Man blir aldrig uttråkad. Jag kan sitta och bara vara. Specialintresset är också något som är bra. Det bästa för mig är alltså att man bara kan vara, slippa stressen att man måste göra något direkt.

Jag är inget vidare på att starta en omröstning, hoppas den duger?


Moderator: Lade till sista alternativet i samråd med TS.

OT, jag vet, men jag har tänkt på det efter den andra tråden om att "bara vara", är det alltså något som folk med AS i allmänhet kan? Jag menar, när jag var liten gick det bra, men nu går det inte alls. ADHD har kommit upp som en möjlig tilläggsdiagnos, är det därför jag aldrig kan "bara vara" utan alltid aktiv måste göra något, om så bara i mitt eget huvud? Jag blir lite avundsjuk på alla som kan vara i nuet för jag ska jämt jaga framåt

Kul fråga

Men inget av svarsalternativen stämmer in på mig. Jag har inte direkt något specialintresse (jag är väl mera bokslukare i största allmänhet men vet inte om det räknas som specialintresse?). Jag är inte supernoggrann och jag kan absolut inte "bara vara" - det är ett av mina största problem att jag inte kan hantera ostrukturerad tid. Häftigt att det kan vara så olika!

Om jag ska komma på något bra med AS så är det nog att jag är smart och kan läsa otroligt snabbt och koncentrerat (kan stänga ute omvärlden totalt).

Specialintressena, drivet och fokuseringen på dessa, individualismen, det logisk-analytiska sättet att tänka mm.

Specialintresse är det jag personligen tycker bäst om hos mig själv ensam i lägenheten. Bland folk generellt brukar folk tycka jag är bra på att tänka utanför boxen, nya ideer till gamla problem mm.

KrigarSjäl skrev:Specialintressena, drivet och fokuseringen på dessa, individualismen, det logisk-analytiska sättet att tänka mm.

Håller med Krigis om allt han skrev utom individualiseringen, vilket jag tycker går ut över solidaritet och medkännande i största allmänhet. Jag menar inte att detta gäller dig Krigis, jag vet att du är starkt för solidaritet (gissar jag)

[OT]

Jag menade bara att jag inte gillar det individualiserade samhället. Men säg så här: Individualiserade AS är iaf bättre än individualiserade NT. Det sistnämnda kryllar det av idag.

Sorry blev lite OT...

[/OT]

TS, jag tycker omröstningen är bra. Nästa gång kan du lägga dit ett sista alternativ 'Annat (förklara i tråden)'. Jag svarade intressen.

Det bästa med AS är att jag är smart! Både det plus min AS, har jag ärvt av min pappa.

barracuber skrev:

KrigarSjäl skrev:Specialintressena, drivet och fokuseringen på dessa, individualismen, det logisk-analytiska sättet att tänka mm.

Håller med Krigis om allt han skrev utom individualiseringen, vilket jag tycker går ut över solidaritet och medkännande i största allmänhet. Jag menar inte att detta gäller dig Krigis, jag vet att du är starkt för solidaritet (gissar jag)

[OT]

Jag menade bara att jag inte gillar det individualiserade samhället. Men säg så här: Individualiserade AS är iaf bättre än individualiserade NT. Det sistnämnda kryllar det av idag.



[/OT]

TS, jag tycker omröstningen är bra. Nästa gång kan du lägga dit ett sista alternativ 'Annat (förklara i tråden)'. Jag svarade intressen.

Jag förstår att det kan uppstå förvirring.
När jag talar om individualism handlar det om att tänka själv och gå sin egen väg, alltså motsatsen till att rätta sig efter andra, efter auktoriteter. När jag kallar mig individualist betyder det också att jag är just det - individualist - och inte någon team player. Har aldrig kunnat arbeta i grupp för den delen. Ingår gör också "ensam är stark", dvs jag är tacksam om jag slipper ägna min tid till intrigspel, tjafs, kompromisser, rövslickande.
Individualism för mig är underdogblicken på en orimlig värld, punk, revolt, ifrågasätta framför glupskt svälja allt som prånglas ut på den öppna marknaden.

