Drogliberalism på forumet
37 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
ufo skrev:Positiva effekter finns, existensen av självmedicinering är beviset på det.geocache skrev:Och jag anser att det inte finns något positivt med att självmedicinera med icke-förskrivna droger. Oavsett om det är cannabis eller något annat.
Men självmedicinering är inte samma sak som drogromantik, då vissa missbrukare försöker få sin omgivning att börja knarka de också.
Hej ufo!
Ok, jag är med. Och jag ber om ursäkt för mitt delvisa missförstånd. Dock anser jag att gränsen mellan "drogromantiserande" och självmedicinerande kan vara hårfin. Jag har läst ett antal böcker, av biografisk/autentisk natur, bland andra "Ensam", av den före detta gängledaren Nicky Cruz, och "Korset och stiletten" av David Wilkerson (båda de böckerna står i min bokhylla), och jag tvekar inte om riskerna som är relaterade till den typen av droger.
Länktips, om någon vill läsa mer:
http://sv.wikipedia.org/wiki/David_Wilkerson
http://sv.wikipedia.org/wiki/Korset_och_stiletten
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nicky_Cruz
Desto större anledning att kunna diskutera de sakerna här då, eftersom de berör det här forumets målgrupp i högsta grad.
Utan att veta något om de där böckerna kan jag säga att en del andra gränser kan vara hårfina, inte istället men också — som mellan gatutjack och vad en dålig läkare skriver ut åt fel person, eller mellan en vaken, påläst och sansad persons självmedicinering och mediciner utskrivna av en bättre läkare än vad den personen lyckades få tag i. Så individuellt kan det vara.
Utan att veta något om de där böckerna kan jag säga att en del andra gränser kan vara hårfina, inte istället men också — som mellan gatutjack och vad en dålig läkare skriver ut åt fel person, eller mellan en vaken, påläst och sansad persons självmedicinering och mediciner utskrivna av en bättre läkare än vad den personen lyckades få tag i. Så individuellt kan det vara.
Zombie skrev:Desto större anledning att kunna diskutera de sakerna här då, eftersom de berör det här forumets målgrupp i högsta grad.
Utan att veta något om de där böckerna kan jag säga att en del andra gränser kan vara hårfina, inte istället men också — som mellan gatutjack och vad en dålig läkare skriver ut åt fel person, eller mellan en vaken, påläst och sansad persons självmedicinering och mediciner utskrivna av en bättre läkare än vad den personen lyckades få tag i. Så individuellt kan det vara.
1+
Zombie,
Så du vill relativisera skillnaden mellan läkaren och dealaren? Vad är syftet med det isf?
Så du vill relativisera skillnaden mellan läkaren och dealaren? Vad är syftet med det isf?
Senast redigerad av KrigarSjäl 2011-02-10 2:07:08, redigerad totalt 1 gång.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Gafsan skrev:Moggy skrev:Ska man få berätta om pubrundan man var på i helgen och hur full man blev?
Alkohol ställer till skit för många och prat om trevliga stunder med alkohol kan göra så att en alkoholist trillar dit igen...
Jag tycker att man ska tänka sig för när man pratar om alkohol också. Inte framställa det som positivt att dricka jättemycket och tappa kontrollen, och inte uppmuntra andra till att dricka. Och framför allt inte komma med direkt felaktiga påståenden som att alkohol skulle vara ofarligt och harmlöst.
Egentligen är det väl självklart att man inte ska glorifiera potentiellt skadliga beteenden, oavsett vad det handlar om, och inte sprida felaktig information så att människor som tror en riskerar att komma till skada.
+1
Admin
Det är viktigt att skilja på åsikter och fakta. Olika åsikter är generellt tillåtna på forumet, även om de inte får framföras precis hur som helst, medan fakta måste kunna beläggas. Jag har gått igenom den senaste tråden i ämnet idag (det tog ett antal timmar) och ni kan läsa lite mer här om hur jag resonerar och vilka konsekvenser det fick just där. Då ser ni också ungefär hur jag anser att ribban skall läggas.
