neuroLogiskt skrev:

shibedibato skrev:Den människan jag tänkte på specifikt håller på att göra karriär, har extremt stor vänskapskrets. osv. Fixar ALLT, bättre än vad min mamma gör :/

Den du tänker på, har h@n enbart AS eller kanske nån dubbeldiagnos som gör att AS'en (hmm, det där såg konstigt ut i skrift) inte blir som vanlig AS?

Nej, Asperger. Rakt av. Var med innan den personen fick diagnosen och ett tag efteråt. Nu står jag inte ut. (Inte på grund av asperger, utan personen)

shibedibato skrev:Aspergare, kan ni säga att ni har autism om än lindrig form? Skulle ni acceptera det i er journal?

Jag kallar mig autist.

Aspergers är en för lindrig diagnos för det jag har. Jag har en grav jävla autismspektrumstörning och flera andra sjukdomar. Ja, "Aspergers" är en jävla sjukdom i mitt fall, bland annat med dåligt immunförsvar och missbildade luftvägar som är för trånga = livslångt lidande sedan barnsben.

shibedibato skrev:Jag vill veta varför det är så mycket "bara för att". Som ex. grönt kort.

Många Aspergare är grupprunkande fittungar som vill ha alla klubbattribut. Dit hör grönt kort, handi, mensamedlemsskap med mera.

shibedibato skrev:Asperger = normalintelligenta.

Ofta inte.

shibedibato skrev:Fått höra mycket om att det inte ska tolkas som nörd, missfoster, okapabel, lat, osv.. Varför skulle just tandborstningen vara ett problem bland ALLA med asperger?

Hahaha, eller hur! Jag vill ha ett grönt kort nu, eftersom min muntorrhet blir allt värre. Går till tandhygienist flera gånger per år och skrapar tandsten, kostar ibland nästan 800:- per gång.

Men jag är för dum i huvudet för att lyckas tillskansa mig det där kortet.

barracuber skrev:+1

Med tanke på att du är rookie var det väldigt insiktsfullt skrivet!

Åh, min första +1:a!!! Rodnar faktiskt av glädje! Tack!

shibedibato skrev:Autism utan utvecklingsstörning.

Ok! Som sagt, jag skäms för den okunskap jag har haft! Jag visste ärligt talat inte att en person kunde uttrycka sig så insiktsfullt som du, och andra med autism jag mött sedan en månad tillbaka, gör! Det är ju för j*vligt egentligen att övriga samhället tror dom vet och så har dom ingen susning egentligen... En massiv vägg av okunskap för att folk inte bemödar sig att försöka förstå! Ändring!

neuroLogiskt skrev:

barracuber skrev:+1

Med tanke på att du är rookie var det väldigt insiktsfullt skrivet!

Åh, min första +1:a!!! Rodnar faktiskt av glädje! Tack!

shibedibato skrev:Autism utan utvecklingsstörning.

Ok! Som sagt, jag skäms för den okunskap jag har haft! Jag visste ärligt talat inte att en person kunde uttrycka sig så insiktsfullt som du, och andra med autism jag mött sedan en månad tillbaka, gör! Det är ju för j*vligt egentligen att övriga samhället tror dom vet och så har dom ingen susning egentligen... En massiv vägg av okunskap för att folk inte bemödar sig att försöka förstå! Ändring!

+1 på varje. (Insiktsfull och vreden över fördomarna.)

Däremot tycker jag jag har märkt att det finns genuina miljöoberoende handikapp så det räcker bland oss i autismspektret. De som inte har något är att lyckönska, men vi andra finns också.

Jag skiter fullständigt i vad det kallas eller om AS försvinner ur DSM-V. Det enda jag bryr mig om är att det är ett funktionshinder som är bekräftat av "forskarvärlden" - och att sjukvården tycker att jag har det funktionshindret.

För varför ska man börja tjura över detta för?
Istället för att säga "hej jag har Aspergers" så får man väl ändra på sig lite och säga "hej jag är smått autistisk"

AS är ju en typ av autism redan ändå så. Dessutom ÄR man inte en diagnos, man har den.

Läser tråden med stort intresse, men tänker i nuläget inte ens försöka mig på att skriva något själv, eftersom jag mår som jag mår.

Det jag är rädd för är att folk ska tro att jag är "rainman" och sitter och dregglar med rubriks kub om namnet ändras. Ett av kriterierna för AS är medel-hög intelligens, och det gör att fördomarna ovan ser lite mildare ut. Att man iallafall kan svara på tilltal och föra en konversation.

