Jag vet inte om jag skriver under rätt avdeling nu, men detta kanske är relaterat till min AS.

På senare tid har jag varit deprimerad, riktigt deprimerad. Jag orkar ingenting, gör ingenting och blir förbannad på mig själv för att jag inte får arslet ur. En tanke har dock all denna slötid genererat. Jag har svårt att få arslet ut, eller problem med exekutiva funktioner som jag tror att det heter på fackspråk. Idag gick jag upp kl 13 konstaterade att jag råkat planera fel så jag missat mitt seminarium, blev ännu mer deppad och förbannad av det och till råga på allt är jag så nere att jag inte riktigt orkat bry mig.

Sedan dess har jag suttit och oavbrutet klickat på uppdatera på detta och anrda forum. Jag fastnar i ett beteende istället för att få arslet ur. Och det gör mig oföretagsam. Hur fan ska jag någonsin lyckas i livet om jag håller på så här? Risken är att jag kommer bli en gammal slöfock som inte uppnår någonting. Fasar för det men samtidigt så är jag ju inne i ett beteende som nästintill garanterar det.

Om jag fått arslet ur och även bevakat min omvärd vilket jag också är dålig på så hade jag haft möjlighet att gå på föreläsning med nobelpristagarna i medicin. *suck*

Har ni dessa problem? Vad gör ni åt dem?

20:e ska jag iaf få träffa en läkare för första gången på drygt ett år.

Är man deprimerad, så kan man precis som du uttrycker dig inte "rycka upp sig"

Men du frågar vad man kan göra åt det, det viktigaste är att man inte gör massa saker som försämrar situationen, t.ex. att dricka alkohol, ha dåliga matvanor, vara uppe sent på nätterna. Det är sånt man får försökra med, typ motionera om man orkar, fortsätta med aktiviteter man uppskattat tidigare osv.

Ibland kan det räcka med enkla råd. Stäng av datorn en dag blir nog mitt... kanske sitta ner och fundera med block och penna i handen. Skriva att-göra-listor, prioriteringar, vad som gör dig deppad, vem som betyder något för dig osv.

Depressioner är inget att leka med, kan ta sig många olika uttryck. Känn ingen stress.

Tack för råden.

Mitt största problem är det där med det exekutiva. Det finns oavsett depression eller ej. Hur ska jag tackal det så jag kommer att åstadkomma något i mitt liv. Just nu är jag 27 och har verkligen inte åstadkommit någonting.

Stänga av datorn kan vara en bra sak. Ett litet problem att lösa kring det som jag gärna vill höra intressanta aspekter på:

jag lyssnar mycket på musik. Det mesta av min musik är lagrad i datorn. Springa och byta skivor är inte kul. Hur kombinera detta med ett datorstopp?

Jag känner igen mig, och jag har inget svar tyvärr.

Men oron över att inte åstadkomma nått i sitt liv kanske inte är nån bra motivation alltid, det kan vara det som tynger ned dig också. Fokusera på mindre saker, istället för att se allt i perspektivet av "vad gör jag med mitt liv egentligen"

Åk på solsemester om du har tid och pengar. Ät och drick gott. Bryt mönstret.

junkandshit skrev:Åk på solsemester om du har tid och pengar. Ät och drick gott. Bryt mönstret.

Bjuder du?

Grejen är det att jag fr inte tummen ur. Jag vet verkligen inte hur jag ska dra ur den. Var ska jag börja? Vad ska jag göra? Hur ska jag göra...

vet att det nog inte är någon annan som kan svara på dessa frågor.

junkandshit skrev:Åk på solsemester om du har tid och pengar. Ät och drick gott. Bryt mönstret.

Jag hänger gärna på. Fan va skönt det skulle vara att slippa denna bittra kyla och vintermörker ett tag.

Jag har ej nått bombsäkert tips att ge dig, men för mig sj glömmer jag hur tråkigt (down) det är om ja går på "automatik", alltså de vardagliga sysslorna.
Sätter ja upp mig på för mycke, så har jag alltid något ja måste göra.

Kristofer skrev:jag lyssnar mycket på musik. Det mesta av min musik är lagrad i datorn. Springa och byta skivor är inte kul. Hur kombinera detta med ett datorstopp?

Bli en radiodiggare.

Parvlon skrev:Bli en radiodiggare.

Hmm... P1 har iofs intressanta program. Men radio tillfredsställer inte alls min musiksmak, bara nätradio då och då är vi ju tillbaka till början igen.

Gör scheman, planer och strukturer för kanske denna vecka. Försök göra saker som inte inkluderar datorn.

Jag tror det är omöjligt att säga "nu ska jag gå ut och öla på krogen med massor av människor!". Känner du så? Tricket är att successivt nå målet (som du säkert hört förut).

Du kanske ska baka något inför julen. Samtidigt som du bakar får du ledigt från datorn. När du går ut och handlar varor till baket tar du ledigt från datorn och samtidigt får iaf en liten dos umgänge. När du har varit utan datorn ett par (två) dygn kan du ta till dig veckoschemat och göra något du vill/skulle behöva göra (iom att det är ditt schema).


Den här planen är ganska anpassad till mig själv, men den kanske kan ge dig lite egna idéer, eller kanske rent utav försöka på det jag skrivit.


EDIT: misslyckade råd. :/

Förutom att-göra listor, med saker du måste göra som ofta känns oöverstigliga - gör en lista över saker du tycker om att göra och försök göra en liten sådan sak varje dag! Lycka till!

