AS och bostadssökande?
80 inlägg
• Sida 2 av 4 • 1, 2, 3, 4
"Absolut inte" är så fel det kan bli, snarare har du absolut rätt att få hjälp.
Kan du visa att du har behov av stöd har du rätt till särskilt boende enligt LSS. Aspergerdiagnosen placerar oss i personkretsen, och vi har rätt att söka alla insatser som ingår i LSS, och att få vårt faktiska behov seriöst utrett (det är där det kan brista...).
Hur pass bra man har klarat att ha boende av egen kraft förut behöver ju faktiskt inte säga så mycket om det egentliga behovet. Att man må ha verkat "fixa allt" själv kan ju t ex ha varit till priset att man sedan alltid är utmattad 7/24, och det ska man ju inte behöva vara.
Så utrymmet för att ha behov av och rätt till den hjälp som ingår att kunna få i ett serviceboende måste bedömas tämligen frikostigt när det gäller aspergare.
Fast det fattar ju inte alltid de som ska bedöma. Ser vi friska ut just på mötet med dem på kontoret är det ju så vi alltid mår...
Kan du visa att du har behov av stöd har du rätt till särskilt boende enligt LSS. Aspergerdiagnosen placerar oss i personkretsen, och vi har rätt att söka alla insatser som ingår i LSS, och att få vårt faktiska behov seriöst utrett (det är där det kan brista...).
Hur pass bra man har klarat att ha boende av egen kraft förut behöver ju faktiskt inte säga så mycket om det egentliga behovet. Att man må ha verkat "fixa allt" själv kan ju t ex ha varit till priset att man sedan alltid är utmattad 7/24, och det ska man ju inte behöva vara.
Så utrymmet för att ha behov av och rätt till den hjälp som ingår att kunna få i ett serviceboende måste bedömas tämligen frikostigt när det gäller aspergare.
Fast det fattar ju inte alltid de som ska bedöma. Ser vi friska ut just på mötet med dem på kontoret är det ju så vi alltid mår...
Firkraag skrev:Vet att min LSS handläggare har satt upp mig på väntelistan för en F100 lägenhet i Göteborg, den fungerar iaf så att man får en normal lägenhet på andrahandskontrakt. klarar man då av att betala hyran, å sköta sig i 18 månader så får man förstahandskontrakt. Vet inte om det finns något liknande annanstans i landet.
Detta låter intressant, är det en vanlig hyresrätt eller serviceanpassad bostad?
opteron skrev:Firkraag skrev:Vet att min LSS handläggare har satt upp mig på väntelistan för en F100 lägenhet i Göteborg, den fungerar iaf så att man får en normal lägenhet på andrahandskontrakt. klarar man då av att betala hyran, å sköta sig i 18 månader så får man förstahandskontrakt. Vet inte om det finns något liknande annanstans i landet.
Detta låter intressant, är det en vanlig hyresrätt eller serviceanpassad bostad?
Det är för personer som anses klara av en helt vanlig lägenhet, så det är en hyresrätt. Man har dock ett bostöd som kommer en gång i veckan för att kolla läget.
http://www5.goteborg.se/prod/fastighets ... enDocument
Pemer skrev: och vi har rätt att söka alla insatser som ingår i LSS, och att få vårt faktiska behov seriöst utrett (det är där det kan brista...).
Hur pass bra man har klarat att ha boende av egen kraft förut behöver ju faktiskt inte säga så mycket om det egentliga behovet. Att man må ha verkat "fixa allt" själv kan ju t ex ha varit till priset att man sedan alltid är utmattad 7/24, och det ska man ju inte behöva vara.
Det är väl lite så det är. Känns som att allt vardagligt tar orimligt mycket energi sett till mängden energi jag har att förfoga över.
Firkraag skrev:Det är för personer som anses klara av en helt vanlig lägenhet, så det är en hyresrätt. Man har dock ett bostöd som kommer en gång i veckan för att kolla läget.
http://www5.goteborg.se/prod/fastighets ... enDocument
Moggy, om du ansöker om boendestöd och du tror att det räcker eller är lagom mycket, så tas besluten om godkännande och ev. avgift årsvis. Om du får godkänt och du får hjälp av boendestödjarna i kommunen, så kan de antingen hjälpa dig med att lägga in ansökningar till de olika hyresvärdarna i staden där du bor, eller följa med om du måste anmäla dig direkt på kontoret för t.ex. kommunens bostadskö. De har också tumme med vad du kan söka för bostadslösningar i kommunal regi.
