så ska ni ha allt." "Om hundar inte är ditt största intresse längre, varför har du inte avlivat dem?" När jag konfronterade lögnen ovan: "Det förstår inte du eftersom du har den här hjärnstörningen vet du." "Jasså, du spelar ragtime, då vet vi att du inte har problem med simultankapaciteten." Och så vidare och så vidare.)
Ja, jag är medveten om att jag ältar det här. Jag fick aldrig upprättelse, och det tog mig mycket hårt att bli behandlad på det viset. Uteblivet stöd som jag senare fick SoS att tala om för kommunen att jag hade rätt till, gjorde även att jag fick sluta framgångsrik arbetsträning och gå i sjukpension i stället. Då var det så dags att säga "ja, men du hade nog rätt till det där stödet i alla fall". Så ja, jag både ältar och är bitter över det där.
Jag sökte en insats (ej Stockholm) och fick avslag. Jag överklagade, och det var tydligt att jag hade rätten på min sida, enligt några andra överklaganden. (Handlade om att man skulle få en insats för behov X och/eller Y, vilket skulle tolkas som "eller" medan hon hade tolkat det som att båda behoven måste vara uppfyllda. Tidigare domar visade att så var det inte.)
För att då få till att avslagsmotiveringen täckte allt, hittade handläggaren på lite saker som faktiskt var rena lögner, för att täcka upp så att jag plötsligt hade båda behoven tillgodosedda (i avslaget från början hade hon själv tydligt skrivit att jag helt klart hade behov X men inte Y).
Hon använde gamla aktiviteter som jag hade hållit på med 5 år tidigare (beskrev för rätten hur jag sysslade med detta mycket aktivt), och vrängde även till annat så att det som jag bokstavligen uttryckt sökte avlastning FRÅN var något som skulle GE avlastning. ("NN söker avlastning från XX, i form av korttidsvistelse, men vi anser att det blir uppfyllt genom aktiviteter med XX").
Kommunen vann i länsrätten förstås. Jag förstår dock inte hur det är möjligt att länsrätten inte ser igenom argumentet ovan som beskriver något som vem som helst ser inte stämmer. Lika dumt som att inte se det felaktiga i att "kvinnan som blir misshandlad av sin man borde väl kunna söka skydd hos sin man" ungefär.
Jag överklagade till kammarrätten och pekade på det "nya" (man måste ju ha nya saker att komma med om man ska överklaga dit) att det måste överprövas p.g.a. att det förekom rena felaktigheter som inte existerade alls, från motpartens sida då den hade skrivit sitt till länsrätten.
Kammarrätten svarade bara att "det har inte framkommit något nytt, och kommunen säger att XXX [lögnen] stämmer så då finns inget nytt".
Jag fick inte insatsen p.g.a. rena lögner som kammarrätten valde att anse vara riktiga "eftersom kommunen sade att de var sanna".
Är det här vanligt? Får ens domstolarna lita på den ena parten så mycket att de säger att inget nytt framkommit eller "behövs inte prövas, den andra parten har sagt hur det ligger till"?
Sedan har man ju hör om en massa fall av folk som sökt korttidsvistelse, fått avslag, och sedan har överprövningen tagit sådan tid att lägret eller vad personen sökt för, hunnit passera. Jag råkade ute för det en gång också, och då sade min handläggare tydligt triumferande: "Ja, men nu ÄR DET TYVÄÄÄR FÖRSEEEENT!! :)".
(Denna eländeshandläggare har pensionerats nu. Hon brukade säga saker som "vet du vad XXX, när JAG åker på semester, så betalar jag själv, och låter inte kommunen och skattebetalarna betala för mig!" "Du är bara ute efter pengar." (det argumentet går på allting, eftersom ALLA handikappade hade skaffat allt stöd själva om de hade varit gjorda av guld, därmed är det i botten pengar de är ute efter) "Ni aspergare tror att ni kan få allt ni vill, det ä bara att knäppa med fingrarna och så ska ni ha allt." "Om hundar inte är ditt största intresse längre, varför har du inte avlivat dem?" När jag konfronterade lögnen ovan: "Det förstår inte du eftersom du har den här hjärnstörningen vet du." "Jasså, du spelar ragtime, då vet vi att du inte har problem med simultankapaciteten." Och så vidare och så vidare.)
