Parvlon skrev:Bara till att öva väl?.

Har ingen att öva med sen relationen tog slut. Och numera är det ju inte bara att söka någon annan - dom måste ju gå den där jävla kursen ju. Inte så pigg på att bara skriva in mig på körskola när jag vet att jag måste nöta fem gånger så mycket som andra-

Bjäbbmonstret skrev:

Parvlon skrev:Bara till att öva väl?.

Har ingen att öva med sen relationen tog slut. Och numera är det ju inte bara att söka någon annan - dom måste ju gå den där jävla kursen ju. Inte så pigg på att bara skriva in mig på körskola när jag vet att jag måste nöta fem gånger så mycket som andra-

Har du inga snälla föräldrar som kan öva med dig? Jag hade inte haft körkort än idag om de inte tjatat på mig att öva och sedan övningskört massa med mig?

Mardröm skrev:Jag har körkort, inga problem. Ta det från mig, då dör den som gör det! Farlig aspergere...

Visar det sig att du är en duglig förare finns det ingen anledning att dra ditt kort, men om du inte skulle klara av att köra på ett säkert sätt, oavsett om det beror på din diagnos, eller annan orsak skall du inte få behålla kortet.

Det handlar inte om elakhet eller bestraffning, utan om att den som inte har 100% körförmåga utgör en fara för sig själv och andra, om han/hon kör bil.

Att få behålla sitt körkort är bara en rättighet så länge man bedöms ha 100 procentig körförmåga, samt inte ertappats för rattonykterhet, eller vårdslöshet i trafik.

Kan berätta för dig att min egen mamma fått körkortet indraget sedan hon fick lindrig epilepsi, vilket även hon själv har full förståelse för. Även om hon tycker det är tråkigt så inser hon själv att hon hade varit en trafikfara bakom ratten, och skulle aldrig komma på tanken att köra även om risken att bli upptäckt av snuten vore lika med noll.

MsTibbs skrev:Har du inga snälla föräldrar som kan öva med dig? Jag hade inte haft körkort än idag om de inte tjatat på mig att öva och sedan övningskört massa med mig?

Jo pappa försökte en gång i slutet av 80-talet. Sen vägrade han kategoriskt med motiveringen att jag var för dålig på att köra på min sida av vägen....

Men sen jag började övningsköra igen för ett par år sen har jag faktiskt blivit bra avsevärt bättre på att köra bil.

Nej jag bor inte särskilt nära mina föräldrar.

ford skrev:Visar det sig att du är en duglig förare finns det ingen anledning att dra ditt kort, men om du inte skulle klara av att köra på ett säkert sätt, oavsett om det beror på din diagnos, eller annan orsak skall du inte få behålla kortet.

Då kör jag väl ändå. Eller vägrar gå ut och svälter mig så jag får ligga inne, direkt de släpper ut mig, ny hungerstrejk.
jag är envis.

Det handlar inte om elakhet eller bestraffning, utan om att den som inte har 100% körförmåga utgör en fara för sig själv och andra, om han/hon kör bil.

De bör få färdtjänst.

Att få behålla sitt körkort är bara en rättighet så länge man bedöms ha 100 procentig körförmåga, samt inte ertappats för rattonykterhet, eller vårdslöshet i trafik.

Äh, jag kör som en biltjuv och jag är ofta drogad, naturligtvis med lagala medel. Alridg full.

Kan berätta för dig att min egen mamma fått körkortet indraget sedan hon fick lindrig epilepsi, vilket även hon själv har full förståelse för. Även om hon tycker det är tråkigt så inser hon själv att hon hade varit en trafikfara bakom ratten, och skulle aldrig komma på tanken att köra även om risken att bli upptäckt av snuten vore lika med noll.

Å, får jag EP så skuelle jag aldrig berätta det. Jag ska ju få bilstöd nu om jag får jobb, weiii..

hur fungerar det där med bilstöd? Vem får och i vilka lägen?

Savanten Svante skrev:hur fungerar det där med bilstöd? Vem får och i vilka lägen?

Undrar om poliser får "sno" bilar i Sverige vid behov? Eller gäller bara det i USA? Eller gäller det bara i filmer? Polisen brukar ha egna bilar?

STÖD så man kan komma till jobbet o hadla etc.

Hej!

Jag har alltid avråtts från att ta körkort. Både mina föräldrar och min mormor hav avrått mig. De har målat upp skräckscenarior att jag krockar i korsningar, repar bilar, tar död på antingen mig själv eller någon annan.

