Zazza skrev:Psykoterapeut är ju en vidareutbildning. Man kan då t ex ha psykologutbildning som grund.

Psykoanalytiker TROR jag oftast är psykiatriker "i botten." Det är i alla fall säkert en utmärkt terapiform. Man får ligga på en divan och prata...

Men psykologer/psykoterapeuter/psykiatriker/psykoanalytiker är vanligt förekommande i populärkulturen. De dyker upp i teveserier titt som tätt.

Och Ragnevi skrev ett kul porträtt i den traditionen. Om en psykodynamiskt inriktad psykoterapeut, uppfattade jag det som. Nuförtiden är det nog vanligast med KBT (kognitiv beteende terapi).

Tack för skrattet, i alla fall.

Och jag önskar trådstartaren lycka till med studierna. Det går nog bra!

Precis med det med vidareutbildning. Du kan vara beteendevetare också (som pedagogik, sociologi, psykologi men utan att vara psykolog) och antas till utbildning i psykoterapi.

Psykoanalys/psykodynamik är rätt "ute" inom psykologin. Vi har kommit långt sedan Freud och Jung. Just nu är det mest KBT. Förenklat har psykoanalys varit det som inbegripit att ligga på en soffa och en människa hummar och antecknar.

Iaf, lycka till Whitney! Vill du plugga psykologi så gör det

Whitney skrev:Jag har länge velat utbilda mig till psykolog/läsa psykologi eftersom ett av mina specialintressen är psykologi och psykiska sjukdomar. Eftersom jag förmodligen har diagnosen asperger så är jag nu osäker på om jag skulle passa som psykolog.

Visserligen kan jag säkert enklare utreda och förstå personer med asperger, men samtidigt har jag ingen jättestor empati och kan tycka att det är svårt att sätta mig in i andra människors situation. Vet ni hur teoretiskt psykolog-arbetet är? Tror ni att det är ett misstag att bli psykolog om man har (svag) asperger?

Kram Whitney :O)

Jag såg detta föredrag av Temple Grandin för några dagar sen: http://www.youtube.com/watch?v=bgEAhMEgGOQ

Tycker hon har helt rätt- man kan bli det man vill även om man har asperger- bara man får rätt vägledning, hjälp och stöd.

Safek skrev:

Whitney skrev:Jag har länge velat utbilda mig till psykolog/läsa psykologi eftersom ett av mina specialintressen är psykologi och psykiska sjukdomar. Eftersom jag förmodligen har diagnosen asperger så är jag nu osäker på om jag skulle passa som psykolog.

Visserligen kan jag säkert enklare utreda och förstå personer med asperger, men samtidigt har jag ingen jättestor empati och kan tycka att det är svårt att sätta mig in i andra människors situation. Vet ni hur teoretiskt psykolog-arbetet är? Tror ni att det är ett misstag att bli psykolog om man har (svag) asperger?

Kram Whitney :O)

Jag såg detta föredrag av Temple Grandin för några dagar sen: http://www.youtube.com/watch?v=bgEAhMEgGOQ


Tycker hon har helt rätt- man kan bli det man vill även om man har asperger- bara man får rätt vägledning, hjälp och stöd.

Precis. Och är man väldigt intresserad av något så brukar studierna gå väldigt bra. Jag pluggade och det gick utmärkt. När jag tyckte något var tråkigt så märktes det direkt på min inlärningsförmåga (eller inlärningsvilja?). Lite hjälp under de perioderna hade inte suttit fel. Jag vet å andra sidan inte om jag hade vågat plugga de ämnen jag pluggade om jag redan hade en diagnos fast det är spekulationer. Jag fick en diagnos först två år sedan, då var jag över 30.
Som med artikelserien nyligen i Expressen: människor med AS blir läkare, veterinärer etc., jag blev jurist och beteendevetare.
Kör hårt, tror inte att du kommer att ångra dig, Whitney!

Blev så fascinerad av denna fråga att jag äntligen bestämde mig för att registrera mig på forumet, har själv haft diagnoserna AS och AD(H)D.

En nära släkting till mig är en mycket erfaren chefspsykolog och jag pratade nyss med henne om detta.

Hon sa att det antagligen blir en besömningsfråga men att om man har en märkbar empatistörning så kommer man med all sannolikhet inte kunna bli en legitimerad psykolog som får i vårdsyfte nyttja sina kunskaper i yrkesform.

Hon sade dock att hon skulle kontakta socialstyrelsen genom sin arbetsplats och få ett mer tydligt utlåtande, återkommer gärna med det svaret när hon fått det.

Men som tidigare poängterats finns det inga legala hinder för en enbart teoretisk utbildning i ämnet men en utbildning för att få vara en yrkesverksam legitimerad psykolog är mycket mer tveksamt.

Nu är ju inte aspergers syndrom en empatistörning. Jag ser inga hinder för någon med AS att bli psykolog. Min syster är psykolog och vi diskuterar ibland psykologi på ett sätt som är givande för oss båda, detta "trots" min diagnos och avsaknad av utbildning i ämnet.

Det finns också, lyckligtvis, andra sorters psykologi än "vårdande" klinisk psykologi. Hänvisar återigen till Expressens utmärkta artikelserie om aspergare som klarar sig alldeles utmärkt i yrkeslivet.
Man är mer än sin diagnos. En av mina specialistläkare (i ett annat vårdområde) sitter i rullstol. Det fic h*n fått höra var ett enormt hinder innan h*n påbörjade studierna men h*n klarade sig utan några särskilda insatser. en jättebra läkare. Det finns några läkare i USA som är gravt synskadade. De är uppenbarligen inte kirurger men man ska inte påbörja en utbildning och ha in tankarna att jag kommer inte att kunna få ut en legitimation.

