De har sagt till mig att jag kan "höra av mig" så får jag centralstimulerande mot ADHDn direkt om jag vill. De sa "du kanske är emot medicin till och med" mm så det känns som de tror att jag är mot medicinering. Jag hann dock inte tänka snabbt nog just då för att ställa frågor kring det, jag blev bara chockad, eftersom psykologen gången innan skrivit "ADHD-medicin och sömnmedel" på sitt papper, så jag förstod inte frågan där och då.

Hur länge ska jag vänta och se om jag "mår bättre" av "strukturerad omgivning"? Jag har inte fått någonting sådant än heller och nu blir det jul snart så det lär ta tid. Om jag inte vet vad CS är, eller om jag behöver det och i såfall när, bör jag då avstå längst möjligt (då hade jag iofs inte hellre fått ens en utredning) eller bör jag testa något CS snarast för att sedan hellre sluta med dem om det inte är bra för mig? Eller bör jag vänta till jag kanske får nått jobb förhoppningsvis såsmåningom för att se om jag "blir bättre" då? *snurrig*

Concerta är en medicin som jag aktivt ätit i 4 1/2 år efter ett halvår med ritalina. Jag tycker det finns för och nackdelar.

Fördelar för mig:
-får saker gjort
-Presterar bättre i studierna
-Mindre depressioner (hade c:a 1 depression/månad innan ritalina
-Passar min livsrytm
-Koncentrationssvårigheter nästan helt borta...
Nackdelar
-Oftare torr i munnen

andyl skrev:Concerta är en medicin som jag aktivt ätit i 4 1/2 år efter ett halvår med ritalina.

Var det korttidsverkande Ritalin du tog då, eller i depå-form?
Om det var korttidsverkande, hur upplever du skillnaden med Concerta?

Vad innebär "strukturerad omgivning"? Är det verkligen ett bra/effektivt alternativ till medicin?

Hej!

En bra/strukturerad omgivning kan innebära att man har ett schema på väggen där det står vad man ska göra. Att man har listor som talar om hur man ska städa. Att man har en bra kalender /filofax/handdator där man skriver upp allt. Men om det helt kan ersätta medicin är tveksamt. Tror att det beror på individen, i hur stark grad man har ADHD. Det är nog en kombination av båda som är det optimala.

Men jag ska ju inte stå här och propagera för medicin, när jag inte själv äter Concerta eller liknande. Dock känns det som om medicin kan hjälpa, att det är värt ett försök.

Hälsningar

Lilla Gumman

vetej skrev:Vad innebär "strukturerad omgivning"? Är det verkligen ett bra/effektivt alternativ till medicin?

Jag har i princip inte gjort någonting senaste 1-1,5året, så jag tror att de tänkt som så att jag kanske ska få saker gjorda, somna på nätterna osv när jag får någonting att göra på dagarna.

Å andra sidan sa de att jag skulle säga till direkt om jag deppade ihop igen (hur jag nu skall kunna göra det) och att de då skulle ge mig CS på stört. Deppa ihop brukar jag göra lite nu och då så jag ser det mer som en slump, huruvida jag kommer göra det närmsta månaden eller ej...

Hur mycket behöver jag deppa ihop för att inte skulla fortsätta vänta på att jag kanske-eventuellt-möjligtvis får någon strukturerad förutsägbar sysselsättning såsmåningom om obestämd framtid?

Aspiesmurfen skrev:

andyl skrev:Concerta är en medicin som jag aktivt ätit i 4 1/2 år efter ett halvår med ritalina.

Var det korttidsverkande Ritalin du tog då, eller i depå-form?
Om det var korttidsverkande, hur upplever du skillnaden med Concerta?

Korttidsverkande (hatade att alltid behöva smussla med tabletter i skolan i matsalen), på den tiden var inte concerta berättigad till subvention så då blev det ritalina men jag fick byta så snart vi hade flyttat till gotland. Den passar min dygnsrytm som hand i handske...

Lilla Gumman skrev:En bra/strukturerad omgivning kan innebära att man har ett schema på väggen där det står vad man ska göra. Att man har listor som talar om hur man ska städa. Att man har en bra kalender /filofax/handdator där man skriver upp allt. Men om det helt kan ersätta medicin är tveksamt. Tror att det beror på individen, i hur stark grad man har ADHD. Det är nog en kombination av båda som är det optimala.

Men jag ska ju inte stå här och propagera för medicin, när jag inte själv äter Concerta eller liknande. Dock känns det som om medicin kan hjälpa, att det är värt ett försök.