Så övningsköra privat går inte. Jo, min kontaktperson kan tänka sig att köra med mig. Men då måste vi gå kurs först och jag får betala både hennes avgift och min på sammanlagt 600 kr. Sen får jag betala bensinen också. Men hon övningskör med sin 18-åriga dotter i första hand, sin 16-åriga dotter i andra hand och mig i tredje hand, så jag skulle inte få övningsköra så mycket i alla fall. Dessutom vet jag ju inte om myndigheterna godkänner att jag har körkort.

Så jag har släppt tanken på bil, tror aldrig jag går igenom.

Vi har en EU-moped som vi båda får köra. Den har en maxlast på 150 kg men vi sätter oss glatt på bägge två plus har varsin ryggsäck med prylar. Så över 200 kg blir det oftast. Åker till byar 1,5 mil och 2 mil för att handla i affärer som inte finns i vår stad. Har t.o.m. åkt till en stad 9 mil härifrån.

Har funderat på en EU-mopedbil men de är så hiskeligt dyra. Behöver verkligen mycket lastutrymme. Men nu har vi fått en cykelkärra av makens syster, så maken kan lasta på i cykelkärran. Dock har jag ingen cykelkärra så jag får klara mig ändå. En ryggsäck på ryggen, en papperskasse på pakethållaren och en kasse på vänster styre, det mesta går att lösa.

Men visst, jag önskar minst en gång i veckan att jag hade egen bil. Men om jag får tummen ur ändan och tar körkort har jag ändå inte råd att ha en egen bil. Och vad ska jag då med körkort till? Hyra bil en gång i veckan eller två, det blir för dyrt.

Men en EU-mopedbil skulle jag ha råd att ha, om jag bara hade råd att köpa en. Det hänger på det.

Hälsningar

Lilla Gumman

Lilla Gumman: Det låter ju livsfarligt det där med EU-mopeden, shit, du kan ju bli ihjälkörd. Man är så oskyddad på en moppe. Jag tog körkort många år innan diagnosen.

När det uppdagades att jag har grava peceptionsstörningar och saknar lokalsinne så ifrågasattes ju huruvida jag var en lämplig förare. Men jag gjorde ju uppmärksamhetstester och syntester under utredningen som påvisar att jag kan kan koncentrera mig så pass att jag kan köra bil. Jag hyperfokuserar på ett annat sätt i bilen, använder allt jag har i koncentrationsväg. Efteråt blir jag mycket trött. Att jag dessutom kör enbart vissa inövade sträckor som jag kan väl gör på det hela taget att läkaren rekommenderar att jag får behålla mitt körkort.

Hade de tagit körkortet ifrån mig hade jag begått självmord, för jag klarar inte av att åka kollektivt, jag får ångest, och så luktar det illa om alla negrer, någon krydda. Och barn luktar illa, och de där dagcentermänniskorna, de luktar blöja och dregel och otvättad stjärt . Bussen kör ju fel ibland också, så man hamnar i twilight zone. Och så glömmer de att stanna vid hållplatsen fastän man plingat. Många busschaufförer borde bli av med lappen faktiskt, de kör som idioter.

Hej!

Jag skaffade mopeden på hösten 2006. Den har strulat en del men bortsett från det har det bara varit positivt. Det går bra för mig att köra, jag har inga större problem med trafiken. Jag gillar inte rusningstrafik och försöker undvika att köra klockan fyra på eftermiddagen om jag inte måste. Men köra, det kan jag.

Hälsningar

Lilla Gumman

Jag har körkort, precis som min mor och min bror vilka bägge två är NT. Jag är den av oss tre som anses köra bäst.

Min bror blir lätt småsur och börjar då köra lite mindre varsamt. Min mor nojjar upp sig och ägnar mer tid åt oro än att läsa och följa skyltar i främmande miljöer. En felkörning kan få henne att nippra ur totalt.

Jag brukar å andra sidan försöka följa skyltarna och agera efter dem, råkar jag svänga fel så är det väl bara att börja omvid lämpligt Gå för att använda Monopolterm.

Och ändå är det jag av oss tre som enligt vv skulle behöva speciell lämplighetsprövning vid ansökan om körkortstillstånd.

Jag har körkort sedan mer än 25 år, först B och numera BECE (jo, jag har kört långtradare..). När jag i samband med min 45-årsdag skulle skicka in ett läkarintyg för att få behålla CE-behörigheten (regel som gäller alla) fyllde min läkare i att jag har AS. Han vet det, det är min vanliga distriktsläkare och det var han som remitterade mig till utredning.

Efter några veckor kom en uppmaning från Länsstyrelsens körkortsenhet att komplettera med ett intyg från specialist i psykiatri om att jag var lämplig att köra tung trafik. Anledningen var att jag fått diagnos sedan sist och alla förändringar kollar de tydligen upp.