När du sen går tillbaka till datorn efter ett tag kan du försöka ransonera det. Dvs...när jag har gjort det och det kan jag titta på de här sidorna så och så länge osv.

Jag brukar också fastna på nätet när jag av någon anledning inte mår bra. Det gör väldigt lätt en känsla av att utföra något medan man håller på. Efteråt känner man sig ganska så tom.

vad är det me tjejer o listor? Andra gången jag hör reklam för listeriet idag

Hmm... P1 har iofs intressanta program. Men radio tillfredsställer inte alls min musiksmak, bara nätradio då och då är vi ju tillbaka till början igen.

Finns ju radio's (amatörradio)man kan få in lite allt möjligt på, ska ju va lite svårt dock

Parvlon skrev:vad är det me tjejer o listor? Andra gången jag hör reklam för listeriet idag

Listor är väl struktur? Listor kan återge känslan av kontroll och att stryka genomförda saker från en lista kan framkalla psykisk tillfredsställelse också över små ting.

Bjäbbmonstret skrev:Listor är väl struktur? Listor kan återge känslan av kontroll och att stryka genomförda saker från en lista kan framkalla psykisk tillfredsställelse också över små ting.

jaha då måste de testas. nån gång i framtiden

Kristofer skrev:

junkandshit skrev:Åk på solsemester om du har tid och pengar. Ät och drick gott. Bryt mönstret.

Bjuder du?

Jag är tyvärr fattig.

Efterlysning! Rik och givmild aspie sökes.

Jag har varit inne i en liknande depression i många år. Har bara satt upp ett egentligt mål som jag lagt ut massor av pengar och tid på. Folk tar mig inte seriöst om jag berättar vad det är, ingen förstår varför jag gör det, så jag lämnar det utanför.
Depressionen är dock inget att leka med, det vet jag. Vill själv uppnå någonslags drömtillvaro men vet inte hur jag ska ta mig dit. Jag ser ju att majoriteten av alla människor aldrig lyckas uppnå någonting som egentligen imponerar på mig.
Mina egna mål är skyhöga och egentligen totalt ouppnåeliga, så jag lär vara deprimerad tills jag tar livet av mig, vilket kommer ske förr eller senare om jag inte blir mördad eller dör av sjukdom/olycka innan dess.

Kristofer skrev:Tack för råden.

Mitt största problem är det där med det exekutiva. Det finns oavsett depression eller ej. Hur ska jag tackal det så jag kommer att åstadkomma något i mitt liv. Just nu är jag 27 och har verkligen inte åstadkommit någonting.

Stänga av datorn kan vara en bra sak. Ett litet problem att lösa kring det som jag gärna vill höra intressanta aspekter på:

jag lyssnar mycket på musik. Det mesta av min musik är lagrad i datorn. Springa och byta skivor är inte kul. Hur kombinera detta med ett datorstopp?

Stäng av musiken en dag.

iceman skrev:

junkandshit skrev:Åk på solsemester om du har tid och pengar. Ät och drick gott. Bryt mönstret.

Jag hänger gärna på. Fan va skönt det skulle vara att slippa denna bittra kyla och vintermörker ett tag.

Det går inte att fly, tyvärr....även om man såklart kan vilja byta väder ibland, klart mänskligt.

Citat från wikipedia:

"De flesta patienter som får diagnosen AS har andra komorbida psykiska störningar. Barn har ofta diagnosen ADHD, medan ungdomar och vuxna ofta har diagnosen depression."

Jag har vart deprimerad länge nu. Ett eller två år tror jag.
Jag gör inte ett skit för att rycka upp mig. Super i stort sett var dag och skiter i skolan och allt annat som har med livet att göra.
Men sådant är livet. Förvänta dig inte att det blir bättre utan gör något åt saken. Konfrontera det som trycker ned dig.
Själv har jag ingen aning om vad som trycker ned mig.

Du bör kanske testa antideppressiva medel?

Du kan leva, och t.o.m bli framgångsrik, som galning.

Spelar ingen roll om du blir hängd av en krigsdomstol eller knarkar ihjäl dig på ett hotellrum, du är galen, deprimerad, vansinnig och du lever och åstadkommer någonting.
Lyssna inte på medelmänniskan. Det finns en större verklighet som inte dömer dig på samma sätt. Du kan vara stor och framgångsrik, och samtidigt galen.
Du kan dö ung, du kan kosta på dig det, du förtjänar det.

Ja va gör man, ja har också svårt å få den jävla korken i häcken o lossna. Har väll både tid o stålar göra vad fan man kunde få lust med (tror jag)..men fan de e nåt som gör att skiten sitter där det sitter.
Tänka med ärslet ja..finn det nå lavemang som kan sätta sej på detta trögtänk ?

Hermann skrev:Du kan leva, och t.o.m bli framgångsrik, som galning.

Spelar ingen roll om du blir hängd av en krigsdomstol eller knarkar ihjäl dig på ett hotellrum, du är galen, deprimerad, vansinnig och du lever och åstadkommer någonting.
Lyssna inte på medelmänniskan. Det finns en större verklighet som inte dömer dig på samma sätt. Du kan vara stor och framgångsrik, och samtidigt galen.
Du kan dö ung, du kan kosta på dig det, du förtjänar det.

Varför vill du ge den här bilden av dig själv, Hermann? Vad fiskar du efter?