MinusMirakel skrev:Det jag är rädd för är att folk ska tro att jag är "rainman" och sitter och dregglar med rubriks kub om namnet ändras. Ett av kriterierna för AS är medel-hög intelligens, och det gör att fördomarna ovan ser lite mildare ut. Att man iallafall kan svara på tilltal och föra en konversation.

Min tur att starta helvetesmaskinen som glöder i hjärnan på mig? Det är just det här som kan slita hårtussar av mig. Kriterier för AS, inte IQ<70. Det betyder svag begåvning. Känner till en kille här i stan som har AS och är lätt utvecklingsstörd. AS har således ingen koppling till hög IQ även om den generella uppfattningen har varit så.

Har som sagt inte Asperger, har Autism. Fördomar kan inte bli bättre om man bär på dem själv, indirekt smittas det vidare oavsett om man vill eller inte. Du säger själv att du inte vill uppfattas som "rainman", dregglandes med en rubriks kub(rubiks kub). Ta hand om dina egna fördomar först.

shibedibato skrev:

Alien skrev:Visst, alla behöver inte tandvårdskortet. Men lever man på en låg sjukersättning, som många av oss gör, så behöver man detta stöd.

Kalla mig snobb, men de som har begåvningshandikapp brukar få diagnosen autistiskt syndrom (alla med den diagnosen är förstås inte begåvningshandikappade). Alltså blir det ännu fler förklaringar i framtiden. Andra är rädda för att förlora det välbehövliga stöd de fått hittills, om diagnosen "autistiskt syndrom" blir snävare och inte rymmer alla med Aspergers.

Alla andra som lever på sjukersättning? Inte är det väl bara människor med Asperger som får det? Asperger + sjukersättning = grönt kort. Alla andra med sjukersättning? Nä, de får ingen rabatt. De behöver också detta stöd alltså.. Har läst här på flera ställen om användare, när de fått reda på att de kan få grönt kort GENAST fixa. Ingen anledning egentligen.

Visst behöver andra med sjukersättning och dålig ekonomi också grönt kort. Eller varför inte slå ihop tandvård med övrig vård? Men är det något som just aspergarna ska ta ansvar för?

Det kan väl hända att även aspergare utnyttjar förmåner som de inte "behöver". Men kräver du att just aspergarna ska vara moraliskt oantastliga? Även de med arbete och bra ekonomi kan drabbas av utbrändhet och kanske aldrig komma tillbaka till arbetslivet.

shibedibato skrev:Alla med aspergers behöver inte aspergers. De kan ha svårigheter, men för svårigheter behöver man inte nödvändigtvis ha diagnos alla gånger. Det skiljer så lite i diagnoskriterierna att asperger egentligen borde vara autism i verbal form. Tror det blev något fel på vägen där.. Jag upprepar. Asperger = Autism. Varför skulle det annars ligga under autismspektrumstörningar? Alternativt, göra det till en personlighetsstörning om själva ordet "autism" smakar så illa.

Ja, jag fattar att du vill avskaffa just diagnosen Aspergers. Och du borde vara glad, eftersom det blir som du vill i DSM-5. Och anledningen till att man får diagnos är att man har svårigheter som man inte kan botas ifrån, man har dem hela livet. "Boten" är tolerans och anpassning. Det är inte säkert man får det med diagnos men utan diagnos får man det definitivt inte.

Skillnaden var den mellan Kanners syndrom respektive Aspergers syndrom. Medan autisternas (Kanners syndrom) problem märktes på en gång var aspergarnas mer osynliga. De märktes kanske inte förrän de började skolan el ännu senare.

Varför måste just vi inom autismspektrum bakas ihop till en enda diagnos? Jag fattar inte vad du är så arg på.

shibedibato skrev:Vissa verkar förknippa utbrändhet och depression som AS. Hade man haft Aspergers så är det något som märkts tydligt redan i ungdomen. My opinion. Ja, att bli helt slut, inte orka mer, inte veta vad man ska göra och var man ska ta vägen. Det händer vanligt folk varje dag.

Ja och? Är det svårt att förstå att aspergare har större risk att råka ut för det? När jag drabbades av utbrändhet var det många andra hos min arbetsgivare som gjorde det också. Skillnaden var att de fick hjälp av arbetsgivaren att komma tillbaka medan jag fick höra att jag aldrig fick komma tillbaka.