Aha. Ja dagsschema och bra kalender har jag redan fixat, men jag kommer aldrig ihåg att läsa på det, och när jag minns det så ids jag inte, vilket i förlängning leder till att jag inte gör annat än sitter på nätet bara. Habiliteringen för tekniska hjälpmedel lär jag nog inte få kntakt med innan jul heller, om jag inte ids tjata mig dit i bästa fall.

Jag ringer imorrn och ska be om Concerta eller liknande... varför inte liksom, då får jag iallafall tala med en psykiater förhoppningsvis, psykologen ska jag inte ens träffa förrns efter jul det är skitlänge dit...

MsTibbs skrev:

Lilla Gumman skrev:En bra/strukturerad omgivning kan innebära att man har ett schema på väggen där det står vad man ska göra. Att man har listor som talar om hur man ska städa. Att man har en bra kalender /filofax/handdator där man skriver upp allt. Men om det helt kan ersätta medicin är tveksamt. Tror att det beror på individen, i hur stark grad man har ADHD. Det är nog en kombination av båda som är det optimala.

Men jag ska ju inte stå här och propagera för medicin, när jag inte själv äter Concerta eller liknande. Dock känns det som om medicin kan hjälpa, att det är värt ett försök.

Aha. Ja dagsschema och bra kalender har jag redan fixat, men jag kommer aldrig ihåg att läsa på det, och när jag minns det så ids jag inte, vilket i förlängning leder till att jag inte gör annat än sitter på nätet bara. Habiliteringen för tekniska hjälpmedel lär jag nog inte få kntakt med innan jul heller, om jag inte ids tjata mig dit i bästa fall.

Jag ringer imorrn och ska be om Concerta eller liknande... varför inte liksom, då får jag iallafall tala med en psykiater förhoppningsvis, psykologen ska jag inte ens träffa förrns efter jul det är skitlänge dit...

Jag kan ju säga att jag har försökt med dagsscheman men det funkar inte för mig då jag är en väldigt spontan kille, något som är lite ovanligt kanske om man har AS. Concertan är dessutom mindre stöldbegärlig än ritalina då ritalinan är såpass känd i missbrukarkretsar. (Hörde av en kille på ett hostel i italien att en av hans kompisar brukade snorta sina ritalina tabletter. Sedan är det längre tid för att få ritalina då den kräver licens från läkemedelsverket medans concertan inte kräver licens..
Concertan är mer missbrukssäker också än ritalinan då den inte går att dela...

Concerta går visst att dela. Finns massor av info om man söker på nätet. Många försöker bli på vad de än kan komma över.

Conserta fungerade för mig till viss del som antidepressivt. Men jag tyckte nackdelarna övervägde. Törstig hela tiden, torr i munnen och faktiskt lite "tjackig", dvs lite svettig, stissig och stressad. Svårt att sova. Fick väl mer gjort pga ökad energi men var precis lika trött i huvudet hela tiden..

Jag har snackat nu och kommer få möte på psyk, där vi ska gå igenom om och i så fall vilken sorts medicinering som passar mig. Det blir bra detta. Men tydligen hjälper det på att tjata litet.

Det är just det med muntorrhet som är jobbigast, speciellt när man har kysst en tjej ganska länge och upptäcker att munnen är torr som sandpapper (irriterande), det räcker med några min... Så det är jättejobbigt när man som jag har en tjej på g o man kommer till kyssandet...

Men tycker ni som tar concerta att det hjälper mot PROBLEMET? Inte bara gör så att det är lite lättare att hantera? Jag kanske inte är den rätta patienttypen för den här medicinen?

Jag vill tala med någon så att jag vet vad som gäller. Kanske är jag en sån som passar bättre utan/med annan medicin. Men ändå; det är vad jag vill ha utrett. Oavsett om jag får meds elelr inte så vill jag veta varför det blev så i just mitt fall.

Vet inte om det kan hjälpa dig på något vis, men en tjej på Attention-forum har skrivit dagbok om hennes upplevelser av Concerta.
http://attention-riks.org/forum/viewtopic.php?t=3695

Det verkar som om Concerta verkar väldigt individuellt, vad jag har läst... en del får hundra biverkningar, medans andra bara mår bra.

Själv testade jag Strattera, en adhd-medicin utan CS - det finns något slags dagboksliknande på min blogg om det - slutade med dem när jag fick konstiga självmordstankar i mitt huvud, som inte kom från MIG (mitt hjärta och min själ) - väldigt obehagligt...men jag har ju en tendens att bara ta till mig alla biverkningar, vilken med jag än äter - förutom penicillin...