Ja, jag är medveten om att jag ältar det här. Jag fick aldrig upprättelse, och det tog mig mycket hårt att bli behandlad på det viset. Uteblivet stöd som jag senare fick SoS att tala om för kommunen att jag hade rätt till, gjorde även att jag fick sluta framgångsrik arbetsträning och gå i sjukpension i stället. Då var det så dags att säga "ja, men du hade nog rätt till det där stödet i alla fall". Så ja, jag både ältar och är bitter över det där.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
Jag förstår dig fullkomligt. Situationen med sådana där i ansvariga yrken är en påtaglig del i den enorma strukturella diskriminering dagens samhälle utsätter oss aspergare för. Yrkesgrupper som ska vara till för att vara samhällets svaga till hjälp, som befolkas av människor med sådan attityd. "Med sådana vänner....."
Frågan är hur många fler liv än ditt den där.... människan.... (?) har påverkat i väsentligt negativ riktning...
Det hon har hållit på med är systematiskt maktmissbruk på en nivå som liknar tortyr. Hon har kränkt dina mänskliga rättigheter i en grad så att hon borde sitta i fängelse. I mina ögon är hon en ren brottsling.
Frågan är hur många fler liv än ditt den där.... människan.... (?) har påverkat i väsentligt negativ riktning...
Det hon har hållit på med är systematiskt maktmissbruk på en nivå som liknar tortyr. Hon har kränkt dina mänskliga rättigheter i en grad så att hon borde sitta i fängelse. I mina ögon är hon en ren brottsling.
Nu har jag äntligen orkat läsa det BD skrev.
Ja, det verkar tyvärr vara vanligt.
Förvaltningsdomstolarna bryter mot lagen när de gör så här därför att de har utredningsansvar vilket betyder att de inte ska lita på någon av parterna utan de ska själva ta reda på hur det ligger till. När jag googlade så hittade jag det här examensarbetet angående det (orkade inte läsa igenom den, men jag tycker att det tydligt framgår att de har ansvaret).
Bror Duktig skrev:Är det här vanligt? Får ens domstolarna lita på den ena parten så mycket att de säger att inget nytt framkommit eller "behövs inte prövas, den andra parten har sagt hur det ligger till"?
Ja, det verkar tyvärr vara vanligt.
Förvaltningsdomstolarna bryter mot lagen när de gör så här därför att de har utredningsansvar vilket betyder att de inte ska lita på någon av parterna utan de ska själva ta reda på hur det ligger till. När jag googlade så hittade jag det här examensarbetet angående det (orkade inte läsa igenom den, men jag tycker att det tydligt framgår att de har ansvaret).
Miche skrev:Nu har jag äntligen orkat läsa det BD skrev.Bror Duktig skrev:Är det här vanligt? Får ens domstolarna lita på den ena parten så mycket att de säger att inget nytt framkommit eller "behövs inte prövas, den andra parten har sagt hur det ligger till"?
Ja, det verkar tyvärr vara vanligt.
Förvaltningsdomstolarna bryter mot lagen när de gör så här därför att de har utredningsansvar vilket betyder att de inte ska lita på någon av parterna utan de ska själva ta reda på hur det ligger till. När jag googlade så hittade jag det här examensarbetet angående det (orkade inte läsa igenom den, men jag tycker att det tydligt framgår att de har ansvaret).
Helt otroligt egentligen. "Jag vill överpröva [...] argumenten är ej sanna." Kammarrätt: "Vi har frågat kommunen och de säger att det är sant, därför är det inget nytt som tillkommit eftersom det inte var osant."
Går det på något sätt att JO-anmäla sådant? Jag gick aldrig vidare utan trodde att det inte gick att göra något som helst åt kammarrättens val att ej överpröva.
Ska försöka läsa lite i dokumentet du länkade till.
EDIT: Väldigt mycket text där. Har du ett sidnummer där det står mer uttryckligen om det som jag har varit med om, att en domstol väljer att utan vidare tro på ena parten (naturligtvis kommunen eller en myndighet eller liknande som de väljer att se som trovärdig) och därför avslår begäran om överprövning?
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
Bror Duktig skrev:EDIT: Väldigt mycket text där. Har du ett sidnummer där det står mer uttryckligen om det som jag har varit med om, att en domstol väljer att utan vidare tro på ena parten (naturligtvis kommunen eller en myndighet eller liknande som de väljer att se som trovärdig) och därför avslår begäran om överprövning?
Om jag kommer ihåg och orkar kan jag försöka att googla vidare, men just nu orkar jag inte (och måste dessutom försöka att jobba lite så att jag kan tjäna lite pengar...)
Återgå till Aspergare och vården