Och vaddå märkas i barndomen el ungdomen, AS fanns inte när jag var barn och ung. Vad som märktes var att jag var udda och inbunden. Vilket gjorde det svårt att få jobb. När diagnosen kom fick jag inte behålla jobbet.

Det är för övrigt lite lustigt att tandvårdsintyg har fått en generell benämning som bara hänger ihop med vad det är för färg på själva kortet i något visst landsting. Jag vet inte om det är ens i största delen av landet är just ett grönfärgat kort man får. I Stockholms län fick man tidigare en lilafärgad liten folder i A6-format, som i fjol ersattes av ett vitt kreditkortsformat inplastat kort, utstansat att ta loss från brevet det kom med.

Sedan kan man ju som utomstående aldrig veta något om hur dåligt den där människan mår som "klarar allt bättre än min mamma" och bara verkar garva åt sin asperger-diagnos. Jag vet själv det mesta om att se så normal och högfungerande ut utåt att alla tolkar in att jag "kan" och "klarar" massor som jag inte alls behärskar...

Den här vännen kan mycket väl gråta sig till sömns varje kväll, gå hos psykolog två gånger i veckan, men hemlighåller det nogsamt, eller vad som helst i den stilen... men lägger MASSOR av tärande kraft på gott och på ont på att hålla masken och ge ett välfungerande sken utåt. Och ådrar sig därmed på köpet dessutom mer än något annat misstankarna att inte alls ha några nämnvärda problem.

Jag säger inte att det ÄR så, men man måste åtminstone förstå att det KAN vara så med vem som helst, hur jättekapabel och välfungerande man än ser ut. Särskilt om det är en person som har fått Asperger-diagnos.

shibedibato skrev:

MinusMirakel skrev:Det jag är rädd för är att folk ska tro att jag är "rainman" och sitter och dregglar med rubriks kub om namnet ändras. Ett av kriterierna för AS är medel-hög intelligens, och det gör att fördomarna ovan ser lite mildare ut. Att man iallafall kan svara på tilltal och föra en konversation.

Min tur att starta helvetesmaskinen som glöder i hjärnan på mig? Det är just det här som kan slita hårtussar av mig. Kriterier för AS, inte IQ<70. Det betyder svag begåvning. Känner till en kille här i stan som har AS och är lätt utvecklingsstörd. AS har således ingen koppling till hög IQ även om den generella uppfattningen har varit så.

Har som sagt inte Asperger, har Autism. Fördomar kan inte bli bättre om man bär på dem själv, indirekt smittas det vidare oavsett om man vill eller inte. Du säger själv att du inte vill uppfattas som "rainman", dregglandes med en rubriks kub(rubiks kub). Ta hand om dina egna fördomar först.

Nu missförstod du mig grovt. Det var inte mina egna fördomar, utan det är det folk jag pratat med beskrivit. Deras syn. När vi har pratat om det i skolan på omvårdnaden så har folk börjat prata om rainman (som är savant? förstår inte vad han har med det att göra) . Det är det många förknippar med autism, hemskt men sant. Jag vet mycket väl att det inte är så.

AS kan i undantagsfall vara lätt utvecklingsstörning, ja, men det normala är medel till hög iq. Jag tror absolut inte att alla med AS kvalar in till mensa, jag gör inte det.

Jag menade absolut inte att såra dig på något sätt, det var inte min mening.

Alien skrev:Visst behöver andra med sjukersättning och dålig ekonomi också grönt kort. Eller varför inte slå ihop tandvård med övrig vård? Men är det något som just aspergarna ska ta ansvar för?

Det kan väl hända att även aspergare utnyttjar förmåner som de inte "behöver". Men kräver du att just aspergarna ska vara moraliskt oantastliga? Även de med arbete och bra ekonomi kan drabbas av utbrändhet och kanske aldrig komma tillbaka till arbetslivet.

Det är en sak med ex grönt kort och sjukersättning. Eller grönt kort och andra svårigheter. Jag pratar om de som klarar sig bra i övrigt men bara vill ha en bonus pga diagnosen.

Alien skrev:Ja, jag fattar att du vill avskaffa just diagnosen Aspergers. Och du borde vara glad, eftersom det blir som du vill i DSM-5. Och anledningen till att man får diagnos är att man har svårigheter som man inte kan botas ifrån, man har dem hela livet. "Boten" är tolerans och anpassning. Det är inte säkert man får det med diagnos men utan diagnos får man det definitivt inte.