Det är viktigt att skilja på åsikter och fakta. Olika åsikter är generellt tillåtna på forumet, även om de inte får framföras precis hur som helst, medan fakta måste kunna beläggas. Jag har gått igenom den senaste tråden i ämnet idag (det tog ett antal timmar) och ni kan läsa lite mer här om hur jag resonerar och vilka konsekvenser det fick just där. Då ser ni också ungefär hur jag anser att ribban skall läggas.
Det är naturligtvis tråkigt om banal drogliberalism breder ut sig här, men om jag får tillåta mig att vara en smula postmodern så är gränsen mellan medicin och knark inte en absolut gräns, inte en gudagiven skillnad mellan ont och gott, utan kulturellt bestämd.
Jag försöker just nu att minska ner på min droganvändning. Och just nu tar jag inte en enda illegal substans. Däremot har jag en påse full av mediciner som skulle kunna ta livet av en mindre by om jag hällde ut dem i en brunn. Tror jag i alla fall.
Från den dag jag fick min diagnos har läkare efter läkare varit villiga att skriva ut mediciner som inte på något sätt är mindre potenta än narkotika till mig. Jag har fått säga ifrån när de har viftat med benzodiazepiner, opiater och piller som jag inte ens fattat vad de skulle kunna göra med mig. Det som framförallt skiljer dessa ifrån narkotika är knappast deras farmakologiska egenskaper, utan snarare deras potential som varor.
Om det skulle vara så att cannabis har läkande egenskaper för kropp och själ så spelar det ingen som helst roll. Ingen kan ta patent på en växt som växer fritt i naturen. Ingen kan kontrollera det okontrollerbara. Det är en betydligt viktigare förklaring till dess illegala status än det faktum att det är en drog som i princip inte går att överdosera, som det är i det närmaste omöjligt att bli fysiskt beroende av och som faktiskt har många, väldokumenterade fysiologiska fördelar.
Sanningen är att vårt samhälle är fullt av knarkare som aldrig träffat en kran, som med läkarvetenskapen i ryggen tryggt kan gå till apoteket och hämta månadens subventionerade doser av den sinnesutvidgande, personlighetsförändrande drog som de fått sig förskrivna av yrksmän och -kvinnor. Vem som helst kan inse att vårt bruk av ett kemiskt lösningsmedel, alkohol, knappast är till gagn för samhället. Vem som helst kan faktiskt sätta sig ner och fundera över det faktum att opiater en gång betraktades som lämpliga att behandla depressioner med, eller att dess syntetiska ekvivalens, benzo, än i dag ses som vettiga behandlingsformer, trots att de är mer beroendeframkallande än både heroin och kokain.
Jag verkligen hatar heroin, amfetamin och kokain. Och jag tror inte för en sekund att det går att droga människor till lycka. Men å andra sidan är jag, som autist, extremt skeptisk till att tillåta diskussioner om lyrica, sobril och theralen, men förbjuda en saklig debatt om tetrahydralcannabinol. Det kan vara så att min upplevelse, att en joint är den absolut bästa medicinen mot mina problem, inte bara är drogromantiskt trams, utan en radikal position, en frihetlig position. Det kan vara så att de mediciner som staten i sin upphöjda visdom så gärna vill att jag ska ta faktiskt är själslig Alvedon, substanser som mest är till för att tämja mig.
Jag vet inte vad som är sant. Men jag vet att en kultur som hindrar folk från att ha fel aldrig någonsin kommer att ha rätt. Så låt flumputtarna hållas. De kan faktiskt ha mindre fel ibland.
Jag försöker just nu att minska ner på min droganvändning. Och just nu tar jag inte en enda illegal substans. Däremot har jag en påse full av mediciner som skulle kunna ta livet av en mindre by om jag hällde ut dem i en brunn. Tror jag i alla fall.
Från den dag jag fick min diagnos har läkare efter läkare varit villiga att skriva ut mediciner som inte på något sätt är mindre potenta än narkotika till mig. Jag har fått säga ifrån när de har viftat med benzodiazepiner, opiater och piller som jag inte ens fattat vad de skulle kunna göra med mig. Det som framförallt skiljer dessa ifrån narkotika är knappast deras farmakologiska egenskaper, utan snarare deras potential som varor.