Jag sa inte att det måste vara det, jag själv har en rätt god empatisk förmåga dock kan en empatinedsättning vara del av diagnosen.

Sedan är att diskutera psykologi och att behandla folk med det två rätt skilda ting. Det är just därför man kan kalla sig psykolog om man bara har en teoretisk utbildning men inte jobba som det eller dylikt.

I slutändan så är det ju så att om du utbildar dig till en legitimerad psykolog så har du en konstant egen talkontakt och om den finner att du är psykiskt olämplig p.g.a. en empatistörning eller generellt sett verkar psykiskt labil så kan du nekas att bli legitimerad.

Men som min släkting sade så blir man vad hon vet inte automatiskt nekat möjligheten att bli legitimerad psykolog enbart p.g.a. diagnosen utan det beror mer på 'symptomen.'

En psykiatriker är läkare i botten som valt sin specialistinriktning i psykiatri. Dessa är främst inriktad på medicinsk behandling, de kan skriva ut läkemedel och skriva läkarintyg för sjukskrivning.

En psykolog har genomgått en psykologiutbildning. De som har läst KBT-inriktning är relativt få, då det är ganska nytt. De flesta psykologer som jag mött har varit psykodynamiker i botten och som vidareutbildat sig med antingen en steg ett eller steg två utbildning i KBT.

Det finns egentligen tre grenar inom psykologin, psykodynamisk terapi, humanistisk terapi och beteende terapi. KBT tillhör den senare, MBT den förstnämnda och MI den kvarvarande, men dessa ska främst ses som metoder utvecklade ur de olika inriktningarna.

Terapeut är inte en skyddad titel, utan vem som helst kan kalla sig för det. Skulle jag börja kalla mig för ADHD-Terapeut så skulle det vara fullt lagligt.
Är du Psykoterapeut har du däremot genomgått en tre-årig vidareutbildning godkänd av Socialstyrelsen, men du kan vara psykolog, läkare, präst eller socionom i grunden.

Titeln säger inte något om vilken inriktning som den utbildade har haft.

En psykolog jag haft hade Asperger! Det avslöjade han för mig när han gjort klart utredningen på mig . Han var verkligen Superbra.

JennyH skrev:En psykolog jag haft hade Asperger! Det avslöjade han för mig när han gjort klart utredningen på mig . Han var verkligen Superbra.

Jaså! Märkte du något konstigt med honom, t.ex. att han undvek ögonkontakt, pratade annorlunda etc. fast vi aspergare märker ju i och för sig inte sådant så ofta, hehe!


Tack för alla svar föressten! Ni är bäst

För att kunna bli LEGITIMERAD psykolog måste man gå psykologprogrammet men psykolog kan man bli av att studera psykologi, inte legitimerad nej men det har likväl funnits en arbetsmarknad ändå.
Jag vet inte längre vad som riktigt avses i tråden men jag vidhåller att jag tycker att man ska köra på.

Kan man inte se det som en spegling. Alltså, om man är tillräckligt kognitiv, för att få resultat av terapisessioner som patient, så kan man också kvalificera sig som psykolog. Dessutom så måste man ju gå i terapi under utbildningen för att bli kvalificerad, ialla fall enligt vad jag har hört.

Man får ju också tänka på, att när man möter människor som inte har en autismspektrumstörning, så gäller det att kunna förstå och hjälpa dom. Och då menar jag inte att hjälpa dom på något bohemiskt vis, utan det krävs sannolikt att man följer den etablerade kognitiva modellen.

Nix Juddy
Psykolog är en skyddad titel och det får man inte kalla sig utan att ha en genomgången och färdig psykologutbildning och examen. Jag tror att man t o m måste ha sin legitimation klar också.
Den får man efter 1 års arbete som psykolog efter sin examen.

Psykoterapeut, legitimerad sådan, blir man efter någon av de utbildningar som finns, det finns några olika inriktningar, individ- eller familjeinriktade.
Flera olika yrkesgrupper kan gå en sådan utbildning om de uppfyller antagningskraven. Även skötare och sjuksköterskor kan alltså utbilda sig till psykoterapeuter. De vanligaste yrkesgrupperna är nog psykologer och socionomer, därefter läkare/psykiatriker.

A skrev:Nix Juddy
Psykolog är en skyddad titel och det får man inte kalla sig utan att ha en genomgången och färdig psykologutbildning och examen. Jag tror att man t o m måste ha sin legitimation klar också.
Den får man efter 1 års arbete som psykolog efter sin examen.

Okej, I stand corrected

Ett alternativ till att bli psykolog är ju att istället studera ämnet psykologi och därefter fortsätta med forskning inom detta ämne (via master-/doktorandutbildning).

Krake skrev:Nu är ju inte aspergers syndrom en empatistörning. .

Själv har jag helt klart en empatistörning. Men det till trotts så har jag en väl utvecklat kognitiv empati, och det med kognitiv empati tror jag många med AS kan och är duktiga på. Och jag kan tänka mig att som psykolog eller dylikt- så är kognitiv empati viktigt.

Och jag har en empatistörning i att jag är alldeles FÖR överempatisk... så visst, ett slags störning kan råda.

Men det är som sagt en missuppfattning att det ingår i diagnosen och dessutom skulle vara bland det mest centrala, som man ständigt ser många torgföra, det är inte ens ett kriterium för att kunna få diagnosen.

Borde nog funka, många AS har bra analytisk förmåga, dessutom tro jag ofta vi uppfattar mer grundläggande saker i människors beteende.

Vag gift med en barpsykolog, i bland förstod jag nog barnen bättre än vad hon gjorde. Är själv ingenjör, så jag tror det var min AS som gjorde att jag förstod barnen ganska bra.