Det beror på hur nära personen står mig, eller om jag känner igen en tragedi som inträffar p g a egna erfarenheter.

Jag känner nästan inget när någon släkting dör. Jag undrar varför och sådär men det finns liksom inget. Har ingen direkt empati eller sympati heller. Blir varken glad eller ledsen när nåt bra/dåligt händer mina vänner.
Man är väl apart.

När min farmor och morfar dog kände jag inget speciellt, men så stod jag inte speciellt nära någon av dem. De var mest människor man träffade ett antal gånger per år.

Skulle min mamma eller pappa dö däremot skulle hela min värld rämna..jag skulle nog inte överleva.

Fenren skrev:jag reagerar inte speciellt mycket på 'tragiska' och i andras ögon hemska händelser

Samma här. Visst kan jag känna att händelser som t.ex. en stor flygolycka med många döda eller en skolmassaker är något hemskt men jag har lite svårt att känna direkt medlidande. Däremot så är det värre med tradgedier inom familjen, då blir det ordentligt jobbigt. Detta kanske i konbination med att jag har en ganska orolig personlighet.