Tyvärr så är det väl så, att du får ge dig in i experiments-världen och testa dig fram och försöka hitta något du kanske mår bra av.

Lycka till

andyl skrev:Concerta är en medicin som jag aktivt ätit i 4 1/2 år efter ett halvår med ritalina. Jag tycker det finns för och nackdelar.

Fördelar för mig:
-får saker gjort
-Presterar bättre i studierna
-Mindre depressioner (hade c:a 1 depression/månad innan ritalina
-Passar min livsrytm
-Koncentrationssvårigheter nästan helt borta...
Nackdelar
-Oftare torr i munnen

Concerta tror jag skulle passa mig. Är det svårt att få detta utskrivet?

maxholm skrev:Concerta tror jag skulle passa mig. Är det svårt att få detta utskrivet?

Nej, det borde inte vara svårt om du har någon uppmärksamhetsdiagnos som ADD, ADHD eller det gamla DAMP. Utan någon diagnos så tror jag det är svårt. Privatpraktiserande kan oftast få avslag på att skriva ut.

Har dock hört att depå-preparaten med metylfenidat ska få skrivas ut även av vanliga psykiater, och inte bara de som har behörighet.
Detta ska tydligen träda i kraft kommande år eller om två år, men det är bara vad jag har hört.

Hej!

Concerta gör att jag känner mig pigg och får mer energi. Jag vill jobba massor på kolonilotten, har svårt att vara hemma och ta det lugnt när solen skiner. Förra året satt jag mycket på kolonilotten, orkade inte jobba och tyckte det var motigt att åka dit. Nu åker jag gärna dit och jobbar till orken säger ifrån eller till jag måste plocka ihop och åka hem.

Enligt psyk här är det stränga regler på Concerta, lika för alla. Man måste lösa ut meidicinen på Apoteket, och går sedan till psyk och lämnar den till en sköterska där. Sedan får man tabletter för en vecka, antingen i påse eller i dosett om man har en sån med sig. I samband med detta kollar de blodtrycket och vikten. Varannan vecka får jag kissa i en mugg. En gång i månaden får jag gå till labbet och ta prover. När jag har hittat rätt dos (är uppe i 54 mg och tror det räcker) och ätit det tillräckligt länge kan jag få ApoDos på Apoteket för två veckor.

Föräldrar till barn får hämta ut medicin utan några större restriktioner. I vissa delar av landet får personer med ADHD hämta burkarna själva och ta hand om sin medicin.

Varför är det såna stränga restriktioner i vissa delar av landet men inte i andra? Visst, Concerta innehåller amfetamin. Det går att sälja. Knarkare kan dela på kapslarna och få ut pulvret som de sedan kan bli höga på. Men det måste väl finnas gränser. Jag har aldrig knarkat och aldrig varit i närheten av att bli alkoholist.

Sköterskorna på psyk har öppet mellan 10 och 12 måndag till fredag. De vill helst att jag hämtar ut medicinen på samma dag jämt, så jag har bestämt onsdagar. Men om jag inte kan hämta ut medicinen en onsdag för att jag ska göra något särskilt kan jag få hämta den en torsdag i stället. En gång i månaden får jag hämta ut medicin som ska räcka i en månad. Ibland finns det ingen medicin på apoteket när jag ska ha den, så jag får hämta den annan dag och gå och lämna in till psyk.

Hälsningar

Lilla Gumman

Vad i helvete? Vad är det mer jag inte hade en aning om?

Jag tar Concerta och anförtros den som vilken annan medicin som helst, och utan kissprov. Vet inte vad jag ska ta mig till för att få en livsduglig kropp annat än prova CS. Ändå vet jag inte om jag skulle ha stått ut, om det hade kostat mig att bli så här kränkt.
Och oprovocerat. Inte fan skulle det ha hjälpt om de hade sagt "lika för alla". Åiminstone för min del hade jag mindre svårligen kunnat ta det om jag verkligen hade knarkat - ändå kan jag tänka mig att det kunde ha varit känsligt nog, med tanke på självmedicineringsaspekt, att man kanske har tagit ansvaret för sig själv när och i den mån man fick en ärlig chans till det, och sådant, som man säkert inte kan utgå ifrån att man får respekt för i en kultur där alla ska se ner på en.
Men kränkning utan ens den anledningen - nej, det har väl aldrig en NPF:are upplevt nog av redan.

Hej!

Jag har tagit mina mediciner självständigt sen jag var typ 18 år eller nåt (fyller 34 om knappt en månad). Men Concerta är ju narkotikaklassad. Då kan man inte få ha hur mycket medicin som helst hemma. Man kan ju börja knarka. Eller sälja. Tror jag psyk tänker.