Jag vill inte avskaffa någonting. Har jag sagt det? Jag undrar bara vad de med Asperger tycker att Asperger är om inte autism?

Alien skrev:Varför måste just vi inom autismspektrum bakas ihop till en enda diagnos? Jag fattar inte vad du är så arg på.

Inte arg. Nyfiken.

Alien skrev:Ja och? Är det svårt att förstå att aspergare har större risk att råka ut för det? När jag drabbades av utbrändhet var det många andra hos min arbetsgivare som gjorde det också. Skillnaden var att de fick hjälp av arbetsgivaren att komma tillbaka medan jag fick höra att jag aldrig fick komma tillbaka.

Jag beklagar att det blev så för dig. Nej, utbrändhet är väldigt vanligt bland Asperger, men inte den enda diagnoskriterien.

Alien skrev:Och vaddå märkas i barndomen el ungdomen, AS fanns inte när jag var barn och ung. Vad som märktes var att jag var udda och inbunden. Vilket gjorde det svårt att få jobb. När diagnosen kom fick jag inte behålla jobbet.

Fortfarande beklagligt. Men man vet ju själv om man inte var som alla andra när man var ung, eller? Det var nog det jag syftade på.

Det är väl inga aspergare som brukar förneka att Asperger är en form av autism?

Pemer skrev:Sedan kan man ju som utomstående aldrig veta något om hur dåligt den där människan mår som "klarar allt bättre än min mamma" och bara verkar garva åt sin asperger-diagnos. Jag vet själv det mesta om att se så normal och högfungerande ut utåt att alla tolkar in att jag "kan" och "klarar" massor som jag inte alls behärskar... osv osv osv.

Den här människan har jag känt i så många år. Jag känner den, jag VET. Det är inget hysh hysh och den går definitivt inte hos någon psykolog 2 ggr i veckan. Det är bara ren och skär bull shit. Men jag orkar inte lägga mig i det där mera, dens liv. Ja. Jag är säker.

Den här diskussionen om aspergerdiagnosens vara-eller-inte-vara förs ju på ett antal trådar.
Det är inte svårt att se att diagnosen:

1) Formellt sett är strikt hållen.

2) Även i denna strikta betydelse skiljer sig mycket lite från autism.

3) Används kliniskt med mindre respekt för de verkliga kriterierna, antingen då AS-diagnos faktiskt ändå ställs, eller som referens ("autistiskt syndrom med aspergerdrag").

4) Fyller ett behov som förklaringsmodell för den ofta invecklade och personligt profilerade problematik som vård och socialtjänst möter.

5) Fyller ett behov som förklaringsmodell för individen, som i och med diagnosen avlastas en ovisshet och ett skuldbeläggande från självet och omgivningen.

När det gäller sociala insatser föreställer jag mig att dessa är lättare att få beslut om, och därmed rättfärdiga, om en formell diagnos föreligger.

Jag kan hålla med om att det samtidigt innebär ett visst mått av generaliserande, som dessutom möjligen kan förfördela NT-individer med problem men utan diagnos.
Dock finns det ju en uppsjö av andra diagnoser som kan tillämpas på en individ som är i farozonen eller gått i kvav.

Jag tror vidare att det är farligt att sätta sig till doms över hur andras reella och upplevda svårigheter de facto ser ut hos personer med NPF.
Antag som jämförelse att du är färgblind, vissa dagar får du spö i skolan för din dåliga klädsmak och andra dagar passerar utan kommentar.
Omgivningen kräver att du har en urskiljningsförmåga du absolut inte kan äga, och sedan kräver den att du definierar exakt vilka färger du inte kan skilja åt. Det enda svar du har är att deras namn inte säger dig något, varpå du åter ifrågasätts.

Så länge vi lever i ett samhälle där NT-varianten har tolkningsföreträde behöver vi hålla sams.
Vi som har verbal förmåga och försörjer oss själva måste våga se dem som åkt ur trygghetssystemet, som aldrig kommit loss och de som kan betraktas som närmast utvecklingsstörda.
Vi måste istället för att isolera oss i en liten klick synliggöra den mångfald som NPF-spektret uppvisar, oberoende av om Asperger försvinner ur DSM-V eller ej.

