I flera månader har jag sett fram emot min praktik på en TV-kanal och dessutom på ett av mina favoritprogram. Det är hopplöst svårt att få praktik där så jag har haft en obeskrivlig tur.

I måndags började jag. Igår var jag gråtfärdig av trötthet på hemvägen och i morse kom jag inte upp ur sängen. Det var som om varenda muskel hade flyttat ut ur kroppen. Fruktansvärt vidrig känsla.

Till saken hör att jag varit trött ett bra tag. Två misslyckade jobbförsök på raken, försök till att läsa högskolekurser på distans samt drygt ett halvårs utbildning på heltid har gjort att jag inte har några krafter kvar. Min trötthet beror alltså knappast enbart på de två dagarna på praktiken. Dock spelar det helt klart in, att jobba halv nio till fem är som ett oöverstigligt berg för mig. Vissa dagar jobbar man dessutom halv nio till sju, om man har studioinspelning den dagen.

Nu sitter jag här hemma och vet varken ut eller in. Jag känner mig verkligen totalförvirrad. Jag VILL verkligen jobba med det här, och arbetsuppgifterna har faktiskt fungerat riktigt bra (fram tills dess att jag blir trött, då blir det bara kaos) vilket är första gången för mig. Problemet är bara att praktiken är på heltid och jag orkar inte det. Fram till klockan två ungefär fungerar jag bra, sen är jag helt slut och då orkar jag inte tänka utan rör bara till det. Jag vet inte vad jag ska göra nu. Som jag ser det har jag tre alternativ:

1. Fortsätta jobba heltid och göra så gott jag kan.
Fördelar: Jag kommer inte känna mig som en usel människa
Nackdelar: Jag kommer inte orka med andra saker som att sköta mitt hem eller träffa vänner och jag kommer att må piss.

2. Försöka gå ner till halvtid
Fördelar: Jag skulle vara hyfsat pigg på jobbet och inte röra till det alltför mycket. Jag skulle må bättre och orka med att sköta mitt hem och träffa mina vänner.
Nackdelar: Det är svårt att jobba halvtid på ett sånt jobb eftersom man missar så mycket viktigt. Minskad arbetstid skulle troligen även minska mina chanser att få jobb efter praktiken.

3. Avsluta praktiken och vänta med allt vad jobb heter tills utredningen är klar och jag är berättigad till hjälp.
Fördelar: Jag skulle må bra. Jag skulle hinna vila upp mig.
Nackdelar: Jag skulle känna mig usel för att jag spolierat min stora dröm. Jag skulle få sämre självförtroende.

Jag vet inte vilket alternativ jag ska välja. Vad skulle ni ha gjort?

Att man är trött de första dagarna eller ibland veckor är väl snarare regel när man börjar med en ny heltidssysselsättning. Jag brukar köra på och om jag har tur så har någon hunnit sakta ned innan jag fastnat i ett destruktivt mönster. Hur du ska göra vet jag inte men jag hade sett det som för tidigt att bestämma mig innan ett par veckor gått iaf.

Jag tycker att det låter som om du drabbats av en inflammation, det kanske går att dämpa den med Ipren.

Miche skrev:Jag tycker att det låter som om du drabbats av en inflammation, det kanske går att dämpa den med Ipren.

Tyvärr är det inte något sånt. Jag har kollat upp så att det inte är något kroppsligt. Allting ser bra ut i kroppen. Problemet är ju att det blir såhär VARJE gång jag försöker jobba eller plugga på mer än halvtid. Dilemmat här är ju då att det inte finns sådär väldigt många halvtidstjänster... Men jag ser ju mönstret. Jag mår ju bara såhär när jag gör någonting på heltid, aldrig annars.

Nu har jag iallafall bestämt mig för att försöka gå ner till halvtid på praktiken. Jag hoppas att det ska gå, och det skulle säkert bli så mycket roligare då. Det jag håller på med nu är att jag plågar mig själv och det funkar inte.

Sover du ordenligt? äter du både frukost och lunch? tränar du något?

Tänkte frågat precis samma saker som Torsdag. Kost, rörelse och sömn är grunden för allt.