Om det skulle vara så att cannabis har läkande egenskaper för kropp och själ så spelar det ingen som helst roll. Ingen kan ta patent på en växt som växer fritt i naturen. Ingen kan kontrollera det okontrollerbara. Det är en betydligt viktigare förklaring till dess illegala status än det faktum att det är en drog som i princip inte går att överdosera, som det är i det närmaste omöjligt att bli fysiskt beroende av och som faktiskt har många, väldokumenterade fysiologiska fördelar.
Sanningen är att vårt samhälle är fullt av knarkare som aldrig träffat en kran, som med läkarvetenskapen i ryggen tryggt kan gå till apoteket och hämta månadens subventionerade doser av den sinnesutvidgande, personlighetsförändrande drog som de fått sig förskrivna av yrksmän och -kvinnor. Vem som helst kan inse att vårt bruk av ett kemiskt lösningsmedel, alkohol, knappast är till gagn för samhället. Vem som helst kan faktiskt sätta sig ner och fundera över det faktum att opiater en gång betraktades som lämpliga att behandla depressioner med, eller att dess syntetiska ekvivalens, benzo, än i dag ses som vettiga behandlingsformer, trots att de är mer beroendeframkallande än både heroin och kokain.
Jag verkligen hatar heroin, amfetamin och kokain. Och jag tror inte för en sekund att det går att droga människor till lycka. Men å andra sidan är jag, som autist, extremt skeptisk till att tillåta diskussioner om lyrica, sobril och theralen, men förbjuda en saklig debatt om tetrahydralcannabinol. Det kan vara så att min upplevelse, att en joint är den absolut bästa medicinen mot mina problem, inte bara är drogromantiskt trams, utan en radikal position, en frihetlig position. Det kan vara så att de mediciner som staten i sin upphöjda visdom så gärna vill att jag ska ta faktiskt är själslig Alvedon, substanser som mest är till för att tämja mig.
Jag vet inte vad som är sant. Men jag vet att en kultur som hindrar folk från att ha fel aldrig någonsin kommer att ha rätt. Så låt flumputtarna hållas. De kan faktiskt ha mindre fel ibland.
Ur leverantörens synvinkel ja.vadloink skrev:Det som framförallt skiljer dessa ifrån narkotika är knappast deras farmakologiska egenskaper, utan snarare deras potential som varor.
Men som konsument är skillnaden att apoteket garanterat har en jämn kvalitet på preparatet.
Mina vitamintabletter är heller inte patenterade.vadloink skrev:Om det skulle vara så att cannabis har läkande egenskaper för kropp och själ så spelar det ingen som helst roll. Ingen kan ta patent på en växt som växer fritt i naturen.
Jag älskar amfetamin, det ger mig ett liv.vadloink skrev:Jag verkligen hatar heroin, amfetamin och kokain.
När de uppmanar andra att ta det ena efter det andra så tror jag de kan ställa till mycket elände så jag håller inte med här.vadloink skrev:Så låt flumputtarna hållas. De kan faktiskt ha mindre fel ibland.
Re: Drogliberalism på forumet
Fab skrev:Bjäbbmonstret skrev:propaganda om illegala substanser på sistone är olämpligt.
Enig.
Tycker jag också. Vill man diskutera droger så finns det andra ställen för det. Jag kan inte säga att jag bryr mig så mycket om vad andra stoppar i sig. Vad jag säger kommer inte att ändra den som är övertygad om dess positiva verkningar. Däremot kan man ta sina övertalningsförsök om drogers förträfflighet någonannanstans. Jag föreslår Flashback som alternativ.
Många med depressioner självmedicinerar med alkohol. Det är klart olämpligt eftersom alkohol förstärker ångest snarare än dämpar den. Det måste vara okej att diskutera medicin som leder till klara behandlingsresultat, som ssri-medicin, adhd-mediciner etc., men att ge sig in i hur man överdoserar, inte överdoserar etc., det här är inte rätt plats.
Återgå till Regler, nyheter och synpunkter