En av mina nyaste samlingar är kölapparna jag tar när jag ska hämta ut medicin på apoteket. För tillfället inskränker sig samlingen endast till de kölappar som jag använt personligen. Jag har nummer - 008, 133, 149, 159, 167, 183, 200, 208, 211, 224 i två exemplar, 245, 255, 260, 261, 293, 295, 323, 358 och 359.

Jag har funderat på att skaffa ett album som jag kan ta med mig så att jag kan sätta in dem direkt.


En annan samling består av de morrhår som katten tappar och som jag hittar här och var i lägenheten. De lägger jag i en liten sexkantig pappask.

atoms skrev:En av mina nyaste samlingar är kölapparna jag tar när jag ska hämta ut medicin på apoteket. För tillfället inskränker sig samlingen endast till de kölappar som jag använt personligen. Jag har nummer - 008, 133, 149, 159, 167, 183, 200, 208, 211, 224 i två exemplar, 245, 255, 260, 261, 293, 295, 323, 358 och 359.

Kul samling!

"224 i två exemplar"

Hmm...
Predikament! Ska man i det läget slänga en för att inte störa rytmen i en kommande full nummerserie, eller starta en ny samling för dubletter?

Vet inte om jag kvalificerar mig som samlare, för mig handlar det inte om antal eller att samla saker på hög, men jag vill ha mer av det som intresserar mig och prioriterar kvalitet före kvantitet.

Elektroniskt skräp har en tendens att anrikas hos mig.
Annars är det verktyg jag brinner för. Hittar jag något som saknas i min "lilla verkstad" så är köpbegäret stort

ufo skrev:Elektroniskt skräp har en tendens att anrikas hos mig.
Annars är det verktyg jag brinner för. Hittar jag något som saknas i min "lilla verkstad" så är köpbegäret stort

Anrikas; hur menar du egentligen?

(det kan betyda att koncentreras men används väl mestadels för att beskriva vad som händer med malm när den tas om hand)

atoms skrev:Anrikas; hur menar du egentligen?

(det kan betyda att koncentreras men används väl mestadels för att beskriva vad som händer med malm när den tas om hand)

Ja ungefär som med malmen.
Det börjar med en massa dåligt/icke fungerande pryttlar som man demonterar för att spara "bra och ha grejorna", och återvinna det oanvändbara.

Hej!

KrigarSjäl skrev:Skräck är skönlitteratur.

Jag har för mig att det förr fanns något som hette DAST på biblioteken. All skönlitterattur hamnade på Hce men deckare, skräckböcker och liknande blev klassificerade som DAST. Numera tror jag det är en svart prick på böckerna.

Och ja, jag retas nog lite med herr KrigarSjäl men jag tycker nog att skönlitteratur är romaner, påhittade historier som inte är fyllda av mord eller skräck.

Hälsningar

Lilla Gumman

Lilla Gumman skrev:Och ja, jag retas nog lite med herr KrigarSjäl men jag tycker nog att skönlitteratur är romaner, påhittade historier som inte är fyllda av mord eller skräck.

H. P. Lovecraft återfinns bland skönlitteraturen och han anses ju vara en Skräckens klassiker. Uppdelning och genreindelning av skönlitteratur är väl något som sker i boklådeledet fast senaste gången jag var i en bokhandel hittade jag en non-fiction bland fiction. Jag sa inget - jag köpte den.

Lilla Gumman skrev:Jag har för mig att det förr fanns något som hette DAST på biblioteken. All skönlitterattur hamnade på Hce men deckare, skräckböcker och liknande blev klassificerade som DAST. Numera tror jag det är en svart prick på böckerna.

DAST=Deckare, Agentromaner, Science fiction, Thrillers

OT

Skönlitteratur är väl allt som är påhittat oavsett vad det handlar om?

http://www.ne.se/sk%C3%B6nlitteratur

skönlitteratur, litteratur skriven med konstnärliga ambitioner: poesi, dramatik, fiktionsprosa, essäistik m.m. Motsats: facklitteratur.