Tidigare frågade jag om du blir trött av människor men du svarade att det är tvärtom - du får energi av människor. Brukar kallas extrovert personlighet.

Om du blir trött trots att du är omgiven av människor måste det bero på något annat. Typ ämnesomsättning, nån infektion i kroppen, trötthetssyndrom, nån ämnesbrist, något körtelproblem. Finns många alternativ. Finns mycket som är tröttande idag.

Du hade varit och testat kroppen, skrev du?

Jo, jag äter och sover ordentligt. Känner dock att jag inte hinner sova så mycket som jag behöver. När jag jobbar/pluggar heltid behöver jag sova ca 14-15 timmar för att orka, men det funkar ju inte för jag kan ju inte gå och lägga mig så fort jag kommer hem. Det är ju fler saker man behöver göra än bara jobba och sova.

Barracuber, jag läste precis om trötthetssyndrom och shit, det mesta stämmer ju! Det skulle helt klart kunna vara en förklaring till min trötthet.

Jo, jag brukar få energi av att umgås med människor men på sistone har jag börjat skriva dagbok, vilken jag läste igenom igår. Jag upptäckte då en mycket intressant sak. Jag får en enorm energi av att umgås med människor, alltså när man träffas för att umgås som typ på teatern eller när man går ut och fikar eller går på fest.

Däremot blir jag ju som sagt trött på en arbetsplats och genom att läsa min dagbok har jag mer och mer börjat inse att det finns en sorts mänsklig relation som är påfrestande för mig, nämligen den professionella relationen som man måste ha när man ska ha olika roller på en arbetsplats, eller när man t.ex. ska intervjua någon. Om jag ska göra en intervju måste jag ju komma dit som journalist och genomföra intervjun som journalist, vilket jag har problem med. Jag gör istället hela intervjun som mig själv och då blir det ju fel och alldeles för personligt. Men jag har svårt att ta det professionella perspektivet. De senaste dagarna har jag också märkt att det professionella perspektivet ger mig social fobi.

Marabou skrev:..
Däremot blir jag ju som sagt trött på en arbetsplats och genom att läsa min dagbok har jag mer och mer börjat inse att det finns en sorts mänsklig relation som är påfrestande för mig, nämligen den professionella relationen som man måste ha när man ska ha olika roller på en arbetsplats, eller när man t.ex. ska intervjua någon. Om jag ska göra en intervju måste jag ju komma dit som journalist och genomföra intervjun som journalist, vilket jag har problem med. Jag gör istället hela intervjun som mig själv och då blir det ju fel och alldeles för personligt. Men jag har svårt att ta det professionella perspektivet. De senaste dagarna har jag också märkt att det professionella perspektivet ger mig social fobi.

Den professionella relationen är ju kopplat till krav på prestation. Jag har alltid varit sådan själv att jag tycker prestation och krav är svårare än vanliga mänskliga relationer.

Hela min egen relation till krav är extremt komplicerad. Det går tillbaka till barndomen. Jag var rätt så "curlad" som barn. Därför blev det en chock när jag träffade min fru. Hon (och min svärmor) är extremt präktiga och strävsamma ("man måste ju sköta sig", "man måste göra rätt för sig", "man måste spänna bågen" osv osv) Jag har aldrig lyckats bena ut det i mitt liv.

Många här tycker det mänskliga är jobbigare än arbete - de blir extremt trötta av människor. Jag är inte riktigt sådan. Sedan har jag väl haft tur och mest träffat bra människor och sluppit alltför många konflikter.

Men detta gäller ju inte dig.

Idag behöver man hålla måttet både personligt och professionellt. I din bransch skulle jag tycka att det vore en fördel att vara personlig. Samtidigt behöver man också vara professionell. Om man mår bra lär man sig lättare nya saker.

Du ska nog kolla upp det där med trötthetssyndrom.

Låter vettigt att du väljer halvtid ett tag.