Jag kontaktade min läkare - som inget vet om min förmåga att köra bil - men han var på semester - och sedan psykiatrin på lasarettet - som jag aldrig haft kontakt med. Till slut ringde jag Länsstyrelsen och fick så småningom kontakt med deras förtroendeläkare och talade en stund med henne. Jag påpekade att jag haft AS hela mitt liv men att det tidigare inte varit diagnosticerat, jag har haft körkort i många år och haft AS hela tiden, så även när jag tog körkort både första och andra gången, och att jag var utredd av ett psykologteam men inte hade kontakt med psykiatrin eftersom det inte fanns anledning till det.

Hon gav med sig och förnyade det utan sak.

Om du inte får körkort får du väll köra utan då om du ska köra

asmig skrev:Om du inte får körkort får du väll köra utan då om du ska köra

Blir så dummt när de snor kortet från en. Har blivit stannad ett par gånger, och alltid är det då jag ej vill bli stannad. Typ när man har bråttom eller så. Kör man MC så är risken ändå större o då kan de ta B kortet. Vilket suger röfhsvett

Fast om det är pga AS som jag förlorar kortet, så borde det vara skäl till att söka en permobil alternativt taxi.

Undrar hur fort en permobil får gå?

Mardröm

Jag hoppas verkligen att du inte menar allvar med det du säger.
Skulle du på fullt allvar ge dig ut och riskera både ditt eget- och andras liv genom att ge dig ut på vägarna om du fått epilepsi, eller fortsatt köra om en utredning visade på att du var en trafikfara?

-Hoppas verkligen du har mer ansvarskänsla än så vad det gäller både dig själv, och dina medmänniskor!

Själv sätter jag mig aldrig bakom ratten om jag känner mig det minsta trött, och väl medveten om att jag inte kan köra hundra procent säkert under mer än ca. 1,5 h i sträck p.g.a. min mentala uthållighet låter jag alltid någon annan köra om jag skall länge än 6-7 mil.
Om en utredning skulle slå fast att jag inte var trafiksäker skulle jag givetvis ta konsekvenserna och låta bli att köra.

-Hoppas ni andra instämmer!

-Hoppas ni andra instämmer!
nej det gör jag verkligen inte

eller fortsatt köra om en utredning visade på att du var en trafikfara?
....
Om en utredning skulle slå fast att jag inte var trafiksäker skulle jag givetvis ta konsekvenserna och låta bli att köra.

men så har väl du någon som kör dig vart du än pekar oxå.

Jag tror inte det behövs en vettig utredning, utan det är mer läkarens uppfattning om ifall du är en fara i trafiken eller ej. Ifall det är första gången denna läkare är ikontakt me denna fråga så måste han verkligen utreda o det gör man inte på ett litet papper med ja/nej frågor. Behövs nog alla gånger förresten, men det jag menade var att även läkare har fördomar.
Det är diskriminering att sno korten från en folkgrupp sådär, man blir inte plötsligt en sämmre förare för att man har fått en diagnos.

Det är inte förrän nu de utbildar läkarna i den frågan, finns säkert många distriktläkare som inte vet vad AS är o varför patienten är diagnotiserad. Inte minst så bör det vara ofta patienten ej kan redogöra för en läkare, hur o vad ens svårigheter är jämfört me om denna ej skulle haft en diagnos. H*n som jag känner som blev av med kortet är en utmärkt förare på vägen, dock väldigt extremt jobbig socialt. Så det var tur inte läkaren snodde B kortet från honom med, för han är så jävla jobbig att lyssna på när man kör bil, ungefär som en körskolelärare sitter han o säger vad som är rätt/fel medans man själv undrar vart fan han vill åka för han kan ju inte tala om VART exakt alla gånger heller.

Just epilipsin är en annan sak, o jag har ej koll på sånt men bara pga AS diagnosen.

Om de skulle ta mitt kort på så lösa grunder, skulle ja me klassat mig som trafikfarlig o kört utan kort om jag behövde. Nu klarar jag mig med kollektivt.

Man förlorar inte körkortet bara för att man har en as. diagnos. Om en läkare skriver att du inte får köra och du anser att det skett på osakliga grunder kan du överklaga. Hälsa din polare det!

Oavsett om man har folk som kan köra en eller inte så har man ingen rätt att riskera att köra ihjäl sig själv eller någon annan, bara för att man anser att det är orättvist att man blivit berövad sitt körkort ifall det finns sakliga grunder till det.

f.ö. Jag har inte någon som kör mig vart jag än pekar, däremot kan jag gå, cykla och åka kollektivt.

Kristofer skrev:Undrar hur fort en permobil får gå?

15km/h. Tror ej det är någon begränsning i hur många hästkrafter i motorn så man kan gömma ett par växlar o ta fram dem vid behov.

ford skrev:Man förlorar inte körkortet bara för att man har en as. diagnos. Om en läkare skriver att du inte får köra

nej det behövs flera faktorer. Det är därför det blir fel, tror du alla orkar överklaga o hålla på?