Dessutom gäller att det är du som person som får hjälp av boendestödet, så även om du flyttar så behåller du hjälpen (du kanske får byta själva boendestödjaren om de är uppdelade områdesvis).
Jag har hjälp av boendestödet, men bor i en egen hyreslägenhet utan koppling till kommunens socialnämnd, och det fungerar jättebra för mig. Trots att alla i min närhet vill att jag skall få besök av dem oftare, så är det jag som bestämmer, och jag vill inte att de kommer oftare än två gånger i veckan. Du har alltså egen makt över ditt liv och den hjälp du vill ha, familj eller vårdgivare kan inte styra över hur ditt boendestöd fungerar. Jag kan också anpassa hjälpen efter behov. Vissa saker behöver jag alltid hjälp med, t.ex. att handla i snabbköpet, men om det uppstår ett akut behov så får jag snabb hjälp med det istället. Jag har också fått hjälp att ta mig till och från tåget under julaftnar och andra religiösa och publika helvetesdagar.
Moggy skrev:opteron skrev:Nej, absolut inte, är snarare väldigt svårt att få lägenhet som Aspergare särskilt om man är arbetslös.
Däremot kan du hamna på enskilda Aspergerlägenheter via LSS men det är inte du som äger lägenheten utan det är något behandlingshem eller liknande som hyr ut den till dig.
Det är bostäder anpassade för funktionshindrade, men lägenheter via bostadsbolag kan dock vara väldigt svårt att få om man inte känner privata hyresväärdar.
Hmmmm. Jag har ju en för dyr lägenhet nu för att soc ska vara villig att pejja för den, om det nu blir så att jag hamnar där.
Inte lätt att hitta ny lägenhet här heller.
Jag har också för dyr lägenhet enligt sociala för att de fortsättningsvis ska betala hela hyran. Bor i en tvåa som kostar 5200 i månaden och de vill bara betala 4800 och menar att jag ska ta av mitt existensminimum och lägga mellanskillnaden på hyran. Har Aspergers och har sökt sjukersättning men inte fått beviljat det och kan därför inte ansöka om bostadstillägg. Hyran är egentligen billig med tanke på vad de flesta tvåor kostar både centralt och mera avsides där jag bor. Ser det som en smygvräkning då hyran höjs med cirka 150 kronor varje år.
Om man hela sitt liv bott i egen lägenhet med första hands kontrakt och klarar av det så verkar det helt absurt att behöva söka någon form av LSS boende som man inte behöver, på grund av ekonomiska skäl när det står folk som behöver sådana boenden i kö. Det måste ju bli dyrare för staten och i sista hand kommunen då en sådan plats lär kosta ännu mer än 4800 i månaden och då jag inte har någon annan ersättning än socialbidrag behöver jag ju fortfarande pengar till mat med mera varje månad.
Mariette
Mariette skrev:Om man hela sitt liv bott i egen lägenhet med första hands kontrakt och klarar av det så verkar det helt absurt att behöva söka någon form av LSS boende som man inte behöver, på grund av ekonomiska skäl när det står folk som behöver sådana boenden i kö. Det måste ju bli dyrare för staten och i sista hand kommunen då en sådan plats lär kosta ännu mer än 4800 i månaden och då jag inte har någon annan ersättning än socialbidrag behöver jag ju fortfarande pengar till mat med mera varje månad.
Ja, precis! LSS-boenden brukar kosta betydligt mer. Att hellre ta den kostnaden från det gissningsvis redan ansträngda LSS-kontot än att lägga till några ynkliga hundralappar för att slippa den, är väl närmast kriminellt korkat.
Jag har sökt boende samt boendestöd via LSS och har blivit nekad med motivationen att 'jag inte har uttömt alla möjligheter att ordna det på annat sätt' (de säger åt mig att söka andrahandsboende). Jag har dokumenterade problem med igångsättning och sociala problem, något som inte har beaktats i utslaget.
Handläggaren har utgått från socialtjänstlagen enbart och inte LSS. Hon påstår att LSS endast gäller servicebostäder och gruppboenden (båda med personal tillgänglig 24/7). Knappast så självständigt som lagarna vill få det till va?
Jag har tom påpekat att lagen alltid trumfar ev. lokala föreskrifter och rekommendationer men det fick jag inget gehör på heller.
Och här sitter jag och känner mig kränkt, åsidåsatt och ignorerad gällande de behov jag har och ser ingen möjlighet till att leva ett värdigt liv eller klara av den struktur som krävs på tex. en arbetsplats eftersom min personliga plattform är för svag.