Som tur är åker jag aldrig bort längre än 5-6 dagar i sträck. När jag får ApoDos (vet inte när) kan jag hämta ut medicin för två veckor. Receptet kan inte skickas till apoteket via datorn eftersom det är narkotikaklassat, utan jag måste hämta receptet på psyk. Så det blir väl ett rännande på psyk i alla fall.

I början var det jobbigt att ränna till psyk för att få medicin. Nu har jag vant mig. Dock känns det ibland en aning frusterande att behöva åka till psyk och hämta medicin när jag har mycket annat att göra. Dessutom finns ju inte alltid medicinen på Apoteket, och jag måste bestämma en ny dag då jag hämtar medicinen på Apoteket och lämnar in den på psyk.

Hälsningar

Lilla Gumman

Ja, du verkar ju lugn och stabil. Synd bara att inte alla är det. Jag tror generellt att den här mentaliteten står i fruktansvärd motsättning mot det man tar medicinen för.
Så glömde jag kommentera allt detta kattrakande man läggs på, plus extra för att vårdinstansernas interna kommunikation inte funkar, vilket den mycket ofta inte gör. Jag har sett en glimt av vad det kan innebära för folk. De jag tänker på hade inte klarat sig utan att slita ut sina närstående. Vårdapparaten har heller inte tagit någon hänsyn till barn att ta hand om (som andra myndigheter då kan ifrågasätta om man borde få ha hand om), jobb att sköta eller dylikt.
Och alla med NPF har inte vare sig krafter att ta av eller närstående att slita ut...

Vad tusan?! Jag har fått hämta mina concerta själv utan några alls bekymmer eller frågor. Har inte gjort några tester förutom svarat på 300 ja/nej-frågor en enda gång hos sjuksköterskan + vägt mig där.

Hej!

Jag skrev detta därför att jag vet åtminstone en som får ha pillerburken hemma, hon bor i ett annat landsting. Därför undrade jag.

Jag bor i Ludvika, det vet säkert de flesta. Så jag undrar om det är samma regler i hela landstinget Dalarna, eller om det är bara i Ludvika?

Vår kompis som har en dotter som har ADHD har en gång sagt att det säkert är sådana regler därför att det är vuxna handikappade det gäller. Jag vet i alla fall fler i Ludvika som kommer och hämtar medicin på psyk. De har medicinen i lådor med namn på. Är min medicin slut på Apoteket kan jag få låna av någon annan, och sedan lämna tillbaka när min medicin kommer.

Hur är det med er, skickas receptet via datorn eller måste ni hämta ut en gul receptlapp hos doktorn? Får ni hämta ut medicin för en månad i taget?

Jag har fattat det som att jag får träffa sköterskorna en gång i veckan under de första månaderna, så att jag kan rapportera om biverkingar och rätt dos ställas in. När rätt dos är inställd och jag har ätit den dosen ett tag slipper jag åka dit en gång i veckan. Bara åka dit och göra kissprov ibland.

Jag begriper inte varför jag som alltid är så skötsam ska få ApoDos så småningom. Jag trodde ApoDos bara var för handikappade och gamla som inte kommer ihåg att ta medicinen eller inte vet hur många piller de ska ta vid vilket tillfälle. Eller om man har så många olika sorters medicin att det kan bli rörigt. Men jag har bara hört om ApoDos en gång, när jag först träffade psykläkaren.

Ska träffa psykläkaren igen på onsdag klockan 13. Först hämta ut medicin på psyk, åker dit vid tiotiden. Sedan hem och börja laga lunch, och så tillbaka till psyk igen. Som tur är har jag bara ett par minuters cykelväg till psyk.

Jag är glad att jag inte har ett riktigt jobb, utan bara går på Textilgruppen inom daglig verksamhet torsdagar och fredagar på förmiddagen. Hade jag haft ett jobb ... ja, då hade jag förlorat arbetsinkomst på förmiddagen en dag i veckan.

Hälsningar

Lilla Gumman

Hej!

MsTibbs: 300 ja/nej-frågor? Det har jag aldrig hört talas om. Habiliteringen pratade med mig, jag fick själv säga varför jag trodde att jag hade ADHD, plus att jag fick fylla i några olika självskattningstest av den typ som man ser i tidningar. På psyk fick jag fylla i ännu ett självskattningstest.

Sist jag hämtade ut medicin fick jag fylla i självskattningstestet igen och skriva upp de förbättringar som jag upplever av medicinen.

Hälsningar

Lilla Gumman