Det är upp till var och en att överklaga, så länge man har förmågan till det.
Dock vet jag att det finns personer med as. som har svårt för att tala för sig, men kan man inte i så fall få hjälp genom (helst) anhöriga eller ifall man saknar sådana som ställer upp för en: lss, eller liknande, med att göra en överklagan?

Jag har f.ö. full förståelse för att det kan kännas tufft att förlora kortet, men som sagt: det är ingen mänsklig rättighet att få köra bil, utan det förutsätter att man skall ha förmågan att göra det på ett säkert sätt och det är inte av elakhet som man drar in ett körkort.

ford skrev:Jag har f.ö. full förståelse för att det kan kännas tufft att förlora kortet, men som sagt: det är ingen mänsklig rättighet att få köra bil, utan det förutsätter att man skall ha förmågan att göra det på ett säkert sätt och det är inte av elakhet som man drar in ett körkort.

Problemet ligger nog mera i att det är väldigt många andra som är ännu sämre förare, men där det inte går att dra kortet på någon försvarbar medicinsk grund, medan det är lättare att motivera en indragning i samband med någon diagnos som omnämns specifikt i samband med körkortslämplighet.

Det stora problemet idag tror jag är att vi har ett sådant samhälle där folk är stressade och sover för dåligt så att de allra flesta oftast är olämpliga förare av det skälet.

ford skrev:Det är upp till var och en att överklaga, så länge man har förmågan till det.
Dock vet jag att det finns personer med as. som har svårt för att tala för sig, men kan man inte i så fall få hjälp genom (helst) anhöriga eller ifall man saknar sådana som ställer upp för en: lss, eller liknande, med att göra en överklagan?

Jag har f.ö. full förståelse för att det kan kännas tufft att förlora kortet, men som sagt: det är ingen mänsklig rättighet att få köra bil, utan det förutsätter att man skall ha förmågan att göra det på ett säkert sätt och det är inte av elakhet som man drar in ett körkort.

Det är ingen mänsklig rättighet att köra bil (i Sverige på jorden), det är därför vi har körkort. Om en läkare skall komma in i efterhand gäller de f* att det är dem som överklagar beslutet ang körbarheten för den individuella istället för att den enskilde ska behöva gå upp i länstyrelsen o gnälla. I ett bättre system än det vi har nu!

Nu menar jag i de rena autismspektrum fallen, dvs ej adhd,epilipsi,missbruk o andra diagnoser som ofta men absolut inte alltid förljer med en autistisk männniska med tillräcklig intelligens och motorik för att ha klarat körkort innan utan att någon uppmärksammat, isf skulle denna ej fått körkort från början.
I de andra fallen ska det gälla som för alla människor. Dvs man ska plötsligt inte få mindre chans, bara för att man är npf att klara sig.

Jag vet om människor som torskat drograttulla ett flertal gånger, visst blir de av med kortet ibland, men ofta så hjälper det att den som torskat har ett jobb så är chansen i en rättegång att de ger dispans många gånger högre. Ska då inte handikappade, få dispans? De är ju ofta inte så stressade som en arbetande helgknarkare är heller.

Dessutom ang LSS stöd, som ja inte riktigt förstår vad de är bra på. Vad skulle en sån göra för mig eller dig? Förutom just den sociala biten, så kan jag o har mer intresse i mig själv o mina problem än vad en sådan är kapabel till.
Skulle vart bättre med advokathjälp i form av ersättningsgaranti ifall man förlorar i en eventuell rättegång.

och det är inte av elakhet som man drar in ett körkort.

ett perfekt system behövs inte rättfärdigas.

Kvasir skrev:

ford skrev:Jag har f.ö. full förståelse för att det kan kännas tufft att förlora kortet, men som sagt: det är ingen mänsklig rättighet att få köra bil, utan det förutsätter att man skall ha förmågan att göra det på ett säkert sätt och det är inte av elakhet som man drar in ett körkort.

Problemet ligger nog mera i att det är väldigt många andra som är ännu sämre förare, men där det inte går att dra kortet på någon försvarbar medicinsk grund, medan det är lättare att motivera en indragning i samband med någon diagnos som omnämns specifikt i samband med körkortslämplighet.

Kan nog ligga en del i det du säger, kanske skulle vi ha det som i vissa amerikanska delstater, där man får göra en ny uppkörning med jämna mellanrum, för att bevisa att man är värd att behålla körkortet.

-Jag är faktiskt inte ironisk, utan helt allvarlig: det skulle med största sannolikhet öka trafiksäkerheten.