Handläggaren har utgått från socialtjänstlagen enbart och inte LSS. Hon påstår att LSS endast gäller servicebostäder och gruppboenden (båda med personal tillgänglig 24/7). Knappast så självständigt som lagarna vill få det till va?
Jag har tom påpekat att lagen alltid trumfar ev. lokala föreskrifter och rekommendationer men det fick jag inget gehör på heller.
Och här sitter jag och känner mig kränkt, åsidåsatt och ignorerad gällande de behov jag har och ser ingen möjlighet till att leva ett värdigt liv eller klara av den struktur som krävs på tex. en arbetsplats eftersom min personliga plattform är för svag.
F100-lägenheter förväntas bli en permanent insats inom Göteborg, sedan försöksverksamheten föll väl ut. Det är en vanlig lägenhet med rätt till boendestöd. Det är en lokal lösning som tagits fram inom Göteborg och inte en insats som finns lagstadgad, även om insatserna ges genom SoL, så det finns bara lokalt i Göteborg.Firkraag skrev:Vet att min LSS handläggare har satt upp mig på väntelistan för en F100 lägenhet i Göteborg, den fungerar iaf så att man får en normal lägenhet på andrahandskontrakt. klarar man då av att betala hyran, å sköta sig i 18 månader så får man förstahandskontrakt. Vet inte om det finns något liknande annanstans i landet.
Vi har även bokat in möte med boplaneraren på socialkontoret, får se vad han/hon har att säga.
Så visst finns det möjligheter till hjälp.
F100 tycker jag är ett mycket bra exempel på när beslutsfattare inte stirrar sig fyrkantiga på lagstiftningen, utan ser behovet och tar fram lösningar utifrån dessa med stöd från befintlig lagstiftning.
De flesta personer med asperger som jag känner bor annars i egna lägenheter, en del har boendestöd.
Firkraag skrev:Vet att min LSS handläggare har satt upp mig på väntelistan för en F100 lägenhet i Göteborg, den fungerar iaf så att man får en normal lägenhet på andrahandskontrakt. klarar man då av att betala hyran, å sköta sig i 18 månader så får man förstahandskontrakt. Vet inte om det finns något liknande annanstans i landet.
Jag tycker att det låter diskriminerande. Varför skall vi behöva kollas upp så där och få börja med ett andrahandskontrakt? Varför skulle inte personer med AS vara betrodda att klara en lägenhet? Är det verkligen tillåtet av dem att diskriminera på detta vis?
Jag bor i en vanlig hyresrätt som jag fick på helt vanligt vis utan att uppge några diagnoser och som var förstahandskontrakt redan från början. Därefter skaffade jag mig boendestöd.
Heliora skrev:Jag tycker att det låter diskriminerande. Varför skall vi behöva kollas upp så där och få börja med ett andrahandskontrakt? Varför skulle inte personer med AS vara betrodda att klara en lägenhet? Är det verkligen tillåtet av dem att diskriminera på detta vis?
Jag bor i en vanlig hyresrätt som jag fick på helt vanligt vis utan att uppge några diagnoser och som var förstahandskontrakt redan från början. Därefter skaffade jag mig boendestöd.
Diskriminering på bostadsmarknaden finns tyvärr, och är till stor del tillåten. Även vissa invandrare har svårt att få bostäder, på grund av att man tror att alla invandrare är stökiga vilket inte stämmer. Svenska rasister har målat upp den bilden och då hjärntvättas vissa hyresvärdar och då får de som sköter sig även lida, särskilt när man läser SD 2010 överallt osv.
Med funktionshindrade så anser man att dom kanske inte kommer klara av att sköta sig själva, däremed kanske inte betala för sin hyra heller, eller att dom kommer vara ljudkänsliga som vi sett i ett par trådar.
r00t skrev:Jag har sökt boende samt boendestöd via LSS och har blivit nekad med motivationen att 'jag inte har uttömt alla möjligheter att ordna det på annat sätt' (de säger åt mig att söka andrahandsboende). Jag har dokumenterade problem med igångsättning och sociala problem, något som inte har beaktats i utslaget.
Handläggaren har utgått från socialtjänstlagen enbart och inte LSS. Hon påstår att LSS endast gäller servicebostäder och gruppboenden (båda med personal tillgänglig 24/7). Knappast så självständigt som lagarna vill få det till va?
Jag har tom påpekat att lagen alltid trumfar ev. lokala föreskrifter och rekommendationer men det fick jag inget gehör på heller.
Och här sitter jag och känner mig kränkt, åsidåsatt och ignorerad gällande de behov jag har och ser ingen möjlighet till att leva ett värdigt liv eller klara av den struktur som krävs på tex. en arbetsplats eftersom min personliga plattform är för svag.