Min personliga uppfattning är att till synes snarlik eller identisk problematik på sikt kan komma att visas ha fullständigt olika patogenes.
Saken hade kanske varit i ett annat läge om Aspergers syndrom hade gått att identifiera som en kromosomdefekt eller skada i ett givet område i hjärnan.
När andra diagnosinstrument än yttre observation av beteende och perception kan användas så kommer sannolikt många "sanningar" att ställas på huvudet.

Väl talat!

shibedibato skrev:

Pemer skrev:Sedan kan man ju som utomstående aldrig veta något om hur dåligt den där människan mår som "klarar allt bättre än min mamma" och bara verkar garva åt sin asperger-diagnos. Jag vet själv det mesta om att se så normal och högfungerande ut utåt att alla tolkar in att jag "kan" och "klarar" massor som jag inte alls behärskar... osv osv osv.

Den här människan har jag känt i så många år. Jag känner den, jag VET. Det är inget hysh hysh och den går definitivt inte hos någon psykolog 2 ggr i veckan. Det är bara ren och skär bull shit. Men jag orkar inte lägga mig i det där mera, dens liv. Ja. Jag är säker.

Okej.

Pratar fortfarande inte om huruvida Asperger kommer vara kvar eller inte utan hur ordet "autism" känns som substitut. Allt kommer att bli autismspektrum störning.

Windfarne: Jo, jag kan uttala mig om den personens liv och sätt att vara eftersom vi känt varandra i så många år. Asperger i journalen, inte Asperger i verkligheten.

Pemer: Jo, har sett många skriva att de hellre tar bort sin diagnos och har den som personlighetstyp än att identifiera sig med autism.

Pemer skrev:Väl talat!

Instämmer!

Min enda omedelbara invändning:

Windfarne skrev:Min personliga uppfattning är att till synes snarlik eller identisk problematik på sikt kan komma att visas ha fullständigt olika patogenes.

Min personliga uppfattning är att det kan visa sig både det och att till synes vitt skilda problem(-strukturer) kan ha samma eller snarlik patogenes.

Autism är kanske inte riktigt alltid vad man föreställer sig. Se denna fantastiska unga dam utan tal men med språk:

http://www.ctv.ca/CTVNews/Health/20101126/carlys-blog-101128/

http://carlysvoice.com/

Windfarne skrev:Autism är kanske inte riktigt alltid vad man föreställer sig. Se denna fantastiska unga dam utan tal men med språk:

http://www.ctv.ca/CTVNews/Health/20101126/carlys-blog-101128/

http://carlysvoice.com/

Jag kan använda min röst till enstaka ord, men knappt till någon mening. Allt är ett kaos. Men se, här sitter jag och skriver. För mig är det enda sättet att nå fram till andra.

Det är många som kommenterat min skriftliga förmåga då jag knappt kan kommunicera annars. Många tror dessvärre att kunna säga något är synonymt med att förstå. Jag förstår knappt alls vad ni skriver, speciellt inte långa texter och svåra ord. (ZOMBIE!)

shibedibato skrev:Pemer: Jo, har sett många skriva att de hellre tar bort sin diagnos och har den som personlighetstyp än att identifiera sig med autism.

Kan du ge länkar på det? Jag har inte sett någon skriva så här.

Varför skulle "autism" vara så förskräckligt enligt dem? Lallande dreglare? Det kallar jag för "lågfungerande autister". Ofta med inslag av utvecklingsstörning.

Jag har inga problem att kalla mig autistisk. Men jag föredrar "högfungerande autist" eftersom jag ligger relativt nära NT-världen (men ändå inte fungerar alls i dess arbetsliv numera). Jag uppfattar Aspergers syndrom som "högfungerande autism".

Men just nu känner jag ett totalkaos i skallen för vad som är vad, hur begreppen ser ut, var gränserna går och hur det borde vara/kommer att bli.

barracuber skrev:

shibedibato skrev:Pemer: Jo, har sett många skriva att de hellre tar bort sin diagnos och har den som personlighetstyp än att identifiera sig med autism.

Kan du ge länkar på det? Jag har inte sett någon skriva så här.

Kolla i bl a diskussionen om DSM-V. Där finns det några exempel.

Det är uppenbart att olika individer har olika problem. Carly t.ex. framstår för mig som relativt normal om man bortser (om man nu kan göra det) från hennes problematik. För egen del kan jag omöjligt avgöra vad som är asperger och vad som inte är det.

Jag tycker inte heller det är speciellt betydelsefullt vad man kallar diagnosen för. Vi är medvetna om vad den innebär och det är huvudsaken.