Det var intressant det du skrev om att det professionella är kopplat till prestation. Jag har alltid känt att jag måste prestera, att jag måste vara extremt bra på allt jag gör. Jag vill att alla ska se hur fantastiskt duktig jag är på det jag gör, men i själva verket handlar det nog om att jag måste bevisa för mig själv att jag kan och att jag duger. Det har jag också insett genom dagboksskrivandet (att skriva dagbok är bra ).

Jag blir också extremt nervös av att inte veta VAD jag ska göra och NÄR. Jag behöver ha en tydlig översikt över arbetet, annars blir allting kaos.

Imorgon ska jag iallafall prata med projektledaren på praktiken så får vi se hur vi ska gå vidare.

Du kanske ska undersöka om det kan vara [WikiSve]fibromyalgi[/WikiSve].

Miche skrev:Du kanske ska undersöka om det kan vara [WikiSve]fibromyalgi[/WikiSve].

Tack för tipset, men det stämmer inte på mig mer än tröttheten då. Jag har ingen värk eller nåt sånt.

Nu har jag iallafall haft ett givande samtal med min projektledare på praktiken. Aldrig förr har någon fått mig att tänka till så mycket! Hon sa att hon inte vågar låta mig jobba när jag är så trött och att det är farligt att köra på så hårt om man är utbränd, för det är nämligen det jag tror att jag är. När jag tänkte efter så kom jag på att jag inte haft någon semester sedan sommaren 2008 och det är ju alldeles på tok för längesen.

Antagligen är det bristen på ledighet i kombination med att jag starkt misstänker ADD (vilket ju har bl.a. låg aktivitetsnivå och trötthet som symtom, plus att man också blir trött av att koncentrera sig) som gjort att jag är så här trött. Jag vill ju verkligen jobba med TV så om jag vilar ett tag nu och faktiskt ser till att vara LEDIG så kan jag säkert jobba med det sedan. Har jag tur så är utredningen klar den dagen jag känner mig redo och då kanske jag har lärt känna mig själv bättre och vet hur jag ska göra för att orka jobba och få det att fungera.

Projektledaren sa att hon var glad att ha mig där och att jag alltid är välkommen tillbaka när jag känner mig redo. Det kändes enormt bra att få höra, nu vet jag att det inte på något sätt är kört bara för att jag inte orkar precis just nu!

Nu ska jag vara ledig, fokusera på den stundande utredningen och på saker som jag mår bra av. Jobba ska jag inte göra med något annat än min artikelserie. Karriären i TV-branschen får helt enkelt vänta ett tag.

Marabou skrev:

Miche skrev:Du kanske ska undersöka om det kan vara [WikiSve]fibromyalgi[/WikiSve].

Tack för tipset, men det stämmer inte på mig mer än tröttheten då. Jag har ingen värk eller nåt sånt.

Kom på en grej till som kan orsaka trötthet utan att man tänker på varför!

Har du kollat din syn? Om man måste anstränga sig för att se så blir man väldigt trött och man fattar inte hur dåligt man ser innan man får (nya) glasögon/linser. Det behöver inte vara att man är när- eller långsynt (vilket jävla ord), det kan vara [WikiSve]astigmatism[/WikiSve] vilket är väldigt tröttande då man måste använda ögonen aktivt.

Glasögonen var ett bra tips!

Jo, jag har kollat synen. Brukar göra det regelbundet eftersom jag är närsynt men det finns inget avvikande där. Nej, det rör sig nog snarare om utbrändhet (ALLA symtom stämmer) eftersom jag inte haft semester sedan sommaren 2008. Det i kombination med en eventuell diagnos, troligtvis ADD. Ska försöka få en läkartid i nästa vecka för att kolla om det rör sig om utbrändhet. Vad det gäller NPF-diagnoser så bör utredningen dra igång snart.

Jag tror det handlar om att du är i en ny miljö och gör nya saker och det är påfrestande för dig. Jag tycker du ska försöka gå ned till halvtid men att du försöker att trappa upp detta till heltid successivt under kanske ett halvt års tid. Skulle det kunna fungera tror du?
Om det gör det, är mitt råd är att du försöker förklara för projektledaren att du behöver det och att praktiken inte kommer att fungera annars.