Detta har inte ett skvatt att göra med de här hejsvejs!-super-duper-entreprenörerna och nyliberalerna som minsann kommit upp sig här i livet, som trots en fattig bakgrund lyckats nå framgångens få förunnade gräddhylla och minsann slitit sig fram, schackrat, manipulerat, dubbeljobbat, horat, livspusslat, anpassat sig, botoxat sig och bytt efternamn för att komma ända fram till Framgångens heliga Solsidan-altare bland de andra som är Utvalda.

Nyliberalernas "individualism" är inte min individualism.
Pratar vi politik vill jag ha en gemensam och hög beskattning.
Vi måste gemensamt betala för infrastruktur (behöver jag nämna tågkaoset), sjukvård och annat offentligt om vi vill ha ett drägligt samhälle.

Jag vill ha minskade ekonomiska klyftor och inte gated communities,

Med tanke på vad krigis skriver kanske individualism är högst på listan över bra aspie-traits. Enligt krigis def. finns förresten inte alls många NT-individualister. Snarare är det väl nästan utmärkande för aspie-trait att vara just individualist till den grad att man nästan kan definiera asperger så. De flesta av oss här är nog lyckliga över förmågan att tänka annorlunda och inte rätta sig efter etablerade regler bara för att de är etablerade (eller andras åsikter för att man är rädd att bli utanför). Ibland är det svårt att leva individualistiskt men det gör mig mer till mig själv än alternativet.

Individualism (håller med Krigis definition till punkt och pricka).

Jag har alltid tänkt kritiskt, ifrågasatt, trotsat auktoriteter och vägrat göra som jag blivit tillsagd när jag tyckt att jag blivit tillsagd att göra fel. Även under grundskolan, då det sågs som dåliga egenskaper, var jag stolt över det. Nu, när jag äntligen hamnat på en del av universitetet där mitt sätt att tänka och mitt förhållningssätt till saker och ting ses som en tillgång, är jag stolt över att jag var stolt över det som liten. ;)

Jag vägrar säga specialintresse, jag säger PASSION.

Fast det bästa med Asperger är att man bland andra aspisar är tillåten att sitta och snöa in på sådant som invektivets betydelse i kirgisiskan, praktisk tillämpning av plattektonik, Joni Mitchells olika inspelningar av Paprika Plain eller kanske bara varför han som recenserar konst och design i Kulturnyheterna ser ut som Tim Burton...
Aldrig att man möts av ett "mäh!"

Det bästa är att jag kan häva depressioner, ångest och gränspsykotiska tillstånd genom att lyssna på samma låt på repeat.

Kahlokatt skrev:Jag vägrar säga specialintresse, jag säger PASSION.

Fast det bästa med Asperger är att man bland andra aspisar är tillåten att sitta och snöa in på sådant som invektivets betydelse i kirgisiskan, praktisk tillämpning av plattektonik, Joni Mitchells olika inspelningar av Paprika Plain eller kanske bara varför han som recenserar konst och design i Kulturnyheterna ser ut som Tim Burton...
Aldrig att man möts av ett "mäh!"

Hej Kahlokatt!

Detta är det klokaste jag läst på länge länge länge!

(Mina passion nummer ett är långcykling... passion nummer två är geocaching, om nu någon missat det )

vallesmamma skrev:Man blir aldrig uttråkad. Jag kan sitta och bara vara. Specialintresset är också något som är bra. Det bästa för mig är alltså att man bara kan vara, slippa stressen att man måste göra något direkt.

Jag är inget vidare på att starta en omröstning, hoppas den duger?

Hej vallesmamma!

Så klart din omröstning duger! Fattas bara ju, hihi!

Men jag blev liiite "kluven" inför de olika alternativen ... hade velat(!) rösta på alla utom det sista... *viskar snällt till moderator och TS*

Noggrannhet.