Och här har vi wikiförklaringen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%B6nlitteratur

/OT

Ordet "Skönlitteratur" har motstridiga definitioner. (i alla fall i dagligt tal)

Böcker, dvd-filmer (och teve-serier på dvd), småprylar, en viss sorts blommor, kryddor, japanskt papper.
Dvd är egentligen mer så att jag har svårt att följa serier, samt det att jag behöver titta på en film flera gånger innan jag fått hela sammanhanget klart för mig. Jag ser gärna detaljerna i en handling först och sedan det stora sammanhanget. Alltså se film tre till fyra gånger innan det är klart. Det är lite jobbigt med att låna filmer då även om jag gör det också.

musik (album, rippar, mp3), böcker (vissa), eböcker (de som är gratis). (Orkar dock sällan läsa).

Samlar på verk från vissa författare, vissa musikers verk och tomtar.

Jag har fler tomtar än jag kan räkna, som plockas upp och ner i december varje år. Varje tomte har sin speciella plats, och jag köper inte vilka tomtar som helst. Bara de som har personlighet och som tilltalar mig. Unika tomtar älskar jag

Banzai skrev:OT

Skönlitteratur är väl allt som är påhittat oavsett vad det handlar om?

http://www.ne.se/sk%C3%B6nlitteratur

skönlitteratur, litteratur skriven med konstnärliga ambitioner: poesi, dramatik, fiktionsprosa, essäistik m.m. Motsats: facklitteratur.

Och här har vi wikiförklaringen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%B6nlitteratur

/OT

Aldrig haft några problem med att förstå detta eftersom jag knappt kan läsa skönlitteratur. Är det nån som ska hitta på så är det jag annars blir det bara gröt av alltihop.

wikipedialänken skrev:Skönlitteraturens popularitet framför facklitteraturen beror främst på att den är skickligare på att uttrycka alla mänskliga känslor och tankar, därför att den inte har samma krav på sig att "berätta sanningen".

Kanske blir mindre sånt i mina versioner dock.

Samlar skönlitteratur gör jag oxå - flera stycken olästa har jag som jag kan ta fram om det blir krig eller nått.

Jag gillar alla sorters böcker: skönlitteratur, KOKBÖCKER (jag lagar mat och bakar mycket) så jag har nästan en hel bokhylla med bara kokböcker som jag använder regelbundet) biografier, deckare, fakta. Det ena utesluter inte det andra. Men jag ställer höga krav på skönlitteratur, har jag inte fastnat efter 50 sidor så slutar jag läsa. Jag samlar också på tidningsartiklar som jag tycker är intressanta fast jag går igenom dem relativt regelbundet och förstår ibland inte hur jag kunde finna något intressant nog för att spara.
Med böcker så har jag periodvis köpförbud för det finns inte rum för fler böcker. Förut löste jag det smidigt med att skaffa en till bokhylla men det är fullt för det nu.

Jag gillar att samla så länge som det inte går till överdrift. När jag var liten (12 år sådär) samlade jag på kapsyler, sjukhusprylar (fråga inte! och en del annat. Det har jag slutat med. En släkting samlar på röda tyger. Jag fastnar också lätt för bilder, serier, citat. Jag tror att det har att göra med att jag är en väldigt visuell person som fastnar för sådana minnesintryck, synintryck som fastnar på något sätt. Så kan jag t ex återge en text eller smådetaljer nästan fotografiskt.

Bara man inte blir en tvångsmässig samlare så ser jag inga problem med att samla. Med tvångsmässig menar jag att man samlar så mycket att man till slut inte kan ta sig fram i lägenheten/huset (s.k., hoarding). En person i bostadsrättsföreningen blev nyligen vräkt p g a sanitära olägenheter och h*n var en sådan tvångsmässig samlare. Väldigt sorgligt och särskilt som den här personen vägrade att gå med på någon sorts hjälp. Säkert fanns det andra faktorer i det hela som jag inte känner till.

Hade en vän som samlade på gigantiska s.k., coffee table books. De är inte till för att läsas eller användas på något annat sätt. Bara ligga framme på soffbordet (eller liknande) och vara fina.