Det är ju just med de dokumenterade svårigheter du redan har visat på, som servicebostad ska vara ett alternativ. En helt vanlig lägenhet med tillgång till service i precis den grad ni kommer överens om, utifrån ditt behov. Har du Aspergerdiagnos och således omfattas av LSS, och kan visa på dina svårigheter, så ingår du i just den målgrupp som servicebostad är tänkt för. Vad sjutton har en del kommuner för uppfattning om det här egentligen?
Det ska finnas personal tillgänglig 24/7, och en viss skola av utredare har fått för sig att det innebär att varje sökande måste ha behov av stöd och vård 24/7, men det är inte vad man har menat i lagstiftningen, och länsstyrelserna har redan yttrat i en broschyr (pdf-fil) med vägledande citat om olika delar av LSS att det inte finns stöd i lagen för den uppfattningen, och då är det gruppbostad de talar om. I ett serviceboende är det givetvis än mindre något såpass omfattande behov man ska ha. Det är ju just en förmedlad bostad med tillgång till regelbundet stöd, som inte är större än att man anses kunna klara sig själv mellan stödpassen.
Dessutom kan man ju fråga sig hur många aspergare som bor i Asperger-serviceboenden enligt LSS som har behov av vård och stöd dygnet runt, och annars skulle kastas ut om det faktiskt vore en regel att man ska ha så stort behov. Min egen LSS-handläggare har försökt dra den valsen med mig, men det är ju inte bara jag som skulle åka ut med den synen, utan alla boende här.
Att flera av dem må se mer funktionshindrade ut utåt är den enda skillnaden, det är ju inte så att de måste hjälpas i säng på nätterna, ha tillsyn några gånger under natten och hjälpas upp på morgnarna mer än jag. Men det går jäkligt bra att börja rabbla upp en massa till synes kloka argument för hur lite hjälp man tycker någon verkar ha behov av om man tycker han ser normal nog ut. (Och för att man tar för givet att han inte kan något själv och ska svälja vad som helst som man påstår...)
Heliora skrev:Firkraag skrev:Vet att min LSS handläggare har satt upp mig på väntelistan för en F100 lägenhet i Göteborg, den fungerar iaf så att man får en normal lägenhet på andrahandskontrakt. klarar man då av att betala hyran, å sköta sig i 18 månader så får man förstahandskontrakt. Vet inte om det finns något liknande annanstans i landet.
Jag tycker att det låter diskriminerande. Varför skall vi behöva kollas upp så där och få börja med ett andrahandskontrakt? Varför skulle inte personer med AS vara betrodda att klara en lägenhet? Är det verkligen tillåtet av dem att diskriminera på detta vis?
Jag bor i en vanlig hyresrätt som jag fick på helt vanligt vis utan att uppge några diagnoser och som var förstahandskontrakt redan från början. Därefter skaffade jag mig boendestöd.
Ja, du var ju uppenbarligen i position att kunna söka och skaffa bostad av egen kraft på den ordinarie marknaden. Alla sådana här varianter är ju tänkta som stöd för de av oss som faktiskt står utanför den reguljära bostadsmarknaden och är körda där, och därför behöver hjälp, och behöver den hjälpen just på grund av våra tillkortakommanden.
Bostadsmarknaden är väl heller inte riktigt densamma idag som den var när vi som är i din eller min ålder kom ut i vuxenlivet, så idag är det knappast överlag lika enkelt för någon sådan som oss att hitta lägenhet av egen kraft. Dessutom visste väl inte heller du något om någon som helst diagnos vid den tiden, utan har ansökt om det boendestöd du har först mycket längre fram, sedan du väl fick dina diagnoser. Och det är ju en helt annan sak för någon med diagnos att ta sig ut på bostadsmarknaden, särskilt som den ser ut idag.
opteron skrev:Med funktionshindrade så anser man att dom kanske inte kommer klara av att sköta sig själva, däremed kanske inte betala för sin hyra heller, eller att dom kommer vara ljudkänsliga som vi sett i ett par trådar.
Ja, om man går ut med diagnosen och berättar om alla sina problem så är det väl självklart att bostadsföretag blir misstänksamma. Om man inte går ut med diagnosen blir det mycket enklare att hitta bostad, och utan några diskriminerande regler.
Få en bostad?
En del tex missbrukare eller de som kommer ut från fängelset kan få provlägenheter eller jourlägenhet så vad har de med psykiska funktionshinder för andra möjligheter än LSS att få en egen bostad?
Såg något program på tv om hemlösa som får provlägenheter som kommunen fixar och står för 1:a handskontraktet och klarar man av att bo själv och sköta sig så får man ta över kontraktet (tror det va så).
Såg något program på tv om hemlösa som får provlägenheter som kommunen fixar och står för 1:a handskontraktet och klarar man av att bo själv och sköta sig så får man ta över kontraktet (tror det va så).
Hur gammal är du csharp?
Om du är under 18 och av någon anledning (t.ex. om relationen är dålig) inte kan bo hos dina föräldrar så kan du få en s.k. försökslägenhet av soc. En tjej jag känner fick en sån lägenhet när hon var 16 eftersom hon inte klarade av att bo med sina föräldrar pga att pappan var alkoholist och mamman religiös fanatiker.
Jag tror att du även kan få en sån lägenhet om du är över 18 och studerar på gymnasiet, eftersom föräldrarna då fortfarande har försörjningsplikt. Jag är dock inte säker.
Som oberoende vuxen är det nog svårare. Då är det nog tyvärr andrahandsmarknaden som gäller om du inte kan få ett förstahandskontrakt.
Om du är under 18 och av någon anledning (t.ex. om relationen är dålig) inte kan bo hos dina föräldrar så kan du få en s.k. försökslägenhet av soc. En tjej jag känner fick en sån lägenhet när hon var 16 eftersom hon inte klarade av att bo med sina föräldrar pga att pappan var alkoholist och mamman religiös fanatiker.
Jag tror att du även kan få en sån lägenhet om du är över 18 och studerar på gymnasiet, eftersom föräldrarna då fortfarande har försörjningsplikt. Jag är dock inte säker.
Som oberoende vuxen är det nog svårare. Då är det nog tyvärr andrahandsmarknaden som gäller om du inte kan få ett förstahandskontrakt.
Inte om du har arbete. Då kan du bara glömma att de hjälper dig. Då är det tio år av runtharvande på andrahandsmarknaden.
Alla lägenhetsinnehavare, bostadsmarknadsaktörer och banker tjänar på bostadsbristen. Alltså är ingen intresserad av att göra något åt den. Utom de som saknar bostad och alltså är dem som är maktlösa i detta sammanhang.
Edit: Finanspolitker uttrycker en allt större oro över hushållens växande skuldbörda. Från mitt perspektiv är den en naturlig effekt av bostadsbristen och de stigande priser som följer.
Alla lägenhetsinnehavare, bostadsmarknadsaktörer och banker tjänar på bostadsbristen. Alltså är ingen intresserad av att göra något åt den. Utom de som saknar bostad och alltså är dem som är maktlösa i detta sammanhang.
Edit: Finanspolitker uttrycker en allt större oro över hushållens växande skuldbörda. Från mitt perspektiv är den en naturlig effekt av bostadsbristen och de stigande priser som följer.
Kan du tänka dig att lämna Stockholm?
Den akuta bostadsbristen är mest ett storstadsproblem och det finns gott om orter ute i landsorten där arbetsmarknaden är god, samtidigt som det finns gott om bostäder.
Här, där jag bor skriks det t.ex. om "fruktansvärd" bostadsbrist på grund av kötider på 1,5-2 år för ett förstahandskontrakt, vilket jag har förstått måste vara ett hån mot er stockholmare.
Jag menar även om du har familj och vänner i stockholm, så finns det ju inget som hindrar dig från att åka och besöka dom på helgerna, ävn om du t.ex. bor i Norrköping, eller Örebro, som ju trots allt inte ligger så långt från huvudstaden.
Vet dock inte har dina as-relaterade behov av trygghet/liknande ser ut, så därför vill jag inte säga för mycket.
Den akuta bostadsbristen är mest ett storstadsproblem och det finns gott om orter ute i landsorten där arbetsmarknaden är god, samtidigt som det finns gott om bostäder.
Här, där jag bor skriks det t.ex. om "fruktansvärd" bostadsbrist på grund av kötider på 1,5-2 år för ett förstahandskontrakt, vilket jag har förstått måste vara ett hån mot er stockholmare.
Jag menar även om du har familj och vänner i stockholm, så finns det ju inget som hindrar dig från att åka och besöka dom på helgerna, ävn om du t.ex. bor i Norrköping, eller Örebro, som ju trots allt inte ligger så långt från huvudstaden.
Vet dock inte har dina as-relaterade behov av trygghet/liknande ser ut, så därför vill jag inte säga för mycket.
Återgå till Övriga